Demokratisk nystart

Riktade statsbidrag och kriskompensation 

Kritiken från både politiker och tjänstemän inom kommuner och regioner mot riktade statsbidrag är massiv. Även forskare visar på hur dåligt detta otyg med riktade statsbidrag, det vill säga att staten till exempel bestämmer att bidrag bara ges kopplat till matematiksatsningar istället för generellt till skolan. Kompetenta ekonomer kritiserar också återkommande regeringars krispaket. Inte minst de som under Covid-19 pandemin utbetalats från staten till kommuner och regioner. I detta fall har det inneburit stora ekonomiska överskott i kommuner och regioner som på inget sätt beror på lokala politiska ledningars förtjänst. Problemen med dessa lösningar på statsbidrag är att okunniga lokala politiker bygger upp en högre kostnadsnivå som utan fortsatta statsbidrag inte är hållbara. Av det skälet, och att brist på kompetens inte snabbt blir löst med pengar, ökar inte kloka kommuner och regioner sin långsiktiga kostnadsstruktur. För att undvika detta slöseri med bidrag föreslår kunniga ekonomer att staten i krissituationer istället ska kompensera kommuner och regioner i efterhand för så kallade extra ordinära kostnader. Det vill säga merkostnader på grund av till exempel en pandemikris.

Varför fortsätter då dessa illa omtyckta statsbidrag och statliga krispaket? Jo, för att rikspolitiker gång efter gång ska få mediautrymme när de satsar sketna 200 miljoner på matematik, 300 miljoner på HBTQ certifiering, 100 miljoner på stresshantering inom vården och så vidare. Det samma gäller krispengar. Istället för att ha en algoritm som snabbt räknar ut merkostnaden i kommuner och regioner och kompenserar för det i efterhand ska rikspolitiker ha möten och visa handlingskraft inför oss medborgare. Det är ett dyrt skådespel och slöseri med medborgarnas pengar som kan användas betydligt bättre. 

Oavsett vad man tycker om värdet av kunskaper i matematik innebär en PR aktivitet från regeringen på 200 miljoner kronor inte ens 700.000 kronor om det smetas ut på landets 290 kommuner. 200 miljoner låter mycket när budskapet säljs in. 700.000 kronor under två år är inget som förändrar verkligheten till det bättre. Går det att få slut på denna idioti? Bara om väljarna röstar fram politiska alternativ som inte vill att det ska gå till på detta slösaktiga sätt. Ett tips, rösta på Utvecklingspartiet demokraterna eller något annat klokt nytt parti. 

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8964910&fileOId=8964923

www.updem.se

Näringslivspolitiken är inget undantag. Den svenska moderna politiska historieberättelsen är full av enormt slöseri på missriktad näringslivspolitik. Inte minst när politiken tillät Vattenfall att leka globalt företag och genom bland annat förvärv i Holland drabba skattekollektivet med förluster på makalösa 70 miljarder kronor. Politiker jagar PR poäng istället för att göra stor både kort- och långsiktig nytta. Inte minst Vänsterstyret i Uppsalas satsningar på presentcheckar är ett lysande exempel på dåligt använda skattepengar. Vad gäller just misslyckad näringslivspolitiska insatser skriver Eva Forslund, UNT, klokt nedan.

"Riksrevisionen har tidigare larmat om att näringspolitiska satsningar ofta utvärderas genom att man frågar just de företag som har fått ekonomiskt stöd ifall stöden har gett nytta, trots att man knappast behöver göra en utvärdering för att veta om ett företag som fått pengar tycker det har varit bra."

"Man kan, och bör, förbättra hur man utvärderar offentlig verksamhet. Myndigheter ska inte kunna utvärdera sig själva och inte heller finansiera externa parters utvärderingar, som forskarna skriver på DN debatt (27/5). Så länge de som granskas får inflytande över hur granskningen sker är risken stor att utvärderingarna blir undermåliga, och snedvridna." 

"Men det är inte det enda man bör göra. Tillbaka till Bergh och Wernberg. I den mån svensk välfärdsstat fungerar bra är det för att vi ger oss på att göra det som kräver lite kunskap. Näringspolitiska satsningar kan inte räknas dit. Att träffa exakt rätt bransch eller företag, vid exakt rätt tillfälle i tillväxtfasen är nästintill omöjligt. Risken är stor att man snedvrider marknaden och introducerar fel incitament för företagen – som kan komma att bry sig mer om att bli föremål för stöd, än att utveckla sin verksamhet. Just vad gäller dessa näringspolitiska satsningar är den fråga nationalekonomen Andreas Bergh ställde i podden, “har ni politiker verkligen de kunskaper som krävs för att lyckas med det här?”, särskilt berättigad. Och svaret är nej." 

