Återbetalning

Sund kapitalism

Det finns mycket vi kan lära av andra delar av världen. Så har de bästa alltid gjort, lärt av dem som var bäst tidigare men också innoverat och gjort något som ingen annan tidigare gjort för att bli framgångsrik. Som till exempel Nils Van det Poel som berättar att godis spelade en särskild roll för hans framgångar. 

I USA finns en hög arvsskatt. Den skatten bidrar kraftigt till att många rika amerikaner startar stiftelser till vilka de avsätter mycket pengar. Stiftelser som måste ha stiftelseurkunder som tvingar dem att göra samhällsnytta inom specificerade områden. Sverige borde också tillämpa något sådant system. Det skulle gynna svensk utveckling. Ett tydligt exempel på det är Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. Många svenskar kan tacka ”Gudarna” för att de blev barnlösa och istället startade den stiftelse som gör mest privat nytta för svenska intressen varje år. Särskilt inom forskningen.

Idag har jag under förmiddagen jobbat med Uppsalas innovations- och start-up kluster. Det är ett av världens mest framgångsrika innovations- och start-up system. Allt kan bli bättre. Det som borde bli bättre är att de som fått mycket hjälp mot framgångar genom detta system borde ge tillbaka mer än de gör. Att dela med sig av framgångar är bland det finaste man kan göra. Ändå görs det i för liten utsträckning. Mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt. 

Jyoti Bansal är en imponerande entreprenör som också lyckats bli en av världens rikaste personer. Nedan berättelse om hur han avvaktade med försäljning av bolaget för att säkra att alla hans anställda också skulle bli rika är inspirerande. Det är verkligen att dela med sig och att bidra till ett starkare samhällsbygge. Fler kapitalstarka är bättre än få. 

”When Jyoti Bansal made “the hardest decision” of his career — selling his software startup AppDynamics for billions — he did it with his employees in mind.”

https://www.cnbc.com/2024/10/04/appdynamics-founder-selling-startup-made-hundreds-of-employees-millionaires.html

https://kaw.wallenberg.org/

”Pay it forward-kulturer är extremt värdeskapande!” Jag förstår det.

Uppgång och fall

Skuldsättningsgrad

Ur led är tiden tycker vissa, andra tycker bara att "historien återupprepas i nya former". Finns ett rätt eller fel? Många intressanta samtal på gårdagens Gourmet club, ett gäng killar som lagar mat ihop och pratar. Tveklöst befinner sig mänskligheten i en helt ny fantastisk tid där väldigt många människor aldrig haft det så bra som nu. Det är fakta. Under tusentals år har mäktiga samhällsimperium skapats och fallit sönder. I modern tid, de senaste 100-tals åren, har även företagsimperium skapats och fallit sönder. En stor skillnad mellan idag och 1900-talet och bakåt är digitaliseringen och att vi i västvärlden byggt upp stabiliserande sociala försäkringssystem. I vissa länder, som i Sverige, är dessa finansierade genom skatter. I många andra västländer är stora delar av dessa försäkringar finansierade av enskilda personer som får ta ett eget ansvar för sitt sociala skydd utöver en låg basnivå. Allt fler tror att även Sverige snart tvingas in i ett sådant system om vi inte lyckas få många fler av våra vuxna invånare än nu att vara självförsörjande. Det blir ur en försäkringslogik omöjligt att bära upp ett rättighetssystem på en hög nivå om antalet som utnyttjar alla sociala rättighetssystem (jag räknar in sjukvård) inte bidrar till finansieringen. 

Digitaliseringen och en tidigare effektiv världshandel har som inga tidigare samhällsförändringar skapat en så snabb modernisering och effektivisering samtidigt som många helt nya tjänster skapats. Tveklöst bär idag och framtiden på massor av intressanta möjligheter för oss människor att fortsätta att förbättra vår stund på jorden allt mer. En av de viktigaste anledningarna till människans snabba utveckling sedan 1800-talet är att kreditmarknaden blivit allt större och mer avancerad. På många sätt är det positivt. Samtidigt är det klokt att inte låta bli att då och då titta i backspegeln. Ett av huvudskälen till varför samhälls- och företagsimperium fallit är att de hamnat i skuldfällan. Därom finns många historiska vetenskapligt bekräftade exempel. I ljuset av det är det intressant hur särskilt västvärlden sedan finanskrisen 2009 bara ökar, ökar och ökar sina länders skuldsättningar. Idag är det största hotet mot det västerländska samhällsbygget sannolikt inte traditionella krig utan att det återigen blir skuldfällan som gör att västvärldens dominans kraftigt minskas och nya krafter kliver fram. I alla tider, efter att vi lämnade jägarsamhällena, har nya krafter klivit fram när gamla välskötta strukturer faller sönder.

