Liberal marknadsekonomi

Konkurrens på samma villkor

Marknadsekonomer vet att konkurrens på rimligt lika villkor är en förutsättning för att en marknadsekonomi ska leverera det önskade samhällsvärdet.  Privatiseringen av den svenska skolan är inget att skryta med. På många sätt. 

Linnea Lindquist, Expressen, skriver nedan läsvärt om några av alla brister inom dagens skolsystem.

”Så hur var det då med elevunderlaget på Engelska skolan i Eskilstuna? Nästan hälften av eleverna, 48 procent, har föräldrar med eftergymnasial utbildning. I den kommunala skolan i området är siffran 14,5. Det får stora konsekvenser eftersom elever från socioekonomiskt starkare hem klarar skolarbetet lättare, och kräver mindre resurser, än elever med en mindre privilegierad bakgrund.”

”Friskolor och kommunala skolor spelar inte på samma spelplan. 

√ Kommunen får till exempel inte bestämma vilka elever de ska ta emot eftersom de ansvarar för alla barns skolgång. 

√ Friskolor behöver inte ta emot elever som ger ekonomisk skada, vilket kommunen måste göra, oavsett hur omfattande elevernas behov är. 

√ Friskolor kan välja geografisk plats för sin skola medan kommuner måste ha skolor i alla geografiska områden. 

Skillnaderna i förutsättningar och ansvar mellan fristående och kommunala skolor är enorma.”

”Det är ohederligt att påstå att friskolor är bättre än kommunala när förutsättningarna är så väsensskilda.”

https://www.expressen.se/ledare/linnea-lindquist/det-ar-struntprat-att--friskolorna-tar-ansvar/

Privata alternativ tycker Utvecklingspartiet demokraterna är viktigt kopplat till skolan. Driftsformen ska dock vara i stiftelseform och inga religiöst kopplade huvudmän är lämpliga i vårt önskade sekulära samhälle där våra barn ska lära sig att leva med och tolerera oliktänkande på ett hållbart sätt. 

Lokalt ansvarstagande

Frihandel javisst 
Vi är många som gillar frihandel. Men få av oss kommer att ställa upp på frihandelns ambitioner om priset för öppenheten och rörligheten upplevs bli för högt. Nationalekonom Paul Krugman har skrivit mycket läsvärt om globaliseringens effekter och förslag på rimliga systemkorrigeringar. Ett av huvudskälen till de allt starkare missnöjeskrafterna inom politiken, i hela västvärlden, är att frihandeln inte försvarat och utvecklat välståndet för medelklassen i västvärlden. Orimligt stora värden har gått till några få snarare än att mer rättvist fördelas bland medskapare och konsumenter. Visst kan man tycka att övriga världens medelklass representerar uppsidan men det struntar de flesta av västvärldens medelklass och socialt svaga i. Och samhällspriset om missnöjespartier som till exempel Marie Le Pens Front National växer blir sannolikt mörkt och dyrt.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Paul_Krugman
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Front_National_(Frankrike)

"Think global, act local" 
Att tänka så är en mycket klok affärsinställning för affärshens som vill bygga globala framgångar och enorm egen förmögenhet men också bidra till starka lokalsamhällen. Lokalsamhällen. Lokalsamhällen som bidrar till det globala företagets framgångar. Det är särskilt i den nya digitala affärsvärlden som det lokala ansvarstagandet är oacceptabelt lågt. Självklart måste till exempel Googles, Apples och Facebooks i världen betala mer skatt där de verkar än idag! De orimliga förmögenhetskoncentrationerna och det allt svagare lokala ansvarstagandet är ett hot mot det positiva frihandelstänkandet. Det är dax för världens politiker att brett tjäna sitt folk mycket bättre än hittills. Återigen är det hög tid för marknadsekonomi 2.0! Krugman har en del av tänkandet för att skapa det nutidsanpassade marknadssystemet. Att EU projektet grovt misslyckats med att säkra en rimligare välståndsbalans är beklagligt.
http://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/lat-foretag-betala-for-frihandelns-forlorare/

Mycket vill ha mer och "helvetet blir aldrig fullt"... Men för hållbarheten på vår jord måste måttfullhet och bättre samarbete vara vägen framåt. Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk.... Den kortsiktiga girigheten inom det finansiella systemet behöver tämjas i marknadsekonomi 2.0. Den kortsiktiga girigheten är nog idag vår svagaste länk i samhällsbygget. En svag länk som gjort att finanssektorn vuxit enormt sedan 80-talet.

Mångfald av möjligheter
Toleransen för olikheter och lockelsen av mångfald minskar i Sverige. Är du förvånad? Det är inte jag men det är onekligen en trist, negativ och egenskapad utveckling. Mångfaldsbarometern för 2016 är släppt och den bjuder på tråkig läsning. Om migrations- och integrationspolitiken skötts mer ansvarsfullt hade denna negativa trend inte fått fäste.

