Håll i och håll ut

Helt rätt åtgärd

Fusk måste alltid motverkas! Allt för länge har våra folkvalda i styren låtit flera miljarder kronor årligen stjälas av våra skattepengar. Pengar avsatta för svaga och behövande, inte till simpla brottslingar. Och fusk med arbetstillstånd har ställt till mycket ont. Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt om detta nedan.

”230 000 kronor. Så mycket kan ett svenskt arbetstillstånd kosta. En rättegång mot en bemannings-vd i Södertälje i somras, gav en osminkad inblick i skumrasket kring jobbinvandringen.”

”Arbetstillstånd säljs och används för att smuggla människor till Sverige. Nätverken låter migranter arbeta under usla villkor samt använder deras identiteter i olika brottsupplägg.”

”För högutbildade personer försämrades däremot villkoren. Även om du är specialist får du först bara ett tvåårigt tillstånd, som dessutom är knutet till en specifik arbetsgivare.”

”Det blir heller inga större lättnader för högkvalificerad arbetskraft till följd av lönegolvet, även om väntetiderna lär kortas när ansökningarna till låglöneyrken upphör. Däremot ska Migrationsverket ge bättre service till arbetsgivare som söker sådan personal.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/antligen-slutar-sverige-att-blunda-for-fusket/

Och Jimpan Åkesson fortsätter att försvaga Sverige. Sverige är ett sekulärt land, människor får tro vad de vill inom lagarnas generösa ramar. Om hinduer, judar, buddister, muslimer, kristna vill bygga tempel är det upp till dem. Kommuner får bevilja platser som inte skapar till exempel framkomlighets- eller trygghetsproblem. Och staten kan säkerställa att det inte är extremister som gör byggen möjliga genom finansiellt stöd. Team Åkesson kanske ser liknande utspel som en möjlighet att hindra ett svenskt medlemskap i NATO? Oavsett hans politiska avsikter är det ingen ansvarsfull kommunikation. Det är redan farligt för oss stolta svenskar att vara svenskar på grund av politisk dumhet. 

Det är mycket bra att team Åkesson nu skärpt migrationslagarna och fortsätter göra det. De har varit extremt ohållbara om utgångspunkten är att man vill leva i ett generellt välmående välfärdssamhälle där vi har råd att säkra en rimlig lägsta levnadsnivå för våra svagaste. Bravo! 

Att värna vårt generella välfärdssamhälle är något annat än att ständigt provocera fram konflikter med människor med utomeuropeisk etnicitet och/eller med ”fel” religion. Skärpning Åkesson! Man är inte en Sverigevän om man gör liknande utspel när ”hela världen” vet att Sveriges regering idag starkt påverkas av SD. Onödiga konflikter med alla jordens muslimska länder och muslimer är av många skäl dumt. Inte minst för Sveriges exportindustri som är extremt viktig för vårt lands ekonomi.

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/experterna-sagar-akessons-utspel-om-att-riva-moskeer/

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/migration-och-asyl/

Prioritera kärnverksamheten

Laga det trasiga först och fokusera på livkvalité

I väl fungerande välståndssamhällen håller rättssystemet,ä skolan, vården, omsorgen och basinfrastrukturen hög kvalité. Så enkelt är det. I de mest framgångsrika samhällen lever dess invånare i  stor utsträckning jämställt. I det samhället kan också människor som klarar sig från att gå ner i olika drogträsk, eller som fötts med allvarliga stor psykisk ohälsa, fylla sina liv med mycket livskvalité. Vad livskvalité innebär varierar självklart beroende av vem man är och vad man gillar. En sak är dock säker och det är att det man vill uppnå ska man också mäta. Med det sagt ska man inte mäta mer än det viktigaste för att inte dränka kärnverksamheter i administration. 

Det är populärt att idag kritisera New Public Management, NPM, som mäter det mesta inom offentlig sektors verksamheter. Det är bra, det är på tok för mycket som mäts och mätandet i sig slukar resurser som behövs för kärnverksamheten. Med det sagt är det fortfarande viktigt att mäta det viktigaste för att en offentlig kärnverksamhet som skola, vård och omsorg ska ge bästa möjliga kvalité och högsta möjliga nytta per investerad skattekrona. Precis som vi ska kritisera NPM är det hög tid att kritisera måttet BNP och istället tillämpa nya metoder för att mäta välståndsutveckling. Ett bättre mått än Human Development Index, HDI, tror jag skulle göra stor samhällsnytta för oss människor. Det vi väljer att mäta har alltid stor betydelse. Vad och vilka vi väljer att jämföra det vi mäter med har också stor betydelse. Alla framgångsrika jämför sig med de som anses vara bäst. Det är en klok måttstock i en värld full av konkurrens.