Det är bra att USA och EU tänker sig att de nya massiva statliga lånen ska gå till olika investeringar och inte till konsumtion. Samtidigt är det enorma belopp som gång efter gång ska finansieras på kreditmarknaderna. Men, men varför bekymra sig över något man inte personligen kan påverka. Bara att spänna på sig bältet lite hårdare och fortsätta att uppleva en utveckling som går i ett aldrig tidigare upplevt högt tempo. Nedan en artikel från New-York Times om det senaste amerikanska upplåningspaketet. All min ekonomiska utbildning har gått ut på att man måste vara klok när det gäller hur mycket man skuldsätter sig. Det ligger mycket i uttrycket "Den som är satt i skuld är icke fri." Ändå lever vi i en tid där många struntar i skuldsättningens faror. Självförsörjningsgraden, skuldsättningsgraden och tillväxten i ett samhälle är de viktigaste nyckeltalen. 

"The Senate gave overwhelming bipartisan approval on Tuesday to a $1 trillion infrastructure bill to rebuild the nation’s deteriorating roads and bridges and fund new climate resilience and broadband initiatives, delivering a key component of President Biden’s agenda."

https://www.nytimes.com/2021/08/10/us/politics/infrastructure-bill-passes.html  

Orimligt kryphål

Likabehandling
Idag kan vi ta del av en DN artikel som visar att möjligheterna till arbetskraftsinvandring missbrukas. Det är självklart allvarligt att vissa kan lura nuvarande system för invandring genom att utnyttja dagens system för arbetskraftsinvandring. Det innebär i min värld att likabehandlingen sätts ur spel. Det innebär också att den som kan betala för oseriösa tjänster kan utnyttja detta kryphål som människor och familjer som förlorat allt inte har. Risken är också stor att liknande invandring kan kopplas samman med skulder som för att återbetalas riskerar att stimulera brottslighet. Människors utsatthet och svåra situation utnyttjas sannolikt allt för ofta.

Regelverket för arbetskraftsinvandring måste skärpas till så att den som anställer säkert har betalningsförmåga och att den som kommer för att arbeta minst är garanterad några månaders anställning. En arbetsgivare måste kunna uppvisa betalningsförmåga för en anställd samt för eventuellt medföljande anhöriga. En arbetsgivare måste ta på sig ett försörjningsansvar i samband med liknande invandring! Så är det när t ex svenskar åker till andra länder och arbetar. Varför ska det vara annorlunda i Sverige? Hur tycker du vi ska stävja liknande aktiviteter? Vissa tycker säkert att det inte är ett problem utan bara en möjlighet....

Idag träffade jag en Eritreansk flykting som sedan 2009 har en fristat i Sverige. Han lyckades tillsammans med två av sina barn fly till Sudan och sedan via svenska ambassaden där komma till Sverige. Hans hustru och ett av parets barn lyckades inte ta sig till ambassaden och därifrån följa övriga familjen till säkrare marker. Mötet handlade dock om hans stora frustration över att inte få en chans att vara självförsörjande trots en akademisk examen, omfattande arbetslivserfarenhet och god social förmåga. Den enda chans han fått, under drygt ett år, var som extralärare i engelska. Han gav uttryck för en stor frustration som flera gånger uttrycktes med orden "I must be able to manage myself. I am a hard worker and I need a job". Kan det vara så att t ex han kan utföra jobb liknande de som felaktigt annonseras som jobbtillfällen och kopplas till ovanstående så kallade arbetskraftsinvandring? Vad tror du?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingar-ges-arbetstillstand-till-latsasjobb/

Trevligt & återbetalning

Stressen lagt sig
Sommaren har många fördelar. En av dem är att man hinner träffa och umgås med andra upptagna vänner som det annars är svårt att matcha almanackor med. Hade en sådan middag igår som var mycket trevlig och där vi bl a talade om vikten av civilkurage, att politiker och politiska partier måste vara relevanta om de ska fylla någon mening och att Jante börjar tappa kraft i takt med att Sverige blir allt mer mångfaldsorienterat. Om man tolkar väljarnas uttryck i opinionsmätningar tycks några rikspartier ha problem med att upplevas relevanta. Problem med att lyckas särskilja sig inom områden som upplevs som viktiga för många.

