Uppsala och Sverige har enorm potential
Länge var min ambition att bli företagsdoktor. På olika sätt har jag verkat som det i form av förändringsledare och intraprenör i tre större företag. Det har passat mig utmärkt. I en ständigt föränderlig värld passar det min personlighet utmärkt. Jag har alltid haft förmånen att arbeta i företag som arbetat i den digitala världens elit. Världsledande företag och ledande Nordiskt företag. En av de stora fördelarna med att ha verkat under många år inom företag som skapar förutsättningarna för den digitala tiden är att man förstår digital logik och har lärt sig mycket om många verksamheters kritiska processer. Jag lärde mig redan i den världen att offentlig sektor har stor moderniseringspotential. Och att förbättrade verksamhetsprocesser kraftigt kan förbättra invånarnytta parallellt med att frigöra mer resurser till välfärdens kärna. Inom befintliga ekonomiska ramar trots att nu efterfrågan på välfärdstjänster kraftigt ökar. Ett stort problem inom politiken är att få ledande politiker har de kunskaper, erfarenheter och det mod som krävs för att genomföra nödvändiga strukturförändringar. Jag är söker på att en majoritet svenskar förstår detta men idag saknar seriösa politiska alternativ.
Vad är meningsfullt i livet? Svaret varierar från person till person. Vissa drivs av konst i olika former. Andra av att samla rikedomar på hög. Vissa av att på olika sätt rädda andra människors liv. Andra av att genom akademiska studier bli en världsstjärna inom något smalt sakområde. Andra av att jobba med något enkelt för att sedan ha tid för en hobby som intresserar. Vissa av att ständigt synas och tjäna pengar som influenser. Andra av att städa och bygga framgångsrika företag som tillfredställer behov. Vissa att genom att köpa och sälja aktier. Andra av att försöka bidra till att det komplexa samhällssystemet bidrar till goda livsmöjligheter och fria möjligheter. Jag tillhör dem som tycker att vardagen är meningsfull när jag som politiker försöker bidra till ett bättre samhälle i en avgränsad geografi. Jag tycker också att det är meningsfullt att bidra i företagsstädande och i företagsbyggen. Alla som tänker till utan ideologiska skygglappar inser att ett starkt samhälle förutsätter ett framgångsrikt näringsliv. Och att vi tycker att olika saker är meningsfulla är en del av mångfaldens berikande delar av våra liv.
Senast 2022 måste Uppsala och Sverige utvecklas mer konkurrenskraftigt och tryggt. I nuläget känner väldigt många av våra unga inget framtidshopp, väldigt många känner sig otrygga och den svenska kronan är usel. Uppsala och Sverige behöver demokratisk nystart. Den kommer inte att komma ifrån de befintliga riksdagspartierna. De är för inåtvända, självgoda och ”fat and Happy”. Gunnar Wetterberg, dagens stjärna, sammanfattar väl Sveriges demokratiska kris. Du som följer min blogg och mina debattinlägg (och som läst min bok ”En stund på jorden”) vet att jag länge lyft fram detta demokratiska systemfel som behöver ”opereras bort”. Nu närmar vi oss nästa lågkonjunktur trots fortsatt mycket låga räntor. Arbetslösheten kommer kraftigt att öka bland våra socialt svagaste men även bland många andra. Det är beklagligt att Sverige inte ens under en längre högkonjunktur påbörjat det nödvändiga städ och ”operations”-arbetet.
Dagens besvikelse
Socialdemokraterna. Widar Andersson är ”spot on” på hur snett och maktgalet Socialdemokratin blivit. Parallellt med att hela västvärlden, genom demokratin, blev mycket bättre på att fördela välståndet gjorde Socialdemokratin länge ett gott politiskt arbete i Sverige. När de drev på för en orimligt stor och bred offentlig sektor och deltog i en oansvarig migrations- och integrationspolitik spårade Sverige ur. En urspårning som kraftigt försvagat Sverige. Och för makten fortsätter nu Socialdemokraterna att tillsammans med MP, C och L att kraftigt försvaga Sverige genom en fortsatt oansvarig och inkompetent migrations- och integrationspolitik. Widar Anderssons avslutande ord är mycket talande. Socialdemokraterna vill inte ens förstå vilka stora problem riksdagen försatt Sverige i. Personligen gjorde jag en utanförskapsturné strax innan flyktingkrisen 2015. Redan då var det tydligt hur illa läget var. Det är ett uselt ansvarstagande för Sveriges befolkning. Ett uselt ansvarstagande som vi tydligt i Uppsala kan se i bland annat kraftigt ökat grovt våld, kraftigt ökade orosanmälningar kopplade till barn och en kraftig ökning av narkotikaanvändning.