https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/tillvaxt/bnp---sverige/

https://hdr.undp.org/data-center/human-development-index?utm_source=EN&utm_medium=GSR&utm_content=US_UNDP_PaidSearch_Brand_English&utm_campaign=CENTRAL&c_src=CENTRAL&c_src2=GSR&gclid=CjwKCAjwt7SWBhAnEiwAx8ZLanJQ9fbzsQGQAIWn5h-lEpaU600s5Ks7eNrmKbLKHUR1il4xadYKZhoC66AQAvD_BwE#/indicies/HDI

I Dagens Samhälle skriver ett antal forskare en mycket läsvärd debattartikel om vikten av att mäta rätt saker och med fokus på det som gör stor positiv nytta för oss människor. Inte minst inom Uppsala kommun och Region Uppsala måste vi bli mycket bättre på att begränsa antalet mätetal men samtidigt välja ut de viktigaste. Genom att göra så kan vi frigöra mycket tid som idag går till energislukande administration utan att ge bästa värde för varje satsad skattekrona.

"På senare år har värdet av ekonomisk analys av offentliga insatser blivit uppenbart. Hälso- och sjukvården såg behovet redan under 1990-talet, och i många utvärderingar används numera måttet ”kvalitetsjusterade vunna levnadsår”. Det är ett mått som kombinerar livslängd och hälsorelaterad livskvalitet, och det är oumbärligt vid prioriteringar." 

"Kommunerna har vaknat senare, men sedan några år växer intresset för ekonomisk analys snabbt även i denna sektor. Genomgående används dock fortfarande rudimentära metoder för att värdera effekter i kommunal verksamhet. Principen är enkel: Om en insats kostar något, men antas leda till kostnadssänkningar som är större än kostnaden för insatsen, så betraktas den som ”lönsam”. Men vi måste inse att också interventioner som inte leder till kostnadssänkningar kan ha stor betydelse för medborgarnas välfärd. Insatser som ger mest livskvalitet per satsad krona borde därför prioriteras."

"Vi är övertygade om att ”goda år” är ett bra mått vid ekonomisk utvärdering av insatser som syftar till ökad välfärd. Vad har en reform eller intervention kostat och vad avkastar den i ökad livskvalitet mätt i ”goda år”? Exempel på interventioner som kan utvärderas med vår metod är insatser som förebygger avhopp från gymnasiet, insatser mot hemlöshet eller insatser för att förebygga våld i nära relationer. Det är dags för kommunerna att följa sjukvårdens modell och prioritera de interventioner som ger mest livskvalitet för pengarna."

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/prioritera-insatser-som-ger-mest-livskvalitet-per-krona/

Ett mycket dåligt faktum över hur Sverige styrs är att partier på riksnivå, främst de som är i regeringsställning, ständigt delar ut riktade statsbidrag till kommuner- och regioner. Regeringspartier på riktigt. Oppositionspartier på låtsas. Varför görs detta trots att utredning efter utredning påvisar idiotin? Trots att Riksrevisionen många gånger påtalat idiotin? Trots att väldigt många kommunala företrädare bett riksdagsföreträdarna sluta? För att de får mediautrymme varje gång de gör det! Det är dyrt mediautrymme för oss stackars invånare runt om i landet Sverige. Expressen lyfter på ett bra sätt denna idioti nedan. Det är bland annat hög tid att separera kommunval från riksdagsval. Och vi är i desperat behov av nya seriösa partier som vinner många svenskars förtroende. De gamla partierna sitter fast i sitt ”ungdomsförbundsspel” och ”mediaberoende”. Gör om! Gör rätt!

”Alla partier har vid något tillfälle sagt att de riktade statsbidragen till kommuner och regioner bör minska kraftigt i antal. Inklusive Centerpartiet.”

”Som sagt, alla partier är emot de riktade bidragen. När Magdalena Andersson var finansminister yttrade hon också ambitionen att dra ner på eländet. Ändå händer det aldrig. Det är snarare så att om ett försvinner kommer två nya.”