Nu är det även bestämt att dottern och jag ska återuppta danslektioner för henne men där även jag får delta. Kul : )!

Där det gör ont
Hur minskar vi kortsiktigt beteende och fusk? Självklart genom att göra det ekonomiskt ogynnsamt och genom att t ex retroaktivt ta alla medaljer som en dopingavslöjad person tagit. Självklart skulle det rensa bort en hel del av den skit vi inte uppskattar. Varför görs inte det? Varför används inte möjliga policys för att ta tillbaka enorma bonusar som givits till personer som genom sin kortsiktighet skapade stora långsiktiga problem? Bra att även amerikanerna börjar tröttna på dessa orimliga ersättningspaket som många VDar i USA får. Vad tycker du?
http://www.nytimes.com/2013/08/04/business/clawbacks-in-word-not-deed.html?hp&_r=0

Ansvarslöst & landsbygdshaveri?

Befogenheter och ansvar
I grunden är bara mänskliga styrsystem väl fungerande om det finns en tydlig koppling mellan befogenheter/makt och ansvar för maktutövningen. Inte minst marknadsekonomin bygger på den principen genom att odugliga ägare ska förlora sitt bolag om det misslyckas med lönsamhet och tillgångsförvaltningen. Tyvärr sätts denna marknadsekonomins grundbult ständigt ur spel eftersom misskötta banker och finansbolag ständigt räddas och ägarna ofta får sitta i orubbat bo. Undantagen är få.

Den som är ansvarig, som har mest makt, måste också få ta konsekvenserna av dåligt ledarskap.  Ansvarslöshet är inget annat än ett uttryck för vänskaps och institutionskorruption som Inga-Britt Ahlenius skrev om nyligen. Om vi vill skydda och utveckla vårt generella välstånd måste vi utveckla bättre system för att säkerställa att de som gör stor skada får ta ett ansvar som är kännbart. Det är t ex orimligt att kortsiktig idioti ska belönas med höga årliga ersättningar, inklusive höga bonusar. Det måste bli möjligt att retroaktivt kräva återbetalningar när det visar sig vara just kortsiktig idioti som starkt bidragit till misslyckandena. Det ska oxå vara omöjligt att gömma sig bakom en styrelse som i praktiken varit oförmögen att ansvarsfullt styra den operativa ledningen!
http://www.dn.se/ledare/kolumner/ansvaret-som-forsvann/

Vattenfall
Hur mycket är 40 miljarder kronor? Det är massor av pengar! Så dåliga affärer + 30 miljarder till har Vattenfalls ledningar gjort på svenska skattebetalarnas och kundernas bekostnad. Hur stora ersättningar tror du Vattenfalls ledning och finansiella rådgivare fått kopplat till alla dessa dåliga affärer, och synnerhet Nuon förvärvet? Tror du några av dessa ersättningar återbetalas? Vilka ställs till svars för dessa mycket dåliga affärer? Är det rimligt att inte fler får stå till svars så att vi lär oss att  ett styrelseansvar är ett ansvar på riktigt! 40 miljarder skulle gjort fantastisk nytta som riskkapital och tillväxtbolag för nya jobb i nya företag och på landsbygden istället för att bara gå förlorade.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/de-godkande-nuon-kopet_7896456.svd

Landsbygden
En intressant artikel om landsbygden. Jag delar det som skrivs. Om man ständigt kan göra avkall från marknadsekonomins grundbultar kopplat till finansmarknaden då kan man göra det kopplat till livsmedelsförsörjningen! Livsmedelsförsörjningen är i synnerhet en samhällskritisk funktion som allt för länge misskötts i Sverige. Fler partier än Centerpartiet måste förstå frågans allvar för att vi ska få se en förbättring. Det handlar inte om bidrag! Det handlar om konkurrens på lika villkor och om säkerhetspolitik.