Orättvisa

Betygsinflationen orättvis

Jämlikhet och rättvisa är mycket viktigt för många människor. Extremt viktigt för mig. I jämlika och rättvisa samhällsbyggen frodas individuella möjligheter som bäst. Där kan alla utifrån sin förmåga och sina målsättningar fylla sitt liv på ett rikt och meningsfullt sätt. I Sverige, och övriga Norden, har vi bland annat kommit längst i världen med jämställdhet mellan kvinnor och män. Inte minst mina tidigare svenska kvinnliga släktingar har kraftfullt bidragit till att kvinnor i Sverige har samma rättigheter och skyldigheter som män. För min dotters och barnbarns skull vill jag nu att den sista stora matchen om jämlikhet avgörs. Männen måste helt dela på familjeansvaret. 

Det viktigaste för livets utveckling är skolan och hur vi presterar där. Och skolans utvärderingssystem måste bli mer jämlikt och rättvist!

”Under hela 2000-talet har svenska elever blivit allt kunnigare. I alla fall om man ska tro betygen. Men nationella prov och internationella tester avslöjar att det handlar om glädjebetyg.”

”På onsdagen kom den hett efterlängtade betygsutredningen. Den visar att betygsättningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare och skolor” 

”Men det allra bästa är att utredare Henrekson understryker att också elever som går ut nian med betygen 1-3, som motsvarar dagens F, i kärnämne bör få börja på nationellt program på gymnasiet.”

https://www.expressen.se/ledare/ledare-sola-inte-med-att-sanka-gladjebetygen/

Istället för att återinföra medaljer borde den nuvarande regeringen fokusera på att laga en kraftigt skadad skola! Idiotin med betyget F måste bort. Betygsystemet måste bli både rättvisare och konkurrenskraftsfrämjande. Är det möjligt? Ja!

Trots att delar av den nuvarande regeringen ligger bakom mycket av dagens dåliga skolordning, inklusive F, finns hopp om de tar nedan utredningsförslag om ett 10 gradigt betygsystem på allvar. Wao vad jag hade blivit taggad av att försöka få 10:or. ”Tian öppnar upp taket och låter eleverna ana att det finns en stjärnhimmel ovanför. Den kan ge särbegåvade elever lust att svinga sig så högt upp som potentialen faktiskt tillåter, och – minst lika viktigt – manar lärare att ta vara på de sällsynta begåvningarna.”

Susanna Birgersson, GP, reflekterar klokt om det nya förslaget på betygsystem nedan! Implementera det NU!

”Skolans problem är komplext och det finns ingen enskild reform som kan dika ut träsket av flum, byråkrati och ideologisk idioti. Eller? Nej, det gör det inte, men det föreslagna betygssystemet skulle kunna nå väldigt långt, alldeles på egen hand. Så bra är det.”

”Genom en snillrik konstruktion ska enskilda elever få ett meritvärde som delvis består av lärarens bedömning av elevens kunskap, delvis av resultatet på de nationella proven. På individuell nivå kan betyget avvika något från provresultaten, både uppåt och nedåt, men på skolnivå kommer betyget harmonisera med de nationella proven.”

”Oseriösa skolföretag kommer alltså inte kunna konkurrera med oskäligt fin betygsstatistik. 

”Som om inte det är nog:

”Det tog åratal innan skolpolitikerna förstod att betyget F och dess underkänt-funktion, är extremt destruktiv. Skolorna tvingas enligt lag att lägga stora resurser på alla elever som riskerar att hamna under gränden för godkänt, också om motivation och kognitiv förmåga att nå godkänt saknas. Därtill har vi gjort tillgången till vidare utbildning nästan ouppnåelig för dem som inte lyckas få godkänt i en lång rad teoretiska ämnen. Det är grymt och omåttligt korkat. Måste man verkligen behärska grammatik och geometri för att kunna bli djurskötare, arbeta i storkök eller utbilda sig till målare? Givetvis inte.”

”Dagens betygskriterier kan verka transparenta och rättssäkra, men i själva verket är de godtyckliga. Det är ändå läraren som avgör till exempel om eleven kan göra ”välgrundade och nyanserade reflektioner” i samhällskunskap – eller om de i och för sig är ”välgrundade” men däremot inte ”nyanserade”. Enligt förslaget ska läraren inte längre sätta betyg utifrån de många och snåriga betygskriterierna, utan göra en samlad bedömning av hur elevens resultat förhåller sig till ämnets syfte, mål och centrala innehåll. Det där som lärare oftast vet intuitivt.”

”Ja, det är som att läraren ska tillåtas bli människa igen, inte bara en maskin som hanterar matriser, utan en myndighetsperson vars omdöme och erfarenhet tillmäts vikt och värde. Och när betygen binds upp mot skolans snitt, då blir läraren friare i förhållande till elevers och föräldrars krav och gnäll.”

https://www.gp.se/ledare/nya-betygssystemet-ar-en-10-poangare.313e7521-f142-44b4-9605-ebdf77247de1

Dåligt är dåligt

Finns något bra med glädjebetyg?