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/politiker--gor-det-ni-kan-inte-det-ni-vill/l6vv5pej

Under årets digitala Almedalsvecka kommer jag att delta i en seminariepanel om hur Artificiell intelligens, AI, förändrar spelplanen i våra samhällen. I ljuset av ovan resonemang kanske det är dags att rationalisera bort många politiker och istället använda AI för att både förankra beslut bättre och för att fatta klokare beslut. Jag är helt övertygad om att det går. Som ett komplement till en moderniserad demokrati tror jag att AI kommer att bidra till en stärkt demokrati. Vad tror du? Nedan artikel i Computer Sweden är läsvärd. Tiden är minst sagt mogen för ett demokratiskt lyft. Det är möjligt! Det är önskvärt av många som inte imponeras över hur vår demokrati fungerar i nuläget. 

"Skulle algoritmer gör jobbet bättre än folkvalda politiker? Det spanska privatuniversitetet IE Universitys avdelning Center for the Governance of Change frågade 2769 personer från elva länder världen över hur de skulle ställa sig till att minska antalet nationella parlamentariker i sitt land och ge platserna till en AI som skulle ha tillgång samma information som politikerna. 51 av européerna svarade att de var för en sådan idé. Åsikterna varierar dock stort efter åldern. Yngre människor var betydligt mer öppna för idén än äldre.

– Alla upplever att politiken blir allt sämre och uppenbarligen får politikerna skulden. Jag tror att rapporten fångar den allmänna tidsandan, säger han till CNBC."

https://computersweden.idg.se/2.2683/1.751597/ar-det-dags-att-ersatta-politiker-med-ai-nu-finns-en-studie-som-antyder-det

Ekonomisk kraft avgör

Ekonomin sätter gränser
De allra flesta människor vet att ekonomisk förmåga avgör vad man kan och inte kan göra här i livet. Det gäller oss enskilt och det gäller samhällen i stort. Rika personer kan göra mycket mer än fattiga personer. Rika länder kan erbjuda sina invånare mycket mer än fattiga länder. Vad innebär det? Det innebär bland annat att det är värt att kämpa för att försöka ha ett liv där det ekonomiska handlingsutrymmet är stort. Vad är ekonomi? Nedan bifogade sammanfattning tycker jag är bra.

"Ekonomi är läran om att hushålla med begränsade resurser och därför något som alla i ett samhälle påverkas av. Ordet kommer ursprungligen från grekiskans ”oikos” (hus) och ”nomos” (lag). Det används i många olika sammanhang, och kan syfta på allt från hur ett land till en privatperson hanterar sina resurser."
https://www.consector.se/blogg/vad-ar-ekonomi/

Håkan Boström, GP, ger några intressanta perspektiv på ekonomins betydelse i nedan artikel.

"En statlig företagsakut ska också inrättas för små och medelstora företag. Staten ska garantera hos bankerna upp till 70 procent (för i regel max 75 miljoner). Det är en viktig åtgärd då bankerna kan vara ovilliga att låna ut pengar i nuvarande läge trots riksbankens enorma stimulanser. Bankerna tar trots allt en risk och det kan vara svårt för mindre företag att låna pengar även i vanliga fall."

"Arbetslösheten väntas i år stiga från 7 till mellan 9 och 13,5 procent. BNP väntas falla med mellan 4 och 10 procent. Ljuspunkten är att om krisen hanteras rätt så får vi en positiv ekonomisk rekyl i och med återhämtningen, som i bästa fall kan ta fart redan till hösten."

"Det är inte cyniskt att oroa sig för ekonomin i detta läge. Krisen måste ses utifrån ett helhetsperspektiv. De förödande effekterna av en djup lågkonjunktur kommer också slå mot människors hälsa – och inte minst mot ungdomar som inte riktigt hunnit komma in på arbetsmarknaden. Det finns all anledning att försöka komma tillbaka till normalläge så fort det bara går, och så fort vårdkapaciteten tillåter det." 

