En självmordsorienterad elektrifiering

Grunden måste byggas först

Regeringsduglighet, vad innebär det? Det innebär att ett eller flera partier har förmågan att utifrån en tydlig plan för samhällsutvecklingen leda en kommun eller ett land att gå mot den framtiden planen beskriver. Regeringsdugliga måste också ha förmågan att hantera kriser som alltid dyker upp. Framförallt måste en regeringsduglig samling partier klara av att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Den politiska röra vi nu har är djupt oroande för att inte samhällsekonomin helt ska spåra ur. Det kan gå fort om många partiers "godsaker" ska levereras till olika partiers fokuserade väljarstöd. Tror du att Magdalena Andersson viker ner sig och kraftigt försämrar Sveriges ekonomi för att få Vänsterpartiets stöd? Det tror inte jag. Och om hon inte gör det utan öppnar upp för nyval visar hon tydligt att hon har grundförutsättningarna att trots för mycket vänstertänk kunna säkra rimligt god ekonomisk hushållning.

Anna Dahlberg, Expressen, skriver mycket läsvärt om hur illa skött svensk energipolitik är. När man bedömer regeringsdugligheten hos ett parti måste man inkludera vad deras energipolitik innebär. En illa skött energipolitik slår stenhårt mot ett lands invånare och landets företagande. När man studerar Miljöpartiets, Vänsterpartiets och Centerpartiets energipolitik hittar man besvärande många likheter. Om Socialdemokraternas huvudsakliga fokus hade varit svenskarnas bästa skulle de aldrig välja politiska samarbetspartners för kortsiktiga maktintressen. Vänsterblocket V, MP, S och C leder stora delar av det svenska folket mot fattigdom.

”Under de senaste åren har ett tiotal nyckelpersoner valt att sluta på Svenska kraftnät. Flera av dessa experter upplever att varningssignalerna inte tas på tillräckligt stort allvar inom myndigheten. Ledningen har i stället ägnat sig åt önsketänkande och tas gång på gång på sängen av den negativa utvecklingen. Per Wikström, numera på Energiföretagen, är en av nyckelpersonerna som har lämnat Svenska kraftnät. Under nästan två decennier jobbade han i olika positioner på driftavdelningen med ansvar för kontroll och säkerhet. Han vill inte recensera sin förra arbetsgivare, men ser med oro på framtiden för det svenska elsystemet. 

– Vi befinner oss på ett sluttande plan sedan tre-fyra år tillbaka både när det gäller överföringen och effektbalansen.”

”Även effektbalansen – alltså tillgången till el när man behöver den – befinner sig på ett sluttande plan, inskärper Wikström. 

– Värsta scenariot är att det blir kallt överallt samtidigt. Hur många länder i norra Europa har en positiv kraftbalans under årets kallaste dag? Vi kan absolut inte vara säkra på att vi kan importera i det läget. Det är alltså ett fullt tänkbart scenario redan i vinter att ett antal kunder måste kopplas bort från elnätet. Om situationen skulle bli utdragen övergår man till roterande bortkoppling från elnätet enligt en prioriteringslista. Att marginalerna är små märktes redan förra vintern. Trots pandemi och en förhållandevis mild vinter behövde oljekraftverket i Karlshamn dras i gång för att säkra elförsörjningen.”

”Samtidigt som Sverige siktar på en grön omställning, som kräver ett fördubblat elbehov om 20 år, har vi alltså en elförsörjning med ständigt minskade marginaler. Trenderna går inte ihop, konstaterar experterna som jag talar med.”

”Sverige hade ett av världens bästa elsystem – stabilt och fossilfritt – med vattenkraften i norr och kärnkraften i söder på väl uttänkta geografiska platser. Nu håller vi på att spela bort denna nationella tillgång och konkurrensfördel i kampen om framtidens investeringar. Det är ingen liten sak. Elen är lika fundamental för samhällskroppen som luften är för människan. Om tillgången på el börjar svikta kan det få mängder av följdverkningar: fabriker som flyttar någon annanstans, bristande tillit till staten, samhällsoro och en känsla av att man måste ta saken i egna händer och säkra upp med dieselaggregat, som i tredje världen eller i Kalifornien och Texas.”