Många av oss människor är känsliga för kritik. Varför är det så när konstruktiv kritik är det bästa vi kan få för att ha en chans att förbättra oss? Under mina år som pappa, som chef inom näringslivet och som politiker har det varit intressant att hantera utvärderingar med barn, medarbetare, politiska kolleger eller tjänstemän. Av tio ”betyg” som återkoppling i någon form av utvecklingssamtal har ofta sju eller åtta exempel varit bra och två till tre med lite större förbättringspotential. Ändå är det de två till tre som upplevs som negativt som ”biter”. Det är positivt att få konstruktiv kritik om man ständigt strävar efter att bli bättre. 

I inga sammanhang är ”glädjebetyg” något positivt. Lärare och skolledningar som ger dem, eller uppmuntrar dem, ska skämmas. Det är dåligt för eleven, orättvist mot andra elever när de ska konkurrera om att komma in på högre utbildningar och vilseledande för kommande arbetsgivare. I GP skriver Per Ola Olsson en i sammanhanget läsvärd artikel.  

”För det är trots allt genom att identifiera svagheterna som framsteg och förbättring uppnås.”

”För andra leder betygsinflationen till att de blir undanträngda från utbildningar de egentligen är behöriga till. Vari ligger då värdet i att sträva efter kunskap och utveckling? I förlängningen innebär det också att vi riskerar att få yrkesverksamma som inte har tillräckliga kunskaper. Den värmande känsla man kan få över att se även omeriterade studenter glädjas över att ha kommit in på läkarlinjen byts ju snart mot iskall rädsla när man inser risken att vederbörande en dag kommer stå över ens egen sjukhussäng.”

https://www.gp.se/ledare/ingen-blir-glad-av-glädjebetyg-1.103563451

I bråket som i nedan artikel påstås finnas mellan Ulf Kristersson och Elisabeth Santesson finns enkla lösningar. Kung slår alltid knekt. Och en ekonomutbildad vid Uppsala universitet slår alltid en ekonomutbildad från Örebro ”universitet”. Det är väl inte glädjebetyg från Örebro universitet som kanske får Santesson att inte förstå att staten nu bättre måste hjälpa till att få ordning på skolan, äldreomsorgen, sjukvården och eftersatt underhåll av befintlig basinfrastruktur? Kan det bara vara ambitionen att bli statsminister som motiverar?

https://www.expressen.se/nyheter/interna-mejlet-visar-sprickan-i-m-toppen/

Jag måste dock tillägga att jag tycker finansdepartementet gör rätt i att pressa på kommunerna att tänka om och jobba smartare. Det går tveklöst. Tyvärr använder ofta stads- och ekonomidirektörer bara osthyvelmetoden. Den är dålig. Ansvariga politiker bär en stor skuld till att den metoden tillämpas när bättre ekonomisk hushållning måste tillämpas. De är för fega för att göra det som krävs, att prioritera! Att det finns mycket ineffektivitet i allt för många kommuner är helt säkert. Nedan skriver två från Skattebetalarnas förening om hur mycket Uppsala kommun minst i pengar räknat kan jobba smartare. Pengar som då till exempel kan styras om till pedagogisk verksamhet inom skolan.

”Sveriges kommuner går, precis som privatpersoner och företag, mot tuffare tider. Stigande räntor, hög inflation och potentiellt minskande intäkter ökar trycket på många kommunala budgetar. Men precis som för hushållen är krisen ett tillfälle för kommunerna att se över kostnaderna och vad man bör prioritera. Och inte minst att se till att man får valuta för de skattepengar som spenderas.”

”I rena kronor är potentialen störst i Uppsala kommun där det handlar om 320 miljoner kronor om året i oförklarliga kostnader för de fyra välfärdsområdena, när man tar hänsyn till strukturella faktorer och viktar mot vilken kvalitet som levereras.”

”I rena kronor är potentialen störst i Uppsala kommun där det handlar om 320 miljoner kronor om året i oförklarliga kostnader för de fyra välfärdsområdena, när man tar hänsyn till strukturella faktorer och viktar mot vilken kvalitet som levereras.”

https://unt.se/debatt/artikel/lanets-kommuner-kan-spara-770-miljoner-kronor-arligen/jop5ywqr

Kommuner som levererar likvärdig eller till och med bättre kvalité, inom välfärdens kärnverksamheter, för jämförbara pengar är bäst. De kommunerna ska också få betyget bäst. Under de kommande 3-5 åren borde detta mått vara det enda kommuner ska tävla om. Alla andra tävlingar ska i nuläget betraktas som slöseri att lägga resurser på att delta i.

Internationell konkurrenskraft

Rättvisa och konkurrenskraft

Glädjebetyg och fusk är kvalitetsbrister i det svenska skolsystemet som både är orättvisa och kraftigt försämrar svensk konkurrenskraft. Dessutom skapar okvalificerade personer till universitetsutbildningar stora kvalitetsproblem. Och att fuskare, eller glädjebetygare, kommer in stjäl platser från mer kvalificerade personer. Stjäl från personer som sannolikt bättre kan bidra till framtida svensk konkurrenskraft. Allt välståndsbygge handlar om konkurrenskraft. Och det gäller runt om i hela världen oavsett vad mjukisnaivister tycker. Konkurrensen är skoningslös och den som inte förstår det förlorar. Vill du tillhöra ett förlorande lag? Det vill inte jag.