"Det kommer vara en lång och knagglig väg tillbaka till normalläge. Men både Sverige, Europa och världen måste ha siktet inställt på att komma dit så snart som möjligt. Vi måste samtidigt försöka hindra både dödliga sjukdomen och förstörelsen av våra ekonomiska grundvalar som pågår just nu. Vi kan inte välja enbart den ena av dessa två utmaningar. Ekonomi är inte bara siffror på ett papper. Den är summan av våra liv och handlingar, våra framtidsutsikter och försörjningsmöjligheter."
https://www.gp.se/ledare/ekonomin-%C3%A4r-v%C3%A5r-framtid-och-m%C3%A5ste-r%C3%A4ddas-1.26801369

Dagens besvikelse
Paket efter paket efter paket. Det är både ett svaghetstecken och en styrka att det knappt hinner gå några dagar emellan nya krispaket från regeringen och dess samarbetskompisar. Styrkan är att det visar att det är bra med en aktiv opposition. Vi kan sannolikt vara glada över att det är ett minoritetsstyre som tvingas till eftergifter som annars sannolikt inte blivit av. Svagheten är att de inte bättre och snabbare kan skapa sig en bild över sannolikt scenario som gör att de omgående kan ordinera en starkare medicin. Sverige är fortfarande ett relativt rikt land och regeringen har tillgång till många väldigt kompetenta personer. Sossarna måste glömma att de ska ha några pengar kvar till valfläsk 2022. Nu handlar det om räddningsoperationer och parallellt få igång nödvändiga reformer som löser problem trots att "pengarna är slut". Det går att få till många förbättringar trots att pengarna är slut. Det finns massor av ineffektivitet i våra offentliga system.
https://www.expressen.se/ledare/om-andersson-ar-for-snal-nu-finns-inget-kvar-att-radda/

Dagens stjärnor
Alla som skänker pengar till utvecklingsfrämjande stiftelser. Det finns många stiftelser som kraftigt bidrar till att skapa en bättre framtid för oss människor. Väldigt mycket finansiering av viktiga utvecklingsprojekt i världen finansieras av stiftelser ofta skapade av framgångsrika affärspersoner. I Sverige spelar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en mycket stor roll och bidrar på ett mycket imponerande sätt till viktig utveckling för oss människor. När man talar om att våra börsföretag inte ska genomföra några utdelningar till aktieägare ska man ha klart för sig att det direkt påverkar viktiga stiftelsers möjligheter att bidra till forskningsbidrag i Sverige.
Globalt sett anser jag att Bill och Melinda Gates stiftelse löpande gör fantastiska insatser för att framtiden ska bli bättre. Inte minst satsar deras stiftelse massor på att bekämpa fattigdom i världen.
https://kaw.wallenberg.org/
https://www.gatesfoundation.org/

Upp till kamp

Ett friskare folk
Folkhälsofrågor har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det var bland annat av det skälet jag tydligt tog i problemen med ökad övervikt och fetma bland oss invånare. Det är inte elakt att kämpa för goda förutsättningar för långa friska liv. Att ha praktiska krisplaner, och rimliga beredskapslager av viktiga medicinska engångsprodukter samt utrustning är också viktigt för att öka chanserna för att människor ska få så långa och friska liv som möjligt. Det förebyggande friskvårdsarbetet kan drivas på många sätt och är det allra viktigaste bidraget till ett friskt folk. När större sjukdomskriser, som nu, uppstår gäller det att ha förberedda planer och rimliga beredskapslager för att minimera negativa sjukdomseffekter både för patienter och personal. Förhoppningsvis leder Coronakrisen till att Sverige i framtiden tar det förebyggande hälsoarbetet, och behovet av rimliga beredskapslager, på betydligt större allvar.

På P1, Sveriges radio, kunde vi igår höra att tjugofyra läkare som kämpat med Coronabehandlingar i Italien hade dött. Den yngsta sades bara vara 57 år gammal. I ljuset av den kunskapen är det minst sagt viktigt att vi har tydliga krav på skyddsutrustning inom sjukvården, och att vi säkerställer att den skyddsutrustning som behövs finns.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7436657

Kajsa Dovstads artikel i GP är i sammanhanget läsvärd.

"Jag önskar dock att makthavarna hade gett oss en bättre utgångspunkt. Att det fanns handsprit och skyddsutrustning i tillräckliga kvantiteter, att de materiella förutsättningarna var bättre. Men också att vi som står där på frontlinjen hade bättre kvalifikationer."

"Ett vikariat är billigare än en utbildningstjänst - på kort sikt. På längre sikt innebär det färre specialistläkare, som måste hyras in till skyhöga belopp. Hade politikerna inte varit dumsnåla hade svensk vård haft högre kompetens nu när krisen slår till."

