Ämnesbetyg

Äntligen ett rimligare betygssystem

Under många samtal med ungdomar om skolan har de lyft fram hur korkat dagens betygsystem är. Inte bara korkat utan också en orsak till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa då betygssystemet enkelt uttryckt ständigt kräver goda provresultat. Det är inte en rimlig ordning. Självklart ska det vara möjligt att termin efter termin bli allt bättre och då förtjäna ett bättre betyg än vad man nådde upp till tidigare. I dagens system straffas man oacceptabelt hårt om man inte varit tillräckligt studiemotiverad redan från början. Självklart ska samma system tillämpas både på högstadiet och gymnasiet. Och självklart ska tydliga kunskapskrav ställas. 

I ärlighetens namn ska jag medge att jag inte trodde att även Utvecklingspartiet demokraternas, UP, skolpolitik skulle bli så bra att vi "bara" på den kan vinna många lokala röster. Den grupp av skolpolitiskt duktiga UPare som tillsammans med övriga medlemmar, och med inspel från olika relevanta experter, arbetade fram politiken har gjort ett enastående bra jobb. När till exempel en obligatorisk skola inte klarar av att ge elever med lagstadgad rätt till stöd för att ha en chans att nå sin fulla potential och klara för den människan godkända betyg är ett stort misslyckande. Dagens skola underpresterar kraftigt och det är på grund av uppenbara systemfel som också UP adresserar i vårt politiska program. Dagens skola är en oacceptabelt dålig arbetsmiljö för både elever och lärare, det måste skyndsamt åtgärdas. I Norstedts juridik kunde vi 2020 bland annat läsa följande:

"Skolinspektionen har bland annat funnit allvarliga brister gällande undervisning samtidigt som elevers behov av särskilt stöd inte har utretts i tillräcklig omfattning. Vidare saknar eleverna trygghet och studiero i en skolvardag som präglas av psykiska och i vissa fall även fysiska kränkningar." 

https://www.nj.se/nyheter/allvarliga-brister-i-kommunala-skolor

I nedan SVT-reportage ges en liten förklaring om förändringarna. Viktigt att även grundskolans betygsystem blir rimligt ur elevperspektivet. Det ska alltid löna sig att bli duktigare. Det är inte rimligt med ett bedömningssystem som gör att tidiga dåliga resultat kraftigt påverkar bedömningen av ämneskunskaperna under senare terminer. 

”Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, och slopa gymnasieskolans kurser. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som presenteras i dag.”

”Syftet är ett betygssystem som mer balanserat väger in elevers styrkor och svagheter vid betygsättning. Betygen ska på så sätt bli mer rättvisande enligt den kunskap eleven besitter vid slutbedömningen.”

”Behovet av att rätta till bristerna i dagens betygssystem är känt och förslag om ämnesbetyg och kompensatoriska inslag vid betygssättning är efterfrågade av både lärare och elever”, skriver regeringen.”

”Lagförslaget innebär att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet. Det betyder också att nuvarande kursutformning tas bort, samt att betyg ska bestämmas med hjälp av betygskriterier i stället för med hjälp av kunskapskrav i samtliga skolformer och årskurser där betyg sätts.”

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/lagforslag

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/08/amnesbetyg-infors-pa-gymnasiet-for-att-battre-spegla-elevers-kunskaper/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab20000f721d678a64f32c8e77911d1cd3624a71a1b27ae69a4b5b5d1552b41f68259e0855fddeab143000016d49f4fd10287c163515c0512ca4d2e5dadecaedd455eb8f8bbb126416c077e2acf9a070a0bb5ba2e51a8c23c3b0f9

Expressens ledare nedan skriver läsvärt om de ändringsförslag kopplat till skolan som regeringens utredare presenterat. Även om mycket i förslaget till förändringar är bra får självklart inte kunskapskraven för att kvalificera sig till högre studier. Att rucka på kunskapskraven slår mot alla våra barn och unga.

”I lagförslaget är kunskapskraven borta. Puts väck. I stället är formuleringen att eleven ska ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Varför detta omständliga jommel? Förklaringen finns i lagförslaget. ”...ordet kriterier (har) ett annat signalvärde än ordet kunskapskrav. Ordet kriterier anses mindre strikt än kunskapskrav.” Svensk skola premierar redan storpratarna.”

”Kravet på sakkunskaper borde snarare bli striktare. Nu vill regeringen alltså regeringen göra tvärtom. Och ändå talar utbildningsminister Anna Ekström (S) ständigt om kunskapsskolan. Det är illustrativt - snacka går ju. När ämnesbetygen införs ska också ordet ”kurs” försvinna. Eleverna ska i stället läsa ”nivåer”. Det är att kasta utbildningshistoria på sophögen. Kurs har används om utbildningsdelar sedan mitten på 1700-talet. Gymnasisterna hade säkert klarat att använda ordet kurs också när det vet att de får ämnesbetyg. Förresten ska ett slutbetyg inte nödvändigtvis räknas vid ansökan till högskola. Ta en blivande samhällskunskapslärare som läst matematik tre och blivit underkänd, fått F i ämnesbetyget. Hen får alltså söka in på sitt högre betyg från matte 2, eftersom antagningskravet är att ha läst andra kursen. Förlåt, nivån. Ämnesbetyg är bra. Att ta bort formuleringarna om att nå kunskapskraven är dåligt. Men förändringen räcker inte. Vi måste tillbaka till ett relativt betygssystem där skolornas betygsnivå bestäms av resultaten på de nationella proven, som ska rättas centralt. Annars finns ingen ände på glädjebetygen.”

https://www.expressen.se/ledare/nu-vill-skolministern-slopa-kunskapskraven/

Även Lärarförbundets ordförande, Johanna Åstrand, reflekterar nedan läsvärt över utredningsförslaget kopplat till skolan.

”Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt att se över dagens system.

– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.

Men, tillägger hon, med det sagt måste eventuellt sänkta behörighetskrav kopplas till tydliga krav på resurser.

– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten. Man måste vara noggrann och se vilka förutsättningar som ges på olika skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.”

https://bulletin.nu/skolan-sankta-betygskrav-sagas-destruktivt

Barnens framtid

Mest nytta
Det är väldigt viktigt att vi tar miljö- och klimatförbättringsarbetet på största allvar. Det gör också stora delar av Sveriges befolkning. Och politiken i Uppsala och Sverige har en bred överenskommelse om att det gröna förbättringsarbetet är viktigt. Samtidigt är sanning den att det svenska folkets personliga insatser knappt är mätbara ur ett globalt perspektiv. Den bästa globala nytta vi kan göra är att vara välutbildade och innovationsrika. Inte minst inom miljö- och klimatområdet kan vi göra bäst global nytta om vi klarar av att per capita fortsätta att vara bland de mest innovativa och företagsamma folket på jorden.
https://www.expressen.se/ledare/hur-manga-skandaler-tal-friskole-sverige/

En bra och globalt konkurrenskraftig utbildning för alla våra barn och unga är samhällets viktigaste uppgift. Både ur ett rättviseperspektiv och klokt investeringsperspektiv. När vi lyckas med det kommer också integrationen av nya invandrade invånare lyckas mycket bättre än nu. Isak Skogstad, GP, skriver nedan några rader värda att ta på största allvar. Trots att Löfven under partiledardebatten oroades av smutskastningen av Sverige är det ett unket och självgott beteende när vi i Sverige faktiskt har allvarliga problem att lösa. Det vore klädsamt om han erkänner det och bättre bidrar till en politik som stärker kunskapsresultaten i Sveriges skolor.

”Ibland frågar jag mig hur det kommer sig att alla ovetenskapliga pedagogiska experiment i den svenska skolan aldrig tycks ta slut. Jag tror att det har flera anledningar. En av dem är att den gamla skolan har lagt grund för det välstånd vi i dag skördar frukterna av. Det ger oss utrymme för diverse experiment.”

”De negativa effekterna av sjunkande kunskapsresultat märks ju först på sikt, kanske redan i nästa lågkonjunktur? I min nya bok presenterar jag ett flertal studier som visar just att kunskapsresultat är oerhört starkt förknippat med ekonomisk utveckling. Det är därför det oroar mig att kunskapsuppdraget har prioriterats ner för att i stället ge plats åt allehanda sociala uppdrag, med trivsel och glädje i fokus.”

”Det finns inget alexanderhugg som kan vända skolans utveckling. Skolan är en politisk stridsfråga och det beror på att vi inte ens är överens om vad skolan är till för. För att över huvud taget kunna diskutera vilka reformer skolan är i behov av måste vi börja med att enas om målet. Ska förmedling av kunskap vara skolans syfte, eller ska den fortsatt få handla om att eleverna ska få utveckla diverse abstrakta och omätbara förmågor i en social miljö? Om vi inte enas bakom idén om en kunskapsskola snart kan vi bara hålla tummarna för att våra makthavare kan uppvisa kreativitet på riktigt. För hur annars ska de kunna hantera en lågkonjunktur i kombination med en stor andel nyanlända barn och en generation av elever som knappt kan läsa en vanlig tidningsartikel? Det vågar jag knappt tänka på.”

https://www.gp.se/ledare/skolans-kris-kommer-att-kosta-samhället-enormt-1.19090367

Dagens besvikelse
Att Miljöpartiets endimensionella politiska inriktning tillåts skada Sveriges utveckling i så stor utsträckning. Av många praktiska och pragmatiska skäl kommer bilar att fortsätta spela en stor roll för många människor. Och en stor arbetsgivare som Akademiska sjukhuset och dess besökare behöver en rimlig infrastruktur för bilparkeringar. Så länge inte MPs representanter vill acceptera att många människor har svåra dagliga livspussel att lägga kommer de alltid driva sina önskningar fel. MPs politik är inte bara onödigt dyr den är också fientlig mot stora delar av befolkningen. Vi kan driva miljöförbättringsfrågorna kraftfullt utan att ”skjuta oss i foten”. Precis som i migrationsfrågan lät sig flera andra partier påverkas negativt av MP politik även inom stadsbyggnadsområdet. Det gäller även hanteringen av parkeringsplatser för bilar. Och spårvägsfrågor.
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/fler-parkeringar-borda-for-sjukhuset-5425992.aspx

Dagens stjärna
Håkan Boström, ledarskribent GP. Vi vet alla att kvaliteten på en lärare har stor betydelse för om vi lärde oss mer eller mindre om ett ämne. Ständigt reviderade instruktioner från en myndighet är alltid i bästa fall sekundärt.

”Tillsammans med bättre arbetsvillkor för lärarna – låt dem koncentrera sig på ämnesundervisningen – är det mindre än mer styrning skolan behöver - inte mer. För de bästa lärarna är inte sällan de som har ett kreativt förhållande till texter i allmänhet och läroplanen i synnerhet.”
https://www.gp.se/ledare/läroplanen-är-inte-allt-1.19091130