Nedan ledare i GP är mycket viktig. Tilltron till skolsystemet är på många sätt skadatLäs den. 

”Betygsinflationen i gymnasiet hotar meritokratin. Det menar Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm (DN debatt10/5). Enligt hans uppfattning kan man inte längre lita på att en elev verkligen har fått ett högt betyg för att han eller hon har de kunskaper som motsvarar bokstaven på pappret. Rapport efter rapport visar nämligen att svenska gymnasieskolor är pigga på att sätta glädjebetyg.”

”Därför överväger Handelshögskolan i Stockholm – som är ett privat universitet – att kringgå det nationella antagningssystemet. I stället vill man införa ett eget system. Dessutom planerar skolan att börja rödflagga gymnasieskolor som är ökända för att sätta glädjebetyg, och införa särskilda antagningsprov för elever från dessa skolor. Rektorn har identifierat ett problem. Många gymnasieskolor delar ut oskäligt höga betyg för att hålla uppe ett gott renommé. Inte minst vissa av de vinstdrivande koncernskolorna har gjort sig ökända för att spä på betygsinflationen.”

”Det behövs ett rejält omtag. Glädjebetygen hotar rättvisan, men gör också att universiteten riskerar att förvandlas till ett andra gymnasium när studenter inte kan skriva ordentligt trots att de har fått godkänt i svenska.”

”En annan lösning är att återinföra studentexamen. Den avskaffades i Sverige av Olof Palme 1968. Ett av syftena med studentexamen, som administrerades av myndigheterna, var – och är det fortfarande i Finland och Danmark – just att uppnå likvärdighet i hela landet.”

”Oavsett hur man väljer att angripa betygsinflationen kommer det innebära mer administration. Men om man ska ha ett valfrihetssystem där olika utförare konkurrerar om eleverna är det ofrånkomligt. Frågan vi måste ställa oss är vilken kontrollapparat som kan garantera jämlikhet och rättssäkerhet utan att leda till en alltför omfattande byråkrati.”

https://www.gp.se/ledare/stoppa-glädjebetygen-överväg-återinföra-studentexamen-1.99328132

Det är hög tid att få ordning på den svenska skolan! Ansvariga politiker kan med fördel skita i lobbyisterna, ofta tidigare politiker, och använda sina egna hjärnor istället. Men det kanske är svårt eftersom det inte finns några rimliga kompetenskrav för politiker…

https://www.tv4.se/kallafakta/falskabetyg

Skrota F

Bygga, inte krossa

”Våra barn är vår framtid” är ett vanligt citat runt om på vår jord. Ur människans perspektiv stämmer det. I denna tid tycks framtiden lite dyster när bland annat allt fler unga kvinnor är inblandade i mycket grova brott. Ur människans perspektiv är barnen vår framtid. Och den som inte förstår att den framtiden bäst byggs genom bästa möjliga individanpassade utbildning, inklusive praktisk träning, förstår inte mycket. Ett framgångsrikt samhälle bygger sin framtid stark genom ett starkt och framgångsrikt utbildningssystem. Tyvärr underpresterar Uppsalas och Sveriges skolor kraftigt i vår tid. Det är Sveriges största allvarliga problem. Illa för många enskilda människor och väldigt illa för Sveriges framtida konkurrenskraft. 

Ungefär 25 minuter in i nedan del av SVT Agenda kan du få lite perspektiv på hur korkat det är med betyget F idag. Det är fel metod för att bygga människor utifrån deras förmåga och intressen. 95 procent av alla människor inser att ett E = att man för tillfället är väldigt dålig i ett ämne. Det innebär nästan aldrig att man inte kan prestera bra på en praktisk gymnasieutbildning. Med ett F får man inte behörighet till gymnasiet. Mycket dåligt av regeringen att inte ta bort denna korkade L-reform.

https://www.svtplay.se/video/ed3EDVA/agenda/igar-21-15?info=visa

Nedan artikel i Expressen är mycket läsvärd i sammanhanget. Ja, Liberalerna vill inte ändra sig om betyget F. Trots att det är korkat. Politik när den är som sämst. 

”Det andra är betygssystemet, närmare bestämt betyget F – som i underkänt. Gränsen är godtyckligt satt. Studier visar att omkring 15 procent av eleverna inte har förmåga att nå godkänt, ens med stödinsatser. För dem blir skolgången ett litet helvete.”

