Erfarenhet och meriter

En bättre morgondag

Din framtid i din kommun, din region och ditt Sverige, påverkas kraftigt av vilka personer som du röstar fram genom de partier du röstar på. Du får bara rösta vart fjärde år. Bara en gång vart fjärde år får du tre chanser att rösta på vilka som ska företräda dig. Det är dåligt. De lokala och nationella valen ska vara separerade. Hur mycket vet du om de företrädare partierna erbjuder på sina valsedlar? Känner du till deras erfarenheter och meriter? Det borde du vart fjärde år bry dig mycket om! 

Att bli svensk behörig ledande politiker borde formaliseras bättre. Det är mycket rimligt med tanke på det svaga tjänstemannaansvaret och då ledande politiker har mycket makt. Ingen borde få bli ledande politisk företrädare som saknar en miniminivå av erfarenheter och meriter. Varför inte sätta den lågt med krav på minst avslutad gymnasieutbildning, tre års icke politiskt kopplad arbetslivserfarenhet och ett ordförandeuppdrag i en ideell förening? 

Carolin Dahlman, Expressen, skriver om att vi svenskar tycker att experter ska få mer inflytande. Jag tycker hon både går rätt och fel i sitt resonemang. Rätt i att tjänstemannaansvaret är för svagt och att vad som inom forskningen anses rätt idag kan anses fel imorgon. Fel i hur man ska tolka svenskarnas svar i SOM-undersökningen. Jag tolkar det som att svenskarna efterlyser bättre kvalité på våra ledande politiker. För att klara av att: ”Politikernas jobb ska vara att studera vad experter tycker. De ska med klarvaken källkritisk blick väga det ena mot det andra.”, krävs relevanta erfarenheter och meriter. 

”Sex av tio svenskar menar att det är experter som alltid ska fatta beslut i viktiga frågor. Har vi glömt bort vad demokrati är?”

”Mot den bakgrunden är det oroande att svenska folket i SOM-institutets senaste stora mätning gav uttryck för ett ohälsosamt stort förtroende för experter. Hela 58 procent svarade att det var mycket eller ganska bra att ”alltid överlåta beslut i viktiga frågor till experter”. Bara tretton procent var negativa.”

”Observera att formuleringen ALLTID är kraftfull. Det är konstigt att inte fler är osäkra, utan så väldigt tvärsäkra. Menar svenska folket verkligen att deras egen röst i val ska betyda mindre än vad enskilda pålästa tyckare anser? Det tyder på dålig självkänsla.”

”Jag anar att viljan att lämna makten i händerna på experter drivs fram ur en dröm om att det finns ett perfekt svar på livets frågor. På samma sätt som en del tyr sig till religioner, eller finner sig i diktatorers styren, flyttas ansvaret för vardagens prövningar och besvärligheter till någon annan någon annanstans. Det finns en tjusning i att själv slippa beslutsångesten. En trygghet i att slussas fram.”

”Statsvetaren Jenny Madestam har också lyft att de som icke folkvalda inte kan ställas till svars. Det finns en fara i det.”

”Politikernas jobb ska vara att studera vad experter tycker. De ska med klarvaken källkritisk blick väga det ena mot det andra. Ta in vittnesmål från berörda, grafer från institut, inspel från tankesmedjor. Och sedan pussla ihop det med ideologi. Gott så. Över världen lever en majoritet i länder där andra än folket bestämmer. Låt oss sträcka på ryggen och hålla i vår rösträtt.”

https://www.expressen.se/ledare/carolin-dahlman/byt-inte-folkstyre-mot-expertstyre-tack/

Dahlmans citat nedan är intressant. Det ligger mycket i det men fokuset ska ligga på vilken erfarenhet och vilka meriter ledande partiföreträdare har. Det har stor betydelse. Väljarna kan inte påverka vilka som gör akademisk karriär. Väljarna kan påverka vilka politiker vi röstar fram.

”Den som önskar sig att professorer eller folk med tjusiga titlar är orakel blir besviken. De är visserligen högt kvalificerade, men likväl gissare. Inga facit.”

I sammanhanget tycker jag du ska lyssna på Claes Erikssons sommarprat i SR/P1. En mycket klok komiker har talat och han avslutar med en kraftig kritik av hur Sverige tillåtits att bli ”infantilt”, naivt och barnsligt. Programmet ”utstrålar” både komik, medmänsklighet och klokhet. Han kvalar lätt in som folkets företrädare inom Utvecklingspartiet demokraterna.

https://sverigesradio.se/avsnitt/claes-eriksson-sommarpratare-2023

Jan Scherman, tidigare grävande journalist och tidigare VD för TV4, har också tröttnat på naivismen och de infantila samt dåligt meriterade ledande politikerna. Han har rätt, det krävs allmän politisk mobilisering och Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder en tydlig idéplattform med stadgar som kräver minst 3 års riktig arbetslivserfarenhet innan ett ledande förtroendeuppdrag är möjligt. 

”På frågan om lämplig ålder på en statsminister svarade 81% att maxåldern är 65 år och det ideala åldersspannet för detta högsta politiska uppdrag i vårt land ligger mellan 46 – 65 år. Ingenting tyder på att ålderismen minskat, snarare tvärtom. Det krävs en mobilisering där var och en av oss deltar aktivt! Ålderismen berör oss alla.”

”I Sverige var liberalen Barbro Westerholm unik med sina 88 år när hon 2022 lämnade riksdagen. När hon gick bort i mars i år lämnade hon efter sig ett stort tomrum i den svenska politiken, som tycks lida av svårartad åldersfobi. Det finns nu ingen riksdagsledamot över 80 år. Bara fyra över 70, vilket är 1 % av riksdagens ledamöter. I den svenska befolkningen utgör 70-plussarna 16 %. Snacka om att riksdagen är snedrekryterad i förhållande till vårt lands ålderssammansättning. Spelar det någon roll? Svar ja!”

”Riksdagen av idag saknar en stor del av den kunskap och erfarenhet som finns hos dem som levt länge. Och landets högsta politiska församling som borde föregå med gott exempel agerar varnande exempel. Folket röstar förvisso, och folkets fördomar reflekteras i riksdagen. Men de politiska partierna lägger själva grunden då de nominerar kandidaterna till kommuner, regioner och riksdag.”

”Till den mest grundläggande formen av visdom borde höra att årsrika människor normalt sett besitter omistlig livserfarenhet att brukas, inte minst i arbetslivet. Men den enkla visdomen tycks ha svårt att slå igenom.”

https://news55.se/erfarna-tankar/artiklar/jan-scherman-darfor-maste-vi-mobilisera-oss/

Grov felbedömning av läget

Viktigt att ta den demokratiska krisen på stort allvar

Flera av mina vänner undrar varför jag inte struntar i att i det politiska systemet försöka göra samhället bättre för Uppsalaborna och övriga svenskar. Jag har självklart ställt mig frågan några gånger. Hittills har jag landat i att jag tycker det är mycket meningsfullt att kämpa för att mina och andras barn, och vi själva, ska få ett bra framtida samhälle att leva i. Att jag själv hade kunnat tjäna mycket mer pengar i näringslivet känns inte tillräckligt meningsfullt för mig då jag tycker att framtiden blir bättre för mig och mina kära om det samhälle vi lever mest i fungerar väl och är fritt än att vi badar i förmögenheter. Länge, även när jag jobbade inom näringslivet ville jag bidra till en stärkt demokrati. 

FOIs Rysslands expert beskrev nyligen väl, på konferensen ”Folk och försvar” att västs demokratier har problem då vi bland annat av Putin beskrivs som samhällen i förfall. Och ryssarna vill inte ens maktförhandla med EU utan enbart med USA och Kina. Det beskriver väl hur nödvändigt EU samarbetet geopolitiskt är. Sverige är totalt obetydligt geopolitiskt. Svenskarnas styrka har varit generell god bildning, en tidigare fungerande demokrati och ett företagsamt folk. Den styrkan måste återskapas och det brådskar. Det kräver nya politiska maktstrukturer i landet Sverige. De gamla partierna är fångade i sina interna maktstrukturer och externa beroendeförhållanden. Det är hög tid att sätta invånarnas bästa i fokus. Inte partiets bästa. Inte enskilda politikers bästa. Inte en viss näringsgrens bästa. Invånarnas bästa i fokus. Då fattar man att en väl fungerande skola, en väl fungerande sjukvård och ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för att politiken ska göra stor nytta. I Uppsala har de styrande politikerna lyckats försämra skolan och näringslivsklimatet kraftigt. Hur kan ”friska” väljare rösta på sådana partier? Det är hög tid för många fler svenskar att fatta allvaret i det som sker och att vi leds dåligt.

https://m.youtube.com/watch?v=EHhUj-wMcw0&feature=youtu.be

Viktor Barth-Kron, Expressen, går ordentligt snett i sin analys av det politiska läget i Sverige. Och han beskriver i nedan artikel inte heller USAs politiska system korrekt. I grunden är USAs politiska system, med val varannat år, designat bland annat för att stimulera kompromissvilja för den som vill få något gjort. Att en redan omfattande segregation och socialt svag klass tillåtits bli allt större och identitetspolitiken är USAs demokratiska huvudproblem. Det är bra att en stor andel svenskar är kloka och inte uppskattar extrema politiska inriktningar. Barth-Kron har dock fel om att konsensuskulturen fortsatt är stark i broilerpolitikernas land. Alla maktpolitiska spel i Sverige har kraftigt skadat den värdefulla konsensuskulturen mellan de partier som fått flest röster. Och trots att SD fått väldigt många röster jämfört med till exempel MP, L och C anser fortfarande flera partier att de inte ska få full representation i linje med sitt missnöjesstöd. Det är demokratiskt fel! Och det stämmer inte att många svenskar söker information och reflekterar seriöst över åsiktsmotståndares artiklar och andra debatter.

”Tongivande demokrater och republikaner låter i dag mer som Feministiskt initiativ respektive Alternativ för Sverige än som några socialdemokrater eller moderater med regeringsanspråk.”

”Allt detta kan naturligtvis förändras. Mycket som börjar i USA brukar ju leta sig hit. Men borde det inte ha hänt vid det här laget, i så fall?”

”Grundförutsättningar saknas, anser forskarna, för en destruktiv utveckling av amerikansk typ. De främsta skälen är att vi har en konsensusinriktad politisk kultur, det proportionella flerpartisystemets tröghet och att svenskarna överlag har en god och allsidig nyhetskonsumtion. Det där sista är intressant, eftersom det går stick i stäv med den i kulturdebatten populära bilden av ett folk som sitter och radikaliseras i var sin bubbla på Facebook.”

”Av allt detta följer en uppenbar slutsats: Svenska val vinns ännu år 2022, och sannolikt även framöver, i den stora, breda, gråa mittfåran. Vilket alla partier – även de som kanske drömmer om att vara mer radikala – har att förhålla sig till. Lite tråkigt, kanske, men sannolikt en frälsning jämfört med alternativet.”

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/nej-sverige-blir-inte-som-usa-i-ar-heller/

Man får tycka vad man vill om SD men ett faktum, som alla demokrater bättre borde reflektera över, är att i den senaste opinionsmätningen väljar fler SD före MP, L och C tillsammans. Många svenskar litar inte längre på den professionella politikerklassens seriösa vilja att lyssna på starka invånaropinioner. Då väljer många att idag proteströsta på det enda riksdagsalternativet trots att även deras politiska ledning är broilerpolitiker.

https://www.svt.se/special/valjarbarometern/

Den kloka Alice Teodorescu twittrade nyligen:

”Vi bor i ett av världens rikaste och mest moderna länder men man tvingas ha det mörkt och kallt hemma under årets kallaste och mörkaste månader, ett högskatteland där man drar sig för att söka akutvård pga långa köer. Resan från i-land till u-land gick snabbt. Var är folks vrede?”

Självklart lyckas hon attrahera en ”shit storm” från vänster- och naivistfolk och reflekterar:

”Fascinerande apropå min tweet om utvecklingen i Sverige: vänstern rasar över ordet ”u-land” men som vanligt inte över problemen jag beskriver. Måste vara bekvämt att vara så upptagen av ”bilder”, ”ordval” och ”narrativ” att man missar den verklighet som är människors vardag.”

Spännande tider är det. 2015 skrev jag, Lars V Kylberg och Sören Gyll en debattartikel i Di där vi varnade för att Sverige styrdes mot kraftig försvagning jämfört med välstyrda länder. I samma artikel lyfte vi också att den demokratiska behandlingen av SD bara skulle försvaga Sverige ytterligare. Vi har tyvärr fått väldigt rätt. Och Annie Lööf och hennes gäng tålde inte att jag återkommande var kritisk mot Cs vansinniga migrationspolitik och odemokratiska hantering av SD så jag blev utesluten ur det partiet. Tack och lov för det. Annars hade jag inte fått chansen att ge demokratin en nytändningschans genom Utvecklingspartiet demokraterna, UP.

https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

Jag håller med Alice T om att det är förvånande att inte svenskarna kraftfullare uttrycker sin vrede över det dåliga politiska ledarskapet. Att SD i mätningar blivit näst största parti är en stark misstroendeförklaring mot övriga. Den som bryr sig om sin egen framtid (om den mest planeras vara i Sverige) får vakna upp och fatta att årets val har stor betydelse för hur vår framtid blir. Snart ska jag luncha med en debattör som jag ofta tycker gör kloka analyser av vad som händer kopplat till viktiga frågor, Malcom Kyeyune.

Demokratiproblem

Vilja att tjäna
Är det ett problem för vår demokrati att vi 1970 hade runt 1,3 miljoner partianslutna till riksdagspartier och 2019 i bästa fall har runt 250 tusen som betalar en partimedlemsavgift? Så sent som på 80-talet var cirka 23% av väljarkåren med i ett parti. Och år 2019 är knappt 2,3% av väljarkåren med i ett riksdagsparti. Är det ett problem att vi inte direkt väljer enskilda företrädare till nyckelpositioner, utan att det är partier som väljs? Det största problemet med dagens demokrati är att allt för få av invånarna som har rätt kompetens för att tjäna oss invånare vill tjäna oss. Otidsenliga arbetsmetoder och risker för att oskyldigt och offentligt ”kölhalas” av politiska motståndare är stora hinder. Det är få som pallar det negativa trycket när dreven går. Oavsett om det är falska drev eller ej. Politik handlar i grunden om makt och kampen om makten har alltid varit hård.

Sakine Madon, UNT, skriver läsvärt om problemen med att vi har allt färre som vill, eller klarar av att fullfölja, tjäna folket som politiker i en demokratisk församling. Personligen tycker jag att de som saknar mycket goda argument för att de inte väl fullföljer sina plikter som förtroendevalda är mycket svekfulla mot sina väljare. Det är helt enkelt uselt av dem. Det finns inget finare i livet än att vara en bra förälder, en god vän och en ansvarsfull företrädare för en del av jordens befolkning. Det är ett stort och viktigt hedersuppdrag som man ska ta på största allvar.

"P4 Uppland rapporterar 30/12 att 33 kommunpolitiker i Uppsala län har hoppat av sedan valet 2018. De tomma stolarna skadar demokratin. I Heby har så många som nio ledamöter, varav tre från Sverigedemokraterna, hoppat av. Just Sverigedemokraterna, där för övrigt partiets ordförande i länet Simon Alm varit avstängd sedan ett tag, sticker ut som parti."

"Henrik Oscarsson, professor i valforskning vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, kallar med rätta de många tomma stolarna för ett demokratiproblem (SVT 15/6 2018). Väljarna delegerar sin makt vid valurnorna och förväntar sig bli representerade i exempelvis nämnder och kommunfullmäktige. Seriösa partier gör därför bäst i att ta frågan på allvar. Informerar man tillräckligt om vad ett politiskt uppdrag innebär, i mötet med nya partimedlemmar? Gör man någon bakgrundskoll på sina kandidater? Samtidigt ligger ansvaret inte bara på partierna. Vi får delvis de politiker vi förtjänar. Olle Wästberg och Daniel Lindvall, som haft ledande poster i den statliga demokratiutredningen, har uppmärksammat att antalet förtroendevalda blivit mycket färre sedan 1950-talet. Trots de färre uppdragen har alltså partierna svårt att locka till sig intresserade. Ett partipolitiskt engagemang ses inte längre som lika självklart. Läsa tjocka luntor nämndehandlingar på fritiden, när man med ett knapptryck kan manifestera en politisk åsikt på Facebook?"

https://www.unt.se/nyheter/de-tomma-stolarna-ar-ett-demokratiproblem-5483873.aspx

Dagens besvikelse
EU är för byråkratiskt och är dessutom inte tillräckligt demokratiskt. Lite deppig blir jag över att Storbritannien snart lämnar EU och Sverige blir kvar med till exempel ett ännu starkare Frankrike som vill toppstyra ännu mer. Europas konkurrenskraft stärks inte genom mer centralisering. Per Wirténs artikel nedan om EU är läsvärd.

”De förklarar hur politiken runt euron förvandlats till ett av EU:s tyngsta maktcentrum i form av ett strängt teknokratstyrt regelverk, där grunddragen i euroländernas ekonomiska politik läggs fast utan inflytande från varken det folkvalda Europaparlamentet eller medlemsländernas egna parlament, och med konsekvenser för hela EU. Systemet kallas ”Den europeiska planeringsterminen”. T–Dems poäng är att den både behöver demokratiseras och få en annan politisk inriktning.”

”Huvudpoängen i ”How to democratize Europe” är att Planeringsterminen måste sättas under demokratisk debatt och kontroll.

”Att Kommissionens nya ordförande inte utsågs via Europavalets spetskandidater, utan genom det gamla stormaktsmyglet, är ett synbart exempel på hur demokratin rullats tillbaka. Varför finns det inga kritiska diskussioner i Sverige om de här förändringarna, om vad som hänt efter eurokrisens nära döden-upplevelse? Det är en olöst gåta varför så många svenska demokrater blir demokratifientliga så snart någon i rummet viskar EU. ”Suveränitetsbarriären” behöver passeras om demokratin ska överleva.”

https://www.expressen.se/kultur/ide/eus-kris-ar-varre-an-nagon-tror/

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Jag är övertygad om att det återigen kommer att bli någon form av tydlig klasskamp i vårt samhälle. Mellan dem med stora tillgångar och dem med få. Mellan dem som i digitala AI, robotik och 3D printing tider är attraktiva på arbetsmarknaden och dem som lever på låg ”medborgarlön” eller låga löner för ”enkla” jobb. Det blir intressant att följa hur partier framöver ska förhålla sig till denna nya verklighet. Jag delar Kyeyunes analys att många partier idag har "bytt ut" sina gamla väljare mot nya. Inte minst vänsterns "stadselitister" är intressanta....
https://www.gp.se/ledare/kulturkriget-handlar-om-klass-1.22176084

Andras pengar

God ekonomisk hushållning
Vad innebär god ekonomisk hushållning? Innebär det att man snålar? Att man slösar? Att man klokt använder sina resurser, ständigt försöker förbättra produktiviteten och effektiviteten samt att man ständigt vågar investera i nytt? God ekonomisk hushållning är inