Skrota F

Bygga, inte krossa

”Våra barn är vår framtid” är ett vanligt citat runt om på vår jord. Ur människans perspektiv stämmer det. I denna tid tycks framtiden lite dyster när bland annat allt fler unga kvinnor är inblandade i mycket grova brott. Ur människans perspektiv är barnen vår framtid. Och den som inte förstår att den framtiden bäst byggs genom bästa möjliga individanpassade utbildning, inklusive praktisk träning, förstår inte mycket. Ett framgångsrikt samhälle bygger sin framtid stark genom ett starkt och framgångsrikt utbildningssystem. Tyvärr underpresterar Uppsalas och Sveriges skolor kraftigt i vår tid. Det är Sveriges största allvarliga problem. Illa för många enskilda människor och väldigt illa för Sveriges framtida konkurrenskraft. 

Ungefär 25 minuter in i nedan del av SVT Agenda kan du få lite perspektiv på hur korkat det är med betyget F idag. Det är fel metod för att bygga människor utifrån deras förmåga och intressen. 95 procent av alla människor inser att ett E = att man för tillfället är väldigt dålig i ett ämne. Det innebär nästan aldrig att man inte kan prestera bra på en praktisk gymnasieutbildning. Med ett F får man inte behörighet till gymnasiet. Mycket dåligt av regeringen att inte ta bort denna korkade L-reform.

https://www.svtplay.se/video/ed3EDVA/agenda/igar-21-15?info=visa

Nedan artikel i Expressen är mycket läsvärd i sammanhanget. Ja, Liberalerna vill inte ändra sig om betyget F. Trots att det är korkat. Politik när den är som sämst. 

”Det andra är betygssystemet, närmare bestämt betyget F – som i underkänt. Gränsen är godtyckligt satt. Studier visar att omkring 15 procent av eleverna inte har förmåga att nå godkänt, ens med stödinsatser. För dem blir skolgången ett litet helvete.”

”Enligt skollagen har alla barn rätt att klara godkänt, och den som riskerar att underkännas ska få stöd. Men det är dyrt. I många kommuner kräver man att eleven har en diagnos för att sätta in insatser. Därför driver både lärare och föräldrar på för att allt fler barn ska utredas hos BUP. Redan för fyra år sedan larmade Socialstyrelsen om att kommuners krav på diagnos för att sätta in stöd i skolan leder till att fler barn nydiagnosticeras med adhd. Istället för att försöka sätta en diagnos på barn för att de inte når upp till orealistiskt ställda krav i läroplanen borde betyget F slopas.”

https://www.expressen.se/ledare/skolan-maste-sluta-driva-barn-till-psykiatrin/

Lika korkat som att ha kvar betyget F är det att se IT-stödd pedagogisk undervisning som ett problem. Det är ett utmärkt komplement till traditionell undervisning och en pedagogisk dröm för att mycket bättre än nu möta varje individ med steg för steg utveckling. En digital pedagogik som följer gaminglogik gör stor nytta. Det vill säga den logik nutidens barn är fostrade i. Tveklöst måste dock det traditionella läsandet och skrivandet växlas upp! Både och krävs för att svensk framtida konkurrenskraft ska säkras. UNTs ledare nedan, skriven av Karl Rydå, är i sammanhanget läsvärd.

””Skolans uppdrag är inte att ge alla elever en dator – utan att lära ut kunskaper. Vi lägger nu om politiken kring skärmar i skolan. Skolan behöver gå tillbaka till grunderna och ibland vara både tråkig och krävande.” Så inleder arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm (bägge L) en debattartikel där de presenterar regeringens läromedelssatsning.”

”Remisserna till förslaget lämnas över till Lotta Edholm fredagen 28 april. Det minsta man kan kräva, under förutsättning att Edholm med kolleger menar allvar med att rulla tillbaka digitaliseringen och att göra skolan ”tråkig och krävande”, är att den strategi som till slut antas får ett helt annat fokus än vad som nu föreslås.”

https://unt.se/ledare/artikel/skolministerns-skarpa-deadline-28/4-maste-edholm-bekanna-farg/l6q5p18r

Det är hög tid att sluta slänga våra ungdomar på skräphögen! Avveckla F!

Ämnesbetyg

Äntligen ett rimligare betygssystem

Under många samtal med ungdomar om skolan har de lyft fram hur korkat dagens betygsystem är. Inte bara korkat utan också en orsak till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa då betygssystemet enkelt uttryckt ständigt kräver goda provresultat. Det är inte en rimlig ordning. Självklart ska det vara möjligt att termin efter termin bli allt bättre och då förtjäna ett bättre betyg än vad man nådde upp till tidigare. I dagens system straffas man oacceptabelt hårt om man inte varit tillräckligt studiemotiverad redan från början. Självklart ska samma system tillämpas både på högstadiet och gymnasiet. Och självklart ska tydliga kunskapskrav ställas. 