”Enligt skollagen har alla barn rätt att klara godkänt, och den som riskerar att underkännas ska få stöd. Men det är dyrt. I många kommuner kräver man att eleven har en diagnos för att sätta in insatser. Därför driver både lärare och föräldrar på för att allt fler barn ska utredas hos BUP. Redan för fyra år sedan larmade Socialstyrelsen om att kommuners krav på diagnos för att sätta in stöd i skolan leder till att fler barn nydiagnosticeras med adhd. Istället för att försöka sätta en diagnos på barn för att de inte når upp till orealistiskt ställda krav i läroplanen borde betyget F slopas.”

https://www.expressen.se/ledare/skolan-maste-sluta-driva-barn-till-psykiatrin/

Lika korkat som att ha kvar betyget F är det att se IT-stödd pedagogisk undervisning som ett problem. Det är ett utmärkt komplement till traditionell undervisning och en pedagogisk dröm för att mycket bättre än nu möta varje individ med steg för steg utveckling. En digital pedagogik som följer gaminglogik gör stor nytta. Det vill säga den logik nutidens barn är fostrade i. Tveklöst måste dock det traditionella läsandet och skrivandet växlas upp! Både och krävs för att svensk framtida konkurrenskraft ska säkras. UNTs ledare nedan, skriven av Karl Rydå, är i sammanhanget läsvärd.

””Skolans uppdrag är inte att ge alla elever en dator – utan att lära ut kunskaper. Vi lägger nu om politiken kring skärmar i skolan. Skolan behöver gå tillbaka till grunderna och ibland vara både tråkig och krävande.” Så inleder arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm (bägge L) en debattartikel där de presenterar regeringens läromedelssatsning.”

”Remisserna till förslaget lämnas över till Lotta Edholm fredagen 28 april. Det minsta man kan kräva, under förutsättning att Edholm med kolleger menar allvar med att rulla tillbaka digitaliseringen och att göra skolan ”tråkig och krävande”, är att den strategi som till slut antas får ett helt annat fokus än vad som nu föreslås.”

https://unt.se/ledare/artikel/skolministerns-skarpa-deadline-28/4-maste-edholm-bekanna-farg/l6q5p18r

Det är hög tid att sluta slänga våra ungdomar på skräphögen! Avveckla F!

Ämnesbetyg

Äntligen ett rimligare betygssystem

Under många samtal med ungdomar om skolan har de lyft fram hur korkat dagens betygsystem är. Inte bara korkat utan också en orsak till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa då betygssystemet enkelt uttryckt ständigt kräver goda provresultat. Det är inte en rimlig ordning. Självklart ska det vara möjligt att termin efter termin bli allt bättre och då förtjäna ett bättre betyg än vad man nådde upp till tidigare. I dagens system straffas man oacceptabelt hårt om man inte varit tillräckligt studiemotiverad redan från början. Självklart ska samma system tillämpas både på högstadiet och gymnasiet. Och självklart ska tydliga kunskapskrav ställas. 

I ärlighetens namn ska jag medge att jag inte trodde att även Utvecklingspartiet demokraternas, UP, skolpolitik skulle bli så bra att vi "bara" på den kan vinna många lokala röster. Den grupp av skolpolitiskt duktiga UPare som tillsammans med övriga medlemmar, och med inspel från olika relevanta experter, arbetade fram politiken har gjort ett enastående bra jobb. När till exempel en obligatorisk skola inte klarar av att ge elever med lagstadgad rätt till stöd för att ha en chans att nå sin fulla potential och klara för den människan godkända betyg är ett stort misslyckande. Dagens skola underpresterar kraftigt och det är på grund av uppenbara systemfel som också UP adresserar i vårt politiska program. Dagens skola är en oacceptabelt dålig arbetsmiljö för både elever och lärare, det måste skyndsamt åtgärdas. I Norstedts juridik kunde vi 2020 bland annat läsa följande:

"Skolinspektionen har bland annat funnit allvarliga brister gällande undervisning samtidigt som elevers behov av särskilt stöd inte har utretts i tillräcklig omfattning. Vidare saknar eleverna trygghet och studiero i en skolvardag som präglas av psykiska och i vissa fall även fysiska kränkningar." 

https://www.nj.se/nyheter/allvarliga-brister-i-kommunala-skolor

I nedan SVT-reportage ges en liten förklaring om förändringarna. Viktigt att även grundskolans betygsystem blir rimligt ur elevperspektivet. Det ska alltid löna sig att bli duktigare. Det är inte rimligt med ett bedömningssystem som gör att tidiga dåliga resultat kraftigt påverkar bedömningen av ämneskunskaperna under senare terminer. 

”Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, och slopa gymnasieskolans kurser. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som presenteras i dag.”

”Syftet är ett betygssystem som mer balanserat väger in elevers styrkor och svagheter vid betygsättning. Betygen ska på så sätt bli mer rättvisande enligt den kunskap eleven besitter vid slutbedömningen.”

”Behovet av att rätta till bristerna i dagens betygssystem är känt och förslag om ämnesbetyg och kompensatoriska inslag vid betygssättning är efterfrågade av både lärare och elever”, skriver regeringen.”

”Lagförslaget innebär att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet. Det betyder också att nuvarande kursutformning tas bort, samt att betyg ska bestämmas med hjälp av betygskriterier i stället för med hjälp av kunskapskrav i samtliga skolformer och årskurser där betyg sätts.”

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/lagforslag

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/08/amnesbetyg-infors-pa-gymnasiet-for-att-battre-spegla-elevers-kunskaper/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab20000f721d678a64f32c8e77911d1cd3624a71a1b27ae69a4b5b5d1552b41f68259e0855fddeab143000016d49f4fd10287c163515c0512ca4d2e5dadecaedd455eb8f8bbb126416c077e2acf9a070a0bb5ba2e51a8c23c3b0f9

Expressens ledare nedan skriver läsvärt om de ändringsförslag kopplat till skolan som regeringens utredare presenterat. Även om mycket i förslaget till förändringar är bra får självklart inte kunskapskraven för att kvalificera sig till högre studier. Att rucka på kunskapskraven slår mot alla våra barn och unga.

”I lagförslaget är kunskapskraven borta. Puts väck. I stället är formuleringen att eleven ska ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Varför detta omständliga jommel? Förklaringen finns i lagförslaget. ”...ordet kriterier (har) ett annat signalvärde än ordet kunskapskrav. Ordet kriterier anses mindre strikt än kunskapskrav.” Svensk skola premierar redan storpratarna.”

”Kravet på sakkunskaper borde snarare bli striktare. Nu vill regeringen alltså regeringen göra tvärtom. Och ändå talar utbildningsminister Anna Ekström (S) ständigt om kunskapsskolan. Det är illustrativt - snacka går ju. När ämnesbetygen införs ska också ordet ”kurs” försvinna. Eleverna ska i stället läsa ”nivåer”. Det är att kasta utbildningshistoria på sophögen. Kurs har används om utbildningsdelar sedan mitten på 1700-talet. Gymnasisterna hade säkert klarat att använda ordet kurs också när det vet att de får ämnesbetyg. Förresten ska ett slutbetyg inte nödvändigtvis räknas vid ansökan till högskola. Ta en blivande samhällskunskapslärare som läst matematik tre och blivit underkänd, fått F i ämnesbetyget. Hen får alltså söka in på sitt högre betyg från matte 2, eftersom antagningskravet är att ha läst andra kursen. Förlåt, nivån. Ämnesbetyg är bra. Att ta bort formuleringarna om att nå kunskapskraven är dåligt. Men förändringen räcker inte. Vi måste tillbaka till ett relativt betygssystem där skolornas betygsnivå bestäms av resultaten på de nationella proven, som ska rättas centralt. Annars finns ingen ände på glädjebetygen.”

https://www.expressen.se/ledare/nu-vill-skolministern-slopa-kunskapskraven/

Även Lärarförbundets ordförande, Johanna Åstrand, reflekterar nedan läsvärt över utredningsförslaget kopplat till skolan.

”Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt att se över dagens system.

– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.

Men, tillägger hon, med det sagt måste eventuellt sänkta behörighetskrav kopplas till tydliga krav på resurser.

– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten. Man måste vara noggrann och se vilka förutsättningar som ges på olika skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.”

https://bulletin.nu/skolan-sankta-betygskrav-sagas-destruktivt

Balans

Inte bara åt ett håll
Ett litet samhälle som det svenska, i alla dess lokala former, har inte råd att missa möjligheterna att matcha varje invånare individuellt att nå sin fulla potential.

”I Stockholmsprovet får killar högre poäng än tjejer. Effektens storlek tyder på att var tredje pojke får för lågt slutbetyg i matematik, enligt forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, som har jämfört slutbetyg och provresultat mellan åren 2012 och 2017. Till omfånget är det en liten studie, men fyndet är inte unikt, varken för Stockholm eller Sverige - det är ett internationellt fenomen.”

”En forskare vid MIT i Massachusetts konstaterade i en studie av 4490 elever att mellanstadielärare gynnade flickor när de satte mattebetyg. Tre år senare hade pojkarna gjort mindre framsteg än flickorna - och de flickor som fått för höga matematikbetyg var mer benägna att välja ett naturvetenskapligt spår i high school än andra. De hade fått god självkänsla.”

”Förväntningar spelar roll, kort sagt. Om lärarna väntar sig föga av pojkarna, presterar pojkarna sämre. Och känner killar på sig att de diskrimineras är det förstås demoraliserande. Varje form av betygsdiskriminering i skolan är oacceptabel. Och pojkar som tappar sugen i skolan och inte utbildar sig är ett veritabelt samhällsproblem.”

”Vill man tänka utanför lådan kan man ju testa att sätta två betyg, ett på klassrumsinsatser och ett på kunskaper. Då skulle styrkorna, både hos de kloka och välorganiserade och de mer röriga men smarta, synliggöras.”

Den sista meningen ovan är viktig! Vi kan bättre än nu i Sverige. Vi måste kunna bättre än nu i Sveriges olika delar. Vår konkurrenskraft står på spel. Och när vi talar om hur viktigt det är att flickor och pojkar behandlas jämlikt måste vi också inse att det finns tecken på strukturell diskriminering även av pojkar.

https://www.expressen.se/ledare/konsdiskriminering-i-skolan-maste-tas-pa-storre-allvar/

Dagens besvikelse
Liberalerna. Jag håller med Lotta G om att det är viktigt att ha koll på verkligheten när partier kampanjar. Självklart har inte den avgående Björklund full koll på partiets annonskampanjer men detta klanteri borde de i nuvarande läge bjuda på. Eller så är det ett smart reklamtrick för att få massor av gratis uppmärksamhet om att man är ett utpräglat storstadsparti. Jag tillhör dem som hellre drar till Paris än till Piteå. Båda platserna börjar på P men stor-Paris är befolkat med fler människor än hela Sverige och bjuder på en härlig variation av det mesta. Utbudet av olika typer av människor, restauranger, kulturplattformar, nattklubbar, bildningsplatser och så vidare är ofantligt mycket större i Paris än i Piteå. Trots det kan man tycka att de som är representerade i Europa parlamentet för svenskar ska stå upp för ett väl fungerande Sverige.
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/ls-annons-om-tag-till-pitea-slar-rekord-i-tondovhet/?fbclid=IwAR0Vf6xPWlcryBmu-XjvDWL_EUJE3_4vipFhWWoPMOypulPwnXes8BkjA4w
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/liberalernas-misstag-det-gar-inga-tag-fran-pitea

Dagens stjärna
Adam Cwejman. Nej, staten ska inte registrera vilken ras vi anses tillhöra. Miljöpartister går snett, igen. Homo sapiens sapiens är vi alla som kallas människor. Födelseland skulle kunna vara intressant att känna till kopplat till befintliga demografiska data. Då skulle eventuella kulturella särskiljande drag tydligare framgå. Som till exempel att människor från vissa kulturer är mer benägna än andra att bilda sig. Då skulle till exempel mer insatser kunna satsas på att särskilt uppmuntra människor födda i Norge om det visar sig att de är överrepresenterade bland de sämst utbildade. Det är lätt att förstå att de flesta svenskar idag tycker att Liberalerna och Miljöpartiet gjort sitt i den lagstiftande församlingen.

”Att en miljöpartist vill att staten ska registrera ras och etnicitet framstår möjligen inte som lika farligt som om exempelvis en nazist skulle kräva motsvarande (vilket de gör!). Det sker ändå med syftet, som Elmi uttrycker det, att motverka diskriminering och att arbeta för jämlikhet. Men vad spelar det för roll vad hennes avsikter är om de negativa konsekvenserna finns att beskåda i samtliga länder som använder sig av liknande statistik?”

”En stat som registrerar medborgares sexuella läggning, påstådda ras och etnicitet är en stat som inbjuder till att det används i politiken. Det blir en stat som måste avgränsa, kategorisera och ytterst vara ansvarig för att politik förs och utvecklas med den statliga databasen som grund. Hur kan en riksdagsledamot blanda ihop antirasism med statligt sanktionerad raspolitik?”

https://www.gp.se/ledare/släpp-raspolitiken-miljöpartiet-1.14060096

Livet som lotteri

Lottning i skolan
En av mina minnesbilder från samtal med den framgångsrika industrialisten Curt Nicolin var att han blev "hittad" av en statlig talangjägare som sökte efter särskilt begåvade elever. Elever som sedan genom föräldrarna erbjöds tillgång till de bästa skolorna. Oavsett social bakgrund. Begåvningen och begåvningspotentialen var i fokus. Elitistiskt eller klokt?

Självklart ska ambitionen vara att alla Sveriges elever ska få en hög lägsta kvalitetsnivå kopplat till skolan. Samtidigt har alltid, och kommer alltid, skolor vara olika bra kopplat till främst parametrarna lärarkvalitet, rektorkvalitet, digitala pedagogiska hjälpmedel och begåvningsmix samt ambitionsnivå bland eleverna. Det är tröttsamt att höra alla centralistälskare som tror att staten mycket bättre kan utjämna dessa skillnader. Gång efter gång kan vi alla idag tydligt se att staten är en usel huvudman för till exempel Polis, Försvar och Arbetsförmedling. Det är befängt att tro att kommunpolitiker väljer att missköta skolan medvetet. Den representerar ju varje närsamhälles framtid och där går egna barn och barnbarn. Staten kommer inte lösa det bättre. Men det är klart, statskramarna kanske tänker sig tvångsplacering av lärare och rektorer i framtiden. Staten styr redan för mycket även över skolan. Det är fel väg att gå att ge dem även det sista ansvaret. Sveriges livskraftiga delar skulle utvecklas mycket bättre om kommunerna får mer självbestämmande!

Lottning är inte en ok ordning. Jag har inte lyckats läsa hela skolkommissionens rapport. Vad jag ser ska lottningen vara tillgängliga för alla. Lotter ska ge tillgång till en kommuns bästa skolor, föräldrar som ställt sina barn tidigt ska inte få en fördel av att de tar ett aktivt ansvar för sina barn. Hur rättvist blir ett lottningssystem? Blir inte ett rättvisare system i så fall att återgå till betyg från 1:an och att betyg och begåvning får avgöra vem som kommer in på olika skolor..... som på Curt Nicolins tid. 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6677619

http://www.dn.se/ledare/signerat/johannes-aman-bara-stefan-lofven-kan-radda-skolkommissionen/

http://www.dn.se/debatt/staten-bor-ge-mer-stod-till-skolor-med-behov/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/skolkommissionen-vill-infora-lottning-och-aktivt-skolval/

Fridolin
"Upp som en sol och ner som en pannkaka" är väl en bra beskrivning av "underbarnet" Fridolin. Romson offrades men han försvarades. Broilerpolitikern har onekligen gått vilse i maktställning. Verkligheten är ofta hård och det finns gott om fallgropar. Nu kliver han än en gång i en stor grop. Vad ska man säga?

http://www.gp.se/ledare/pinsamt-gustav-fridolin-1.4242561

Val och lottning

Centerpartiet är mycket skeptiska till förslagen och uppmanar till praktisk handling utifrån tidigare utredningar istället för fler pappersprodukter. Självklart ska närhetsprincipen gälla som bas för skolplacering. De allra flesta vill att barn ska gå i en skola så nära bostaden som möjligt. Men Uppsalas "relativa närhetsprincipen" är kass! Möjligen kan 75% av elevplatserna vara för närboende och 25% för köande. Men lottning? Nej, jag tror inte att det är rätt. Segregationen måste motverkas på andra sätt. Sannolikt bäst genom att betydligt billigare bostadslösningar än idag får byggas och att liknande bostäder alltid ska utgöra säg 25% av nyproduktioner. Då kommer barn med olika sociala förhållanden mötas i skolorna i större utsträckning. När tillåts liknande bostäder byggas? Nyval!

https://www.centerpartiet.se/media/nyhetsarkiv-2017/2017-04-20-c-om-skolkommissionens-forslag-lottning-far-aldrig-avgora-vilken-skola-du-ska-ga-pa.html

Dömd till livslångt utanförskap

Uppsala län har Sveriges näst lägsta arbetslöshet. Skam vore det annars med tanke på att Uppsala/Stockholm är den i särklass starkaste motorn i svensk ekonomi. Enligt den senaste arbetslöshetsstatistiken har länet 5,6% arbetslöshet, det motsvara i absoluta tal nästan 10.000 enskilda människor. Enskilda människor som inte blir del av ett värdeskapande sammanhang, som inte kan bli självförsörjande, som är beroende av andra och som inte betalar skatt som bidrar till att bära upp bland annat skola, omsorg och vård. 10.000 enskilda personer i den hetaste arbetsmarknaden i Norden! Det är väldigt många människor varav många tycks dömda till livslångt utanförskap. Många enskilda tragedier döljer sig bland alla dessa tillgångar.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/
http://www.scb.se/
http://www.unt.se/start/fler-fastnar-i-langtidsarbetsloshet-4328041.aspx

Det är främst bland våra svagaste grupper på arbetsmarknaden som arbetslösheten växer. Till denna grupp räknas personer som saknar fullständiga gymnasiebetyg, personer födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättningar som drabbar arbetsförmågan och 55+. Av de nästan 10.000 är 6713 personer med ovan "diagnos". Just bland dessa svaga ökar arbetslösheten. Bland dessa svaga ökar också långtidsarbetslösheten besvärande mycket. Inom ett år kommer också väldigt många ytterligare personer från gruppen födda utanför Europa att komma in i statistiken. Sossarna talade mycket om att "något går sönder i Sverige" under valrörelsen 2014. Ja, om vi inte bryter denna mycket negativa trend så går vi i Sverige mot ett kraftigt segregerat Sverige, under Socialdemokratisk och Miljöpartiets ledning. Det är min absoluta övertygelse att vi kan vända denna negativa trend. Det kräver öppna, respektfulla och konstruktiva debatter om vilka reformer som kan bryta denna negativa utveckling. Om du känner till var dessa debatter äger rum får du gärna tala om det för mig! Det brådskar. En av dessa nödvändiga reformer är Inkluderingsreformen som inkluderar arbetslösa med fullt försörjningsstöd i meningsfulla aktiviteter.

Snart är jag 55+.... Hur humant är det att massor av människor döms till livslångt utanförskap "bara" för att vi inte konstruktivt och lateralt (nytänkande) kan enas om reformer som kan inkludera många fler i vårt gemensamma samhällsbygge?

Plus och minus
Stort grattis till det svenska damlandslaget som inatt slog ut USA ur OS. Jag lyfter också på hatten för Pia Sundhage och den taktik som skapade denna framgång. Det är vinst som räknas. Så länge man följer reglerna är en framgång en framgång oavsett om den sker "tjusigt" eller ej! Jag tror nu att de minst får brons! Om de vinner nästa match mot Brasilien kommer de att konkurrera med Stensson om att vinna årets bragdmedalj. Kul, kul och kul.

Så tråkigt att Aida Hadzialic försatte sig i en situation så att hon fått lämna sitt ministeruppdrag. Jag tycker att hon varit en av få ministrar som gett ett bra intryck. Hon har också varit en av få ministrar som uppvisat mod kopplat till svåra och viktiga frågor. Trist, även om jag gärna ser att alla ministrar byts ut. Hoppas hon efter en tids "sårslickande" landar väl.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23333366.ab

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/os2016/article23330590.ab

Rättvisare skola

Bättre jämställdhet
Att våra barn och unga får en så rättvis och bra start som möjligt, oavsett social bakgrund, är centralt i vårt samhällsbygge. Omdömen och betyg är värdemätare på hur våra barn och unga lyckas ta till sig kunskap som de är beroende av och har glädje av under sina liv. Betyg fyller många funktioner. Inte bara som värdemätare på inhämtad kunskap utan också som urvaltkriterium för fortsatta studier eller möjliga arbetsgivares totala personlighetsbedömning. Eftersom betygen har stor betydelse för en människas möjligheter är det mycket viktigt att betygsättningen är så rättvis som möjlig. Därför delar jag förslaget att viktiga prov inte rättas av den i klassrummet ansvariga läraren och inte heller av någon lärare anknuten till elevens skola. Då blir det mer rättvist och betygsinflationen kan undvikas. Med en mer korrekt kunskapsbild över klasser och skolor kan också nödvändiga särskilda skolanslag fördelas mer relevant. Vad tycker du?
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/mer-an-ren-sortering/

Konstruktiva förslag

Tydliga och enkla frågor
Istället för att ägna sin tid åt tankar och utspel om t ex fri narkotika kan ungdomsförbunden engagera fler om man jobbar med relevanta frågor och frågor som många kan relatera till. Jag gillar Ingvar Nilssons engagemang för utsatta människor. Han är en flitigt använd konsult och föredragshållare som gärna ser sociala investeringsfonder. Genom bilder på barn och räknekalkyler exemplifierar han vad det innebär i ekonomiska termer om en sex årig flicka får det stöd just hon behöver istället för att hamna i ett livslångt utanförskap och kraftigt belasta övriga samhället. Murar mellan verksamheter behöver rivas och individens perspektiv måste vara styrande samtidigt som den personliga integriteten värnas. Det är inte lätt. Det är dock viktigt att göra mer för att tidigt stötta dem som av olika skäl hamnat snett i livet.

Det finns oftast minst två sidor av "ett mynt". Vänstern hade sina skäl för att betygen plockades bort i tidiga år. Onekligen gjorde dock betygen på min tid det lät för lärare, föräldrar och andra att tydligt identifiera medmänniskor som av varierande skäl inte klarade att ta till sig utbildningen. Möjligen är det tydliga och graderande betygen viktiga för att just fånga upp dem som behöver ett bättre och personligt stöd för att lära sig maximalt. Fler liknande utspel som LUF så kan fler unga tänkas engagera sig politiskt. Vad tycker du om traditionella betyg redan i ettan?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/almedalen/article17080007.ab

Korrelation betyg & främlingsfientlighet?

Missnöjesparti
Jag varnade tidigare för att turerna runt SD och alla skriverier snarare skulle kunna stärka dem istället för att försvaga dem. Det verkar som att jag fick rätt. Eftersom SD är ett missnöjesparti är det en egen logik som gäller runt ett liknande parti och det stöd av befolkningen det får. Den intellektuella eliten som många anses finns bland våra medier uppnår inte önskad effekt med att intellektuellt beskriva vilken oordning, vilka dåliga företrädare och vilken rutten människosyn partiet har. Medier och andra som definieras som etablisemang och elit anses sannolikt bara egennyttiga och arroganta. Framförallt anses många inom det så kallade etablisemanget fortsätta att inte ta integrationens utmaningar på allvar. Ett missnöjesparti kommer alltid att vinna på att etablisemanget slår mot dem (oavsett om det är intellektuellt befogat eller ej). Det är dax att vakna upp!
http://www.dn.se/nyheter/politik/toppnotering-for-sd-i-ny-matning

Dåliga betyg = okunnig och begränsad?
Det brukar finnas en stark koppling mellan utbildningsnivå och främlingsfientlighet. Så är det säkerligen även i Sverige. Dåliga betyg brukar ofta innebära att man inte har så lätt för att lära sig saker eller att man har hög frånvarofrekvens. Ur mitt perspektiv är ett betyg på gymnasienivå och därefter en viktig indikator på en persons förmåga att ta in information och att bearbeta informationen så att den blir användbar kunskap. Om Lärarförbundens undersökningar är korrekta så är det beklämmande att så många ledande politiker har så bristfälliga betyg. Varför tror du att så många ledande politiker har så dåliga betyg från sin tid i skolan? Har dom pratat för mycket och lyssnat för lite? Politik är mycket viktigt idag och för framtiden. Jag kan förstå Lärarförbundens oro om att många ledande politiker inte förstår hur viktig vår skola är då de själva inte tycks ha tagit till sig så mycket kunskap under sin skoltid. Dom kanske t o m tycker att "det gick ju bra för mig trots dåliga betyg" så det är inget problem. Det är inte lätt att matcha näringslivets och det offentligas behov av tekniskt kunniga personer med den inställningen.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15849796.ab