”Länge var regeringsdugligheten det som väljarna främst förknippade med Socialdemokraterna. Men efter sju år med de rödgröna vid makten är det tvärtom det mest grundläggande som regeringen har misslyckats med, som att ha kontroll över gränsen och vilka som vistas i landet, upprätthålla våldsmonopolet på gatan och att säkerställa en trygg elförsörjning.”

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/elbristen-kan-bli-x-faktorn-i-valet-som-faller-s/

Sabuni har det extremt svårt att lyckas rädda kvar L i riksdagen. Som jag skrivit förr behövs inga fiender när man har hennes ”partivänner”. Ls chans har länge varit att vara tydligt borgerliga och att inte ständigt sända ut starka signaler om att de inte går att lita på. Även om deras stämma nu sagt sig vara eniga om att Sveriges lycka inte ligger i att vänstern får styra är deras trovärdighet låg. Deras enda chans att överleva i riksdagen är att nu vinna många av dem som anser sig vara liberala och som sagt sig vilja rösta på Centerpartiet. Det är sannerligen inte svårt att få väljare idag att förstå att ett parti som stöttar V, MP och S inte har någon liberal trovärdighet kvar. Och L erbjuder en energiförsörjningspolitik som även unga kvinnor i städerna har mer att vinna på än den som vänstern erbjuder.

https://www.gp.se/ledare/vem-vågar-rösta-på-liberalerna-1.59352768

https://www.liberalerna.se/

Det är förvånande att Centerpartiet blivit en så destruktiv politisk kraft i Sverige. Aldrig hade jag kunnat tro att det partiet skulle vara i samma lag som S, V och MP. För mig är det förvånande att de ens har några väljare kvar. Hur är det möjligt att i grunden icke vänsterorienterade personer väljer att rösta på ett tydligt vänsterkramande alternativ? Om människor vågade lita på Liberalerna borde de kunna ersätta sitt opinionsläge med Centerpartiets. Är det möjligen så att Centerpartiets övergripande mål är en tro på ett matriarkat? Det finns säkert de som tror att Magdalena Andersson, Nooshi Dadgostar, Annie Lööf och Märta Stenevi kan leda Sverige bra. Jag struntar i vilket kön en ledare har. Ledare jag påverkas av anser jag dock ska vara tillräckligt kvalificerade för den uppgift de har. Magdalena Andersson är kvalificerad. De övriga är långt ifrån tillräckligt kvalificerade för ansvarsfulla ministerroller. Henrik Jönsson ger i GP en bra beskrivning av vilket farligt vänstergäng S, V, C och MP är. 

”Centerpartiet har genomgått den största transformationen. Utöver enstaka kvarvarande vanföreställningar inom partiledningen har partiet under sina år som socialdemokratiskt stödparti utvecklats till ett renodlat vänsterparti. 80 procent av Centerväljarna vill hellre ha en socialdemokratisk statsminister än en moderat, och partiet positionerar därför nu om sig i fråga efter fråga för att leva upp till sin nya roll. (Expressen 22/9 2021)”

”Sammantaget står Sverige nu inför ett ideologiskt koordinerat vänsterblock, med ambitionen att i alla avseenden öka statens makt på den individuella frihetens bekostnad.”

https://www.gp.se/ledare/sveriges-vänsterblock-tar-form-1.59611763

Magdalena Andersson, låt Centerpartiet och Vänsterpartiet ta ansvar för att du imorgon säger att du saknar stöd för en statsministeromröstning. Låt Vänsterpartiet och Centerpartiet ta ansvar för att vi då kanske får ett extraval bara några månader innan den sista ordinarie valdagen 11 september 2022. Centerpartiet har pengarna för två valrörelser inom några månader. Lööf kanske tror att det är hennes sista chans att under några månader få bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Det kommer aldrig att hända. Om inte fler svenska väljare nyktrar till är risken stor att ödesdagen 11 september 2022 blir ett tragiskt datum för Sveriges utveckling. I detta dåliga läge är det trist att Anna Dahlbergs önskan om att Socialdemokraterna och Moderaterna gemensamt ska städa upp Sverige inte är möjligt.