”Obegripligt? Inte alls. Rikspolitiker vill visa att de ser problem och att de agerar, även om det är de lokala kollegornas ansvar. Så när Socialdemokraterna vill ha en ha pott till sociala insatser i utsatta områden har de svårt att invända principiellt när Kristdemokraterna vill ge statsbidrag till äldreomsorg som schemalägger som KD vill.”

https://www.expressen.se/ledare/skrap-for-3-785-krkg-tala-om-sopig-politik/

Ett mycket stort skäl till varför Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är kraftigt emot ”Uppsalapaketet” är att det med hög sannolikhet förstör alla kommunens viktigaste mått på kvalité. Och då är utgångsläget redan oacceptabelt inom skola, sjukvård och omsorg. Uppsalapaketet skuldsätter kommunen ansvarslöst och den snabba önskade befolkningsutvecklingen slår kraftigt mot arbetsmiljöerna i skolan och sjukvården. Dessutom blir integrationsskulden extremt svår att hantera. Den som vill lyckas med att få upp kvalitén i kommunens och regionens kärnverksamheter gör klokt i att rösta NEJ till Uppsalapaketet. Rösta klokt i lokalvalen 2022!

Ett reparationsuppdrag

Nybyggen parallellt med omfattande reparationsbyggen

I Uppsala ångar Pelling och company på med mycket oattraktiva utbyggnadsplaner, inklusive spårväg. Den 13 december ska ytterligare ett beslut tas som belastar Uppsalaborna med fel byggplaneringskostnader. I utbyggnadsplanen har man nu också valt att lura Uppsalaborna om att utbyggnaden inte ska drabba vissa tidigare områden förrän närmare 2050. Byggs spårvägen är det inte trovärdigt att man kan vänta så länge med den extrema exploateringsambitionen i Uppsala södra stad. Jösses. En redan skuldtyngd kommun vill de skuldtynga ännu mer och lämna problemen till kommande generationer. Problem med dricksvattenförsörjning, energiförsörjning och stora kvalitetsbrister inom välfärdens kärnområden kräver ett nytag om hur Uppsala ska byggas ut och i vilken takt. Uppsala och övriga Sverige har stora och krävande reparations- och underhållsarbeten att genomföra. Inte minst kopplat till många års värdelös integraitonspolitik. 

Av många skäl är det inte möjligt att ha en för aggresiv nybyggnadsplan parallellt med behovet av ett krävande reparatoinsarbete. Tänk att inte ens detta är självklart hos de partier som idag styr i Uppsala. Det är S, MP, L och V. Det är också dessa partier som nu ska stänga av Kungsgatan för genomfartstrafik och skapa ännu sämre trafikflöden i centrala staden. Samtidigt som de gör det ger de dispens till bussar som representerar huvudproblemet med allt för höga partikelmängder i luften i samma område. Vi behöver ett ordentligt regeringsskifte i Uppsala. Det regeringsskiftet måste också lyssna till Svenskt Näringsliv som tydligt igår visade att Uppsala kommun kan drivas mycket effektivare, kraftigt stärka kvalitén i sina tjänster och kraftigt förbättra kommunens digitalisering. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder Uppsalaborna mycket kvalificerade företrädare med stor integritet för att göra det som nu krävs för att Uppsala ska utvecklas mycket bättre.

Markus Uvell, krönikör i GP, skriver läsvärt och deppigt nedan. Det är uppenbart att vi har en kraftig polarisering av vilken verklighet vi upplever. Det är ett helt sjukt tillstånd i min värld eftersom det finns massor av "kalla fakta" som borde göra att över 80 procent av invånarna får en liknande verklighetsuppfattning. Svenskt Näringsliv använder fakta och jämförelser mellan kommuner när de redogör för möjliga förbättringar. SCB är fullt av fakta som tydligt visar att behovet av reparationsarbete i Sverige är stort.

"Nästan allt blir sämre. Sådan är svenska folkets bild av utvecklingen i landet. Sju av tio tycker Sverige utvecklas åt fel håll, bara tre av tio anser att det går åt rätt håll. Men det är inte hela bilden. Olika väljargrupper har nämligen väldigt olika bild av hur utvecklingen ser ut. Allra mest negativa är väljare som röstar på Sverigedemokraterna, 95 procent pessimister. I andra änden av skalan finns de miljöpartistiska väljarna, med bara 17 procent pessimister."

"Även om man förstås kan värdera olika delar av utvecklingen olika, kan båda grupperna inte ha rätt. Den allmänna utvecklingen kan inte vara både katastrofal och utmärkt. Så vilka har fel? Sannolikt båda. SD-väljarna vill se utvecklingen som mer negativ än den är, medan MP-väljarna är överdrivet positiva. Det är nämligen den ideologiska utgångspunkten som styr bilden av verkligheten, inte tvärtom. Man ser vad man vill se."