I ärlighetens namn ska jag medge att jag inte trodde att även Utvecklingspartiet demokraternas, UP, skolpolitik skulle bli så bra att vi "bara" på den kan vinna många lokala röster. Den grupp av skolpolitiskt duktiga UPare som tillsammans med övriga medlemmar, och med inspel från olika relevanta experter, arbetade fram politiken har gjort ett enastående bra jobb. När till exempel en obligatorisk skola inte klarar av att ge elever med lagstadgad rätt till stöd för att ha en chans att nå sin fulla potential och klara för den människan godkända betyg är ett stort misslyckande. Dagens skola underpresterar kraftigt och det är på grund av uppenbara systemfel som också UP adresserar i vårt politiska program. Dagens skola är en oacceptabelt dålig arbetsmiljö för både elever och lärare, det måste skyndsamt åtgärdas. I Norstedts juridik kunde vi 2020 bland annat läsa följande:

"Skolinspektionen har bland annat funnit allvarliga brister gällande undervisning samtidigt som elevers behov av särskilt stöd inte har utretts i tillräcklig omfattning. Vidare saknar eleverna trygghet och studiero i en skolvardag som präglas av psykiska och i vissa fall även fysiska kränkningar." 

https://www.nj.se/nyheter/allvarliga-brister-i-kommunala-skolor

I nedan SVT-reportage ges en liten förklaring om förändringarna. Viktigt att även grundskolans betygsystem blir rimligt ur elevperspektivet. Det ska alltid löna sig att bli duktigare. Det är inte rimligt med ett bedömningssystem som gör att tidiga dåliga resultat kraftigt påverkar bedömningen av ämneskunskaperna under senare terminer. 

”Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, och slopa gymnasieskolans kurser. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som presenteras i dag.”

”Syftet är ett betygssystem som mer balanserat väger in elevers styrkor och svagheter vid betygsättning. Betygen ska på så sätt bli mer rättvisande enligt den kunskap eleven besitter vid slutbedömningen.”

”Behovet av att rätta till bristerna i dagens betygssystem är känt och förslag om ämnesbetyg och kompensatoriska inslag vid betygssättning är efterfrågade av både lärare och elever”, skriver regeringen.”

”Lagförslaget innebär att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet. Det betyder också att nuvarande kursutformning tas bort, samt att betyg ska bestämmas med hjälp av betygskriterier i stället för med hjälp av kunskapskrav i samtliga skolformer och årskurser där betyg sätts.”

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/lagforslag

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/08/amnesbetyg-infors-pa-gymnasiet-for-att-battre-spegla-elevers-kunskaper/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab20000f721d678a64f32c8e77911d1cd3624a71a1b27ae69a4b5b5d1552b41f68259e0855fddeab143000016d49f4fd10287c163515c0512ca4d2e5dadecaedd455eb8f8bbb126416c077e2acf9a070a0bb5ba2e51a8c23c3b0f9

Expressens ledare nedan skriver läsvärt om de ändringsförslag kopplat till skolan som regeringens utredare presenterat. Även om mycket i förslaget till förändringar är bra får självklart inte kunskapskraven för att kvalificera sig till högre studier. Att rucka på kunskapskraven slår mot alla våra barn och unga.

”I lagförslaget är kunskapskraven borta. Puts väck. I stället är formuleringen att eleven ska ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Varför detta omständliga jommel? Förklaringen finns i lagförslaget. ”...ordet kriterier (har) ett annat signalvärde än ordet kunskapskrav. Ordet kriterier anses mindre strikt än kunskapskrav.” Svensk skola premierar redan storpratarna.”

”Kravet på sakkunskaper borde snarare bli striktare. Nu vill regeringen alltså regeringen göra tvärtom. Och ändå talar utbildningsminister Anna Ekström (S) ständigt om kunskapsskolan. Det är illustrativt - snacka går ju. När ämnesbetygen införs ska också ordet ”kurs” försvinna. Eleverna ska i stället läsa ”nivåer”. Det är att kasta utbildningshistoria på sophögen. Kurs har används om utbildningsdelar sedan mitten på 1700-talet. Gymnasisterna hade säkert klarat att använda ordet kurs också när det vet att de får ämnesbetyg. Förresten ska ett slutbetyg inte nödvändigtvis räknas vid ansökan till högskola. Ta en blivande samhällskunskapslärare som läst matematik tre och blivit underkänd, fått F i ämnesbetyget. Hen får alltså söka in på sitt högre betyg från matte 2, eftersom antagningskravet är att ha läst andra kursen. Förlåt, nivån. Ämnesbetyg är bra. Att ta bort formuleringarna om att nå kunskapskraven är dåligt. Men förändringen räcker inte. Vi måste tillbaka till ett relativt betygssystem där skolornas betygsnivå bestäms av resultaten på de nationella proven, som ska rättas centralt. Annars finns ingen ände på glädjebetygen.”

https://www.expressen.se/ledare/nu-vill-skolministern-slopa-kunskapskraven/

Även Lärarförbundets ordförande, Johanna Åstrand, reflekterar nedan läsvärt över utredningsförslaget kopplat till skolan.

”Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt att se över dagens system.

– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.

Men, tillägger hon, med det sagt måste eventuellt sänkta behörighetskrav kopplas till tydliga krav på resurser.

– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten. Man måste vara noggrann och se vilka förutsättningar som ges på olika skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.”

https://bulletin.nu/skolan-sankta-betygskrav-sagas-destruktivt

Chanser

Vem attraheras av vem?
Den framgångsrika kocken och entreprenören Marcus Samuelsson besökte i morse TV4. Förutom att tala om och bjuda på sydamerikansk (peruansk och mexikansk) mat i kombination med asiatiskt pratades om presidentvalet i USA. Samuelsson bor i New-York. En paradox som han tog upp är att Trump, mångmiljardär, attraherar många av USAs sämst ställda. Sanders, 74 år, attraherar många av USAs unga. Helt klart är att kommunikation inte är enkelt och det finns inga självklara regler om vilken budbärare som attraherar vilka målgrupper. Det viktigaste är sannolikt alltid att som politiker ta tydliga positioner kopplade till de problem som olika målgrupper upplever. Är Sanders, Trump eller Clinton bäst lämpad att leda USA och starkt påverka vad som händer i övriga världen? Som alltid beror ditt svar på vilken inriktning på samhällsutvecklingen du önskar. Vissa kan tycka Clinton enbart för att hon är kvinna. Andra Sanders för att han är äldst. En hel del Trump för att han pekar finger mot det politiska etablissemanget, vill stänga landets gränser för lågutbildade och med vapenmakt stärka USAs position i världen. Försök för en kort stund bedöma vem av dessa tre personer som har minst dåligt omdöme. På vilka grunder drar du dina slutsatser? Hur mycket koll har du på dessa tre personers faktiska historik? Jag törs påstå att den är mycket begränsad. Du, jag och många andra skapar allt för ofta våra uppfattningar utifrån känslor och tredjehandsinformation. Det är inte en särskilt klok beslutsordning för människor som har chansen att välja vem som blir världens mäktigaste person. Och det räcker definitivt inte att upplevas som snäll och jordnära för att klara svåra ledaruppdrag.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Bernie_Sanders
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Donald_Trump
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Marcus_Samuelsson
https://www.hillaryclinton.com

Kvalitetssäkring
Så är det amerikanska demokratiska systemet sämre än det svenska på att vaska fram lämpliga ledarkandidater? Kandidater som visat att de kan få saker gjorda och som visat att de ofta behärskar gott omdöme. Visst är det otroligt att Mona Sahlin gång efter gång visat stort bristande omdöme. Jag vet inte om hon i sina uppdrag genom åren faktiskt uppnått några påtagliga resultat. Stundtals tycker jag dock hennes förmåga att känna in och att våga stå upp för människors lika värde förtjänat respekt. Men tänk att hon två gånger var tänkt att kunna bli Sveriges första kvinnliga statsminister! Hur bra hade det blivit med tanke på hennes bristande omdöme. Turerna kring livvaktsaffären är sannolikt spiken i hennes kista, eller? Ett skäl till varför hon får olika statliga uppdrag är sannolikt för att vi då, i den bästa av världar, ändå kan få något utbyte istället för den statsrådsfallskärm som hon annars kan aktivera. Det blir liksom ett nollsummespel ekonomiskt för oss skattebetalare. Men är det rimligt att hon ska kunna få fallskärm om hon gjort sig skyldig till ett, eller flera, allvarliga brott? Det tycker inte jag. Vi ska nog som svenskt kollektiv inte kasta sten i glashus, många av våra ledande politiker är  sannolikt inte bättre än de amerikanska.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mona_Sahlin
http://www.expressen.se/nyheter/mona-sahlin-skrev-fler-falska-intyg/
http://www.expressen.se/nyheter/mona-sahlin-begar-35-miljoner-i-pension/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22981921.ab

EM i herrfotboll har startat
"I worked harder" och "you don't get chances, you take them". Zlatan har talat. Så är det! Den som vill tillhöra de bästa inom någon verksamhet måste träna mer och kreativare än andra. Det finns inga enkla vägar mot framgång. Och chanser uppstår ofta för de nyfikna och duktiga. Men de måste som Zlatan säger också tas om de ska vara värda något. Nu har EM i herrfotboll startat. Det är superkul! Det var positivt att Frankrike vann den första matchen. Payets 2-1 mål var vackert och hans tårar rörande. Jag tycker att fotboll är en mycket vacker och engagerande sport. Europa är också den kontinent som har flest av världens duktigaste fotbollslag. Så kul det ska bli att följa turneringen och jag hoppas att Zlatan kröner sin tid i landslaget med att ta oss vidare från gruppspelet. Det är möjligt, eller hur? : )
http://www.dn.se/sport/fotbolls-em/johan-esk-payet-hade-magi-i-fotterna-och-tarar-i-ogonen/
http://www.dn.se/sport/fotbolls-em/zlatan-om-inte-vi-vinner-em-bryr-jag-mig-inte/