”S kunde ha gjort en film där nu och då hängde ihop. Löfven kunde ha gått i klinch med de brutala fattigdomsmiljöer som finns i Sverige. Han kunde åkt ut till poliser som går på knäna i kamp mot dödligt vapenvåld, han kunde besökt de många skolor där knappt hälften av eleverna blir godkända, han kunde ställt sig sida vid sida med de hedersförtryckta, hälsat på i överbefolkade lägenheter i de fattiga förorterna och han kunde ha filmats med de långtidsarbetslösa som numera domineras av utomeuropeiska invandrare.
Då hade man förstått vad det handlade om.”
https://mobil.folkbladet.se/opinion/s-kunde-gjort-en-annan-film-om6237126.aspx
Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Sveriges folk har uppenbart behov av en ny politisk tid med nya partier som inte fokuserar på egennytta och som betydligt bättre säkrar folklig förankring kopplat till sin politik. Wetterberg artikel nedan är mycket läsvärd.
”Partierna är nödvändiga för att demokratierna ska kunna samla sig till beslut, men också för att besluten ska vara väl förberedda och förankrade bland allmänheten. Men partierna blir inte bättre än sina medlemmar. De måste vara många, och de måste vara förankrade. Kaoset inför Brexit visar vad som händer när partierna inte fungerar. Både Labour och Tories har hamnat långt från sina väljare. Labours medlemmar har burit fram Jeremy Corbyn, Tories röstade med stor majoritet för Boris Johnson. Corbyn spelade Brexit i händerna genom att ligga lågt inför folkomröstningen. Johnson har säkrat sin seger genom orimliga påståenden om hur han ska tvinga EU på knä, och samtidigt dela ut obefintliga överskott i skattelättnader till de rikaste (som samtidigt råkar vara partiets kärna). Än så länge är båda partiernas parlamentsledamöter klokare än sina medlemmar, men hur många val till?”
”Samma utveckling hotar i Sverige. För 40 år sedan var nästan 1,6 miljoner svenskar medlemmar i något parti, men många av dem var kollektivanslutna till Socialdemokraterna genom sina fackföreningar. Sedan (s) avskaffat kollektivanslutningen 1990/91 återstod 625 000 medlemmar i alla partierna – 2017/18 återstod bara 255 000. Socialdemokraterna har tappat nästan två tredjedelar av sina medlemmar, fallet för Moderaterna och Centerpartiet har varit nästan lika kraftigt. (SD), (V) och (KD) har ökat, men är så små att de inte väger upp de stora partiernas nedgång. Problemet har blivit värre av att partierna inte längre behöver sina medlemmar. Förr i världen stod medlemsavgifter, valinsamlingar och lotterier för mycket av intäkterna. Idag är statliga och kommunala bidrag den helt dominerande intäktskällan. Till det kommer alla politiska tjänster som inrättats sedan 1970-talets början. Politiken har blivit en arbetsmarknad för sig. Partierna håller på att tappa fotfästet i väljarkåren.”
”Det gör partiväsendet mycket svagare. Partierna blir allt mer känsliga för vindilar i opinionen. I början av 1960-talet reste Gunnar Sträng land och rike runt för att övertyga sina partivänner om momsens förträfflighet. Den kom att betala välfärdsstatens expansion. I dag är det svårt att föreställa sig något liknande. Inte därför att det saknas lika svåra och lika viktiga projekt – fastighetsskatten! Men därför att mycket få politiker idag vågar gå före och emot strömmen – och därför att partiföreningarna inte längre skulle kunna ta diskussionen på fikarasterna. Varje reform av partifinansieringen har lett till ökade anslag. Inga jävsregler har tillåtits hämma expansionen. Men ju mer generösa bidragen blivit, desto mer har man sågat på sin egen gren. Partierna klarar sig inte utan medlemmarna – och demokratin inte utan partierna. Jacob Wallenberg hade rätt.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/svenska-partier-ar-for-rika-och-for-langt-fran-folket/