Maktens topp

Kvinnor kan
Tänk att det ens finns människor som tvivlar om kvinnor kan klara krävande ledarskapsuppdrag. Tänk att det t o m finns de som inte bara tvivlar på det utan som är helt övertygade. Som tur är har vi få av dessa i västvärlden. Inom område efter område ser vi hur kvinnor kliver fram och axlar ledarskapets ok i större och större utsträckning. Inom några år kommer sannolikt skolresultaten defacto synas inom övriga livet och männen kommer att bli underrepresenterade bland ledare om man ser strikt till könsperspektivet.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2010/07/sou-201052/

Jag undrar jag om Fi-supportrarna lagt märke till att huvudrollsinnehavarna i Europa/Greklandskrisen är två kvinnor? Angela Merkel och Christine Lagarde. Och på vänstersidan i demokratins vagga Grekland är det fullt av matchomän. Undrar om Fi-anhängarna oxå fattat att bland de mer frihetliga kämparna i Sverige så är 75% av partiledarna kvinnor. Och på vänstersidan och nedåtsidan i Sverige är det bara män som håller i taktpinnen. Och taktpinnarna i vänsterkören går i otakt. 
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Angela_Merkel
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Christine_Lagarde

I Uppsala testas matriarkatet. Väldigt många av de högsta chefsuppdragen bärs av kvinnor i Uppsala. Varför inte? Män har ju haft de ledande rollerna väldigt länge. Men oavsett om det bara är kvinnor eller män som är ledare så är kön i min värld inte en relevant beslutsfaktor för val av ledare. Endast kunskap, erfarenhet, tidigare resultat och ambition ska avgöra vem som får ledaruppdraget eller ej. Om det innebär att det blir 100% kvinnor så tycker jag det är rätt! 

Fi-arna borde lära av missionärer och driva sin kamp där den verkligen kan göra nytta. De som sympatiserar med Fi skulle kunna göra stor nytta för att öka kvinnors positiva livsmöjligheter genom att missionera i t ex Somalia, Sudan, Saudi-Arabien, Afghanistan, Ryssland M.fl länder där kvinnor lever väldigt utsatt och marginaliserat. Vad väntar dom på? Dom tar väl sin kamp på allvar? Gudrun Schyman har fel, svenska män är inte som talibaner!
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mission

Fram med kniven

Ekonomi i balans

Ingen har väl missat att Uppsala är en test på hur bra ett matriarkat i Sverige fungerar. Det är intressant och jag är helt säker på att nytänkande är nödvändigt för att vi ska klara att försvara och utveckla vår generella välfärd. Många av oss män tycks ha väldigt svårt att ur ett ledarperspektiv tänka och agera utifrån modern teknologi och utifrån en tid där nätverkande är viktigare än någonsin för framgång. Putin är ett utmärkt exempel på gammelmakttänk. Och en mycket kompetent ledare som gör come-back är Kerstin Westholm, tidigare Landstingsdirektör och nu tillfällig Landstingsdirektör (även om jag blir förbannad över slöseriet med skattepengar när avgångsvederlag travas på hög). Hon är dessutom väldigt trevlig.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/hon-blir-bas-for-landstinget-3601450.aspx

Att leda är att ta ansvar. I vart fall om det man leder ska utvecklas hållbart. Att ta ansvar innebär också att då och då fatta svåra och jobbiga beslut. Jag är lite imponerad av Caroline Andersson (S kommunalråd och ordförande för stora delar av kommunens budget), som direkt vid makten driver fram besparingskrav som är nödvändiga inom gymnasieskolan. När antalet elever minskar måste självklart kostnadskostymen krympas. För de flesta politiker tycks det bara vara tidigt på en "säker" mandatperiod som tuffa beslut fattas. Neddragningar riskerar ju att leda mot förlorade röster och impopularitet... Caroline visar tydligt att hon kan och vågar att leda. Hon är nog centerpartis om man skrapar på hennes S yta!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/nytt-stalbad-for-gymnasiet-3595356.aspx

I Uppsala har vi två väldigt kompetenta, ambitiösa och drivna kommunalråd som tidigare satt i ledningen för Äldrenämnden. Båda är unga och båda har tränat mycket på retorik m.m mot varandra de senaste åren. Och båda kommer sannolikt att i olika ledande roller göra stor politisk nytta under många år framöver. De heter Ebba Busch-Thor och Caroline Andersson. För att försöka närma mig deras klass är jag nu aktiv i Äldrenämnden då den tycks fostrande. Eftersom Caroline både lärt sig och bidragit inom äldreomsorgsområdet och nu leder hela utbildningsområdet i Uppsala kommun tror jag att hon blir Uppsalas nästa minister i en regering för AB Sverige. Varför inte Statsminister? Det är dax för Löfvén att lämna! Och Annie Lööf kan vara lugn, jag följer inte i Ebbas och Carolines önskespår om att vilja bli partiledare. Trots att jag heter Hanna.

Matriarkat

Intressant studieobjekt
Jag har vid ett antal tillfällen bloggat om att kvotering är fel väg att vandra. Av många skäl. Bl a har jag redogjort för att utvecklingen tydligt går mot att det är pojkar och män som snart, i många sammanhang, är i underläge. Jag har också skrivit om att det kanske är nödvändigt för att vi i väst ska hitta nya framgångsrika vägar som kan försvara och utveckla det höga generella välstånd som nu är hotat. Patriarkatet tycks ha kört in i en återvändsgränd vad avser ordentligt nytänkande. Det kan man med tydlighet se inom EU och inom många av Europas länder. Finns det då någon plats i Europa där man kan studera om ett matriarkat verkligen får någon större betydelse utifrån en förändringsperspektiv? Ja, det finns en sådan plats! Det är i Uppsala!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Matriarkat

Uppsala ett matriarkat
Pang! Och nu är Uppsala i stor utsträckning ett matriarkat. Många av Uppsalas mäktigaste roller innehas av kvinnor. Det ska bli mycket intressant att se om vi under de fyra kommande åren kan se att det får någon positiv och omfattande förändring som resultat. Jag skojar inte. Det är så! Idag är följande några starka exempel på roller som innehas av kvinnor i Uppsala (även om vissa har ett fögderi som är större än Uppsala kommun eller Uppsala län). Ärkebiskopen, rektor för Uppsala universitet, rektor för SLU, tillträdande lagmann, tillträdande Polischef, länsrådet, kommunstyrelsens ordförande, chefen för Uppsalas skolverksamhet, landstingschefen osv. Tror du att det blir någon materiell skillnad? Vad tror du i så fall blir den stora skillnaden? Det kanske gäller att ta fram Hanna ur mig ännu mer i framtiden : ).

Matriarkat

När reformtorkan är stor krävs förändring
Läste nyligen en artikel om att Socialdemokratin borde göra Uppsala till sitt goda exempel. Öhhh vad skulle tala för att de kan göra något bättre för Uppsala än vad Alliansen gjort? Mycket lite. Risken är snarare att Uppsala nu går mot mycket osäkra ekonomiska tider och den erfarenheten kan bli väldigt dyr för oss invånare. Man kan ju tolka nyckeltal som man vill men S har ju styrt Malmö och Göteborg länge. De kan gärna tycka att någon av de städerna kan tjäna som exempelkommun men som tur är har de flesta Uppsalabor bara kortvarigt gillat rött styre. Men om vi struntar i vems goda exempel Uppsala kan vara så är Uppsala mycket snart unikt och blir därför intressant att följa ur ett jämställdhetsperspektiv. Finns någon annan större kommun i Sverige där en stor del av de ledande befattningarna innehas av kvinnor? Ärkebiskopen, universitetsrektorerna, landstingets chefstjänsteman, polischefen, mediadirektören och chefsredaktören, flera ledande direktörer och snart tre kvinnliga gruppledare i Uppsala kommun för majoriteten. Kommer det att innebära en bättre lokal ekonomi? Kommer det att innebära fler nödvändiga reformer som försvarar och stärker vårt välstånd? Vi får se.