Vi måste stå upp för vår värdegrund och säkra en tydlig koppling mellan rättigheter och skyldigheter. När det hittills lama ledarskapet förstår hur viktigt detta värdegrundsarbete är gör de både gamla och nya människor i Sverige en stor tjänst! För att mångfald ska fungera och accepteras krävs en gemensam värdegrund. Den gyllene regeln kan då trovärdigt tillämpas i samhällsbygget, det vill säga att vi alla ska behandla varandra så som vi själva vill bli behandlade. Du tycker knappast att det är rättvist att allt mer av jordens tillgångar styrs och ägs av relativt få av jordens människor. Att tydligt stå upp för demokrati, jämlikhet och rättvisa är väldigt viktigt för ett samhälle som vill blomstra. Frihandeln måste försvaras och mångfald är en tillgång i en värld med rättvisa frihandelsavtal. Visst vill du också att Sverige ska blomstra även när våra barn är gamla? Hjälp till att tydligt stå upp för vår värdegrund!
https://www.hig.se/download/18.62385c32157b0d73e1d2578e/1476908317545/Högskolan+i+Gävle_Mångfaldsbarometern+2016.pdf
https://ligator.wordpress.com/2010/07/15/karleksbudskapet-det-som-forenar-religionerna//
http://mobil.unt.se/asikt/debatt/vilken-vardegrund-3210142.aspx

Kärlek

Kärleken är störst
Varför finns det så mycket hat, ondska, avund, missunnsamhet och girighet på vår jord? Kristendomen handlar om kärlek och tolerans. Buddismen om det ömsesidiga beroendet, balans och tolerans. Men tyvärr har inte alla religioner sitt fokus på universell kärlek, tolerans och balans. Men kärleken är störst.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristendom
http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism

Ja, kärleken är störst! Och det måste vara fruktansvärt att leva ett liv utan att lyckas bli älskad av någon. Eller att inte få älska någon annan riktigt mycket. Ju fler desto bättre.
https://www.biblegateway.com/passage/?search=1+Korinthierbrevet+13&version=SVL
https://www.youtube.com/watch?v=MPTj0Rug1IU

Idag fyller min son, Fredrik, 22 år. Massor av gratulationer och kramar till dig! Du fyller mitt hjärta av kärlek. Du värmer hela mig när jag tänker på dig! Du är en fantastisk medmänniska som jag är väldigt stolt över.

Förfärligt

Terrorattacken mot en satirtidning i Paris, Frankrike, är fruktansvärt och helt oacceptabelt. Det var ett fruktansvärt brott mot medmänniskor och mot yttrandefriheten som vi har i de flesta Europeiska länder. Vad i Guds budskap ger människor enskild rätt att släcka andra människors liv i Guds eller Guds profeters namn? Självklart är det oacceptabelt och allt för mycket blod har spillts genom människans historia där människor hänvisat till religioner för att rättfärdiga sina bestialiska handlingar. Vilken är den tolkning som gör att förbudet att avbilda profeten Mohammed ska leda till dödsstraff?

Ett kränkt folk

Trots att Sveriges lagstiftning och politiska system är ett av världens absolut mest toleranta för olikheter är det också , sannolikt som en konsekvens av denna toleransinställning, ett land där allt fler känner sig kränkta. Självklart ska vi invånare få en rimlig chans till upprättelse och medmänsklig förändring om vi blir kränkta. Och rättssystemet prövas självklart i kränkningsmål. Eftersom känslan av att bli kränkt är väldigt subjektiv innebär det också att vi alla är mer eller mindre känsliga för att uppleva oss kränkta. Och säkerligen används också påhopp om kränkningar som politiska verktyg. Och inom skolan vittnar många lärare om att elever som är stökiga, och deras föräldrar, allt för ofta använder kränkningsverktyget när en lärare tar tag i en stökig elev och försöker få en ordning i klassen som gör att barnen kan lära sig något. Sannolikt är det ett av huvudskälen till varför skolresultaten sjunker i Sverige. En lärare är, och måste få vara, klassens ledare. I det ingår att få lugn och ro i klassrummet så att kunskap kan förmedlas och sugas in på bästa möjliga sätt. Självklart ska olämpliga lärare som kliver över rimliga gränser för disciplinering förlora sitt viktiga läraryrke. Är svenska folket ett allt mesigare folk som i allt större utsträckning känner sig kränkta? Och leder denna kränkthetsjakt till att yttrandefriheten och tydliga debatter blir lidande? Och att skolresultaten är otillfredsställande låga. Jag inkluderar inte kommentarer och debattrådar i  Avpixlat och Flashback i detta resonemang!

Varför skillnader?

Samtidigt som vi i Sverige har en allt kraftfullare inställning till upplevda kränkningar tycks många kränkningsivrare helt ställa sig bakom t ex Wilks så kallade konst där han gjorde något liknande som kostade tolv tidningsarbetare livet i Paris. Personligen är jag svårkränkt och bryr mig inom om att komiker och satiriker driver med allt och alla. Men om man menar allvar med att ”objektiva” kränkningar är något vi inte vill ha i vårt samhälle, varför är det då acceptabelt att kollektivt kränka över en miljard människor som obestridligt inte får och inte vill att avbilder av deras största profet ska göras? Det är väl tveklöst en stor och mycket onödig kränkning av väldigt många människor och deras tro, eller? Var går gränserna? Och är det ok att religioner fortsätter att skapa djupa sår mellan människor genom att de används för att provocera människor mot varandra. Oavsett vilken religion man eventuellt valt att tro på så är min tolkning av alla religioner att de främst förespråkar kärlek och respekt till sina medmänniskor. Tänk att det så ofta är så svårt att hitta kärleks och respektfulla vägar framåt i en värld där vi ständigt ”krigar” om begränsade resurser. Haram.