"Argumenten för att inte tillhandahålla utbildningstjänster är anmärkningsvärt verklighetsfrånvända. I Stockholm och Uppsala, där antalet AT-platser är få både i förhållande till folkmängd och den vård som produceras, säger ansvariga chefer att det saknas handledare. Båda tillhör de mest läkartäta städerna i landet. Byråkraterna på Socialstyrelsen har inte brytt sig om en av vårdens viktigaste personalstrategiska fråga. Riks- och regionpolitiker av alla partitillhörigheter har ignorerat situationen."
https://www.gp.se/ledare/vi-som-aldrig-blir-specialistl%C3%A4kare-ska-bek%C3%A4mpa-corona-1.25716714

Men visst, man kan leva ett liv som ökar riskerna för att bli sjuk och ändå vara livsglad. Att fylla livet med så mycket glädje som möjligt är också mycket viktigt för hälsan. Personligen tränar jag regelbundet, trots att jag inte gillar att träna, bara för att jag ska balansera ut min lust att äta och dricka gott.

I USA lanserar de nu ett gigantiskt krispaket. Ett krispaket som värderas till 2.000 miljarder dollar. Läs beloppet en gång till. När ledningen i ett land som USA, med en republikansk styrning, lanserar något liknande förstår de flesta att vi har en gigantisk kris på bordet. Historiskt finns goda exempel på krisplaner som haft mycket positiv effekt. Marshallplanen, efter andra världskriget, var ett sådant exempel. Men med en stor skillnad. Då gick stora delar av pengarna till att bygga ny modern infrastruktur. Hela sönderbombade samhällen skulle återuppbyggas. Nu handlar stödpengarna i huvudsak om att hålla uppe konsumtion och att företagare ska belåna sig mer. Det är långt ifrån de långsiktiga värden som Marshallplanen innebar. Personligen tycker jag det är lite skrämmande hur USA och Europa snabbt tappar ekonomisk makt parallellt med att länder som inte delar våra demokratiska och frihetsälskande ideal blir allt starkare.
https://edition.cnn.com/2020/03/25/politics/stimulus-senate-action-coronavirus/index.html
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8940021&fileOId=8940026

Dagens besvikelse
Kortsiktiga opinionsmätningar. En opinionsmätning om partisympatier och partiledarförtroende är väldigt lite värd i nuläget. I huvudsak är det bara de som nationellt och lokalt tycker sig styra som syns. Oppositionen stöttar upp kopplat till den akuta krisen och låter bli att kritisera väldigt mycket som annars skulle kritiseras. Tror du att de långsiktiga effekterna av Sveriges misslyckade migrations- och integrationspolitik blir mindre negativa efter Coronakrisen? De kommer att bli ännu större. Och då är vi tillbaka i tidigare problemlösningsbehov med den enda skillnaden att både de lokala och det nationella samhället ekonomiskt kraftigt försvagats. Tro mig, nu vill du ha kompetenta, erfarna, kreativa och modiga politiska ledare.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stodet-okar-for-socialdemokraterna-under-coronakrisen

Liberalerna. De lanserar ett förslag om att trångbodda invandrare, de äldre, i utanförskapsområden ska få bo på hotell som en del av Coronakrishanteringen. Till att börja med är jag kraftigt allergisk mot särlösningar. Om man tycker något liknande ska det gälla alla trångbodda människor och inte bara vissa. För det andra borde de i så fall parallellt driva att, precis som i hotellrum, det blir förbjudet att bo fler än X per Y kvadratmeter.... Självklart är det mycket viktigt att nu sprida kunskaper om vilka förhållningsregler (inte rekomendationer som är ett typiskt otydligt språkbruk som få invandrare förstår innan de blivit integrerade) som gäller under Coronakrisen.

Det som är mycket allvarligt är att Coronasmittade behandlas utan rimliga skyddsåtgärder på särskilda boenden. Varför flyttas inte dessa smittade personer till särskilda inrättningar för kraftigt smittbärande personer? Varför riskeras övriga äldres och personalens hälsa på det sättet?
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/tva-coronasmittade-avlidna-i-alvkarleby-kommun

Dagens stjärnor
All sjukvårdspersonal som nu och framåt kämpar för att hjälpa människor i nöd och livsfara. Med mer eller mindre tillgång till nödvändig skyddsutrustning. Vi måste hjälpas åt att kämpa för att vår viktiga sjukvårdspersonal får rimliga arbetsvillkor. En dag är det du, ditt barn, din mamma eller någon annan närstående som behöver deras professionella hjälp. Redan innan Coronakrisen hade vi stora problem inom sjukvården. I Uppsala var sjukvårdens prognostiserade underskott redan innan Coronakrisen uppskattad till över 400 miljoner kronor. Nu uppskattas den stiga mot över 600 miljoner kronor...
https://www.regionuppsala.se/sv/Landsting--politik/Nyhetsbrev/Uppsnabbat/Uppsnabbat-2020/Uppsnabbat-sjukhusstyrelsen-24-mars/