Arga kvinnor

Vad är jämställdhet?

Karin Andersson på UNT är mycket upprörd över en serie om jämställdhet som SVT ska lansera inom kort. Hon provoceras av seriens marknadsföringskampanjer och har redan dragit en massa slutsatser om vad berättelserna kommer att handla om. Hon tycks redan veta att SVTs reportageteam tycker att jämställdhetsarbetet mellan kvinnor och män gått för långt i Sverige. Hur kan hon veta det? Har hon sett de program som ska visas på en förhandsvisning?

Om det nu råkar vara så att allt fler i Sverige tycker att vi kommit väldigt långt med jämställdheten mellan könen är det då fel? Kan det vara så att det finns andra frågor som är mycket viktigare att politiskt fokusera på om vi redan är på god väg att vara världens mest könsjämlika nation? Kan det kanske t o m vara så att vi redan är världens mest könsjämlika nation och att även det har att göra med vår långa tradition att sträva mot den enskildes självständighet och därför byggt och bygger upp vårt sociala kontrakt så som vi gör? Självklart ska kvinnor och män vara jämställda. Självklart ska alla människor ur ett mänskligt perspektiv vara jämställda.
http://www.unt.se/kultur/svt-spar-pa-fordomar-2777756.aspx

Andersson avslutar sin artikel med: - "Man främlingsgör feminism genom att lyfta såväl ett fåtal extrema uttryck som rent befängda påståenden som det att feminismen skulle ha kuvat männen (som att män inte kan vara feminister...). Det är att spä på fördomar och att underskatta sina tittare. Allvarligt talat, SVT, vill ni upplysa eller uppvigla?"

Arg feminism
Är det inte den så kallade objektiva statsmediaapparaten som ska belysa olika perspektiv och så objektivt som möjligt? Vem ska annars stå för någon form av objektivitet? Ska inte även extrema feminister beskrivas för just det dom är dvs extrema? Ska SVT och SR enbart beskriva de lagom medialt anpassade främlingsfientliga krafterna i Sverige och låta bli att beskriva även de mörkbruna? Jag vet inte vad SVT vill beskriva med den serie som är på G men jag tycker definitivt att Andersson tydligt visar exempel på missriktad ”militant” feminism.

Ellen Key - före sin tid
Andersson kanske borde bidra konstruktivt till en positiv samhällsutveckling istället för att gnälla. Hon kanske också skulle läsa på om t ex vad Ellen Key gjorde för den svenska och Europeiska kvinnans frigörelse från patriarkatets grepp. Hon tyckte bl a att kvinnan var en övermänniska, en elit som skulle föra in människan i en ny och bättre tid. Där kanske räddningen ligger när vi med stormsteg rör oss mot 9 miljarder människor. Om Andersson vill förstå trögheten i all substantiell samhällsutveckling kan hon också lära sig att Keys önskningar, för över 100 år sedan, om familjerätt, det sociala kontraktet och kvinnans självständighet idag är en verklighet. Det som kanske stör Andersson med Keys resonemang var att hon faktiskt bejakade att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män. Kanske störs hon också av att hon såg kvinnan som för mer än mannen. För arga extrema kvinnosaksaktivister kan det vara en värdefull insikt att vi är olika och att det har sina fördelar. Om vi ser 100 år framåt, på vilket strukturellt sätt vill Andersson frigöra kvinnorna mer?