"I nästa års val ställs detta på sin spets. Minst två av väljarnas stora frågor präglas av bekräftelsebias: Å ena sidan brottsligheten, som högerväljare riskerar att se som mer utbredd än vad den är. Å andra sidan klimatförändringarna som av vänsterväljare ofta ses som ett mer existentiellt hot än de är."

"I dagens polariserade klimat lär det inte vara något problem för de båda sidorna att samla väljare runt sin respektive verklighetsbeskrivning. Vem som går segrande ur striden får vi se. Men vad händer sedan? En aspekt av det polariserade klimatet är att inget politiskt alternativ har riktigt brett förtroende hos svenska folket. Efter den tillfälliga förtroendeboost en nyvald partiledare brukar få har Magdalena Andersson lyckats skrapa ihop förtroende hos nätt och jämnt varannan väljare, i övrigt samlar de mest populära partiledarna runt fyra av tio."

"Jag brukar generellt sett – av födsel och ohejdad vana – vara i grunden optimistisk inför framtiden. Men förutsättningarna inför nästa års val kan göra den mest hoppfulla politiskt deprimerad."

"Sverige står inför akuta, djupgående problem, som väljarna har helt olika bild av. Det politiska samtalet är mer polariserat än någonsin. Ingen partiledare har tillräckligt brett förtroende hos svenska folket. Den verkliga utmaningen blir inte att vinna valet utan att hela det söndertrasade landet när dammet har lagt sig. Den fråga som då behöver besvaras är inte valets konflikt om vilket som är det allra största eländet: invandringen, brottsligheten, klimatkrisen, girigheten, välfärdskrisen och så vidare. Den avgörande frågan efter valet blir i stället en betydligt svårare: hur löser vi problemen? Då räcker det inte att samla de egna till strid mot fienden, då gäller det att bygga förtroende hos fler än de redan frälsta. Och dit är det ännu långt."

https://www.gp.se/ledare/valet-g%C3%B6r-mig-politiskt-deprimerad-1.59111838

I den nationella politiken fortsätter det att vara rörigt och skrattretande. Liberalerna fortsätter att ha sina interna strider och Centerpartiet fortsätter att försöka lura väljarna om att det finns något regeringsalternativ som inte behöver stöd av Vänstern eller SD. Som det är i dagens riksdag krävs SDs eller Vs stöd för att en regering ska kunna bildas, så är det. Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om hur stökigt det är inom Liberalerna. Efter att ha lyssnat på Sabuni under morgonens nyhetssändningar måste jag säga att jag tycker synd om henne. Hon säger mycket klokt men så länge det är oklart om det går att lita på att L självklart kommer att ingå i ett lag som vill laga mycket av det som gått sönder i Sverige är de körda.

"L måste, för att ha någon som helst chans i nästa års val, uppfylla två villkor: Mätningarna under våren och sommaren måste visa att partiet som minst befinner sig på fyraprocentgränsen, eller strax därunder, för att en röst på partiet ska vara meningsfull."

"Det andra är förutsägbarhet. Om man röstar på L så röstar man på en framtida borgerligt ledd regering. Inte en S-regering. Redan nu har Sabuni uppförsbacke eftersom man, trots förhandlingar med M, KD och SD väljer att rösta på sin egen budget, och inte den gemensamma."

https://www.di.se/nyheter/centerns-vagval-om-budgeten-inflytande-till-v-eller-sd/

https://www.gp.se/ledare/vem-v%C3%A5gar-r%C3%B6sta-p%C3%A5-liberalerna-1.59352768

Håkan Boström, GP, har rätt. Det finns bara ett politiskt alternativ som faktiskt har en gemensam agenda som innebär att man på allvar börjar städa upp i flera av Sveriges allvarliga problem. Det alternativet kräver idag SDs stöd. Det alternativ som kräver Vs stöd innebär att Sveriges allvarliga problem fortsätter att växa. Det går inte att på allvar börja lösa landets allvarliga problem så länge som V och MP ges ett stort inflytande över regeringspolitiken. 

"På det hela taget är det här en budget som väl balanserar behovet av drivkrafter till arbete och socialt ansvarstagande. Både hjärna och hjärta. Den står för en politisk inriktning som har goda chanser att vinna stöd inom stora väljargrupper om den blir konkret politik."

https://www.gp.se/ledare/s%C3%A5-blir-politiken-med-en-h%C3%B6gerregering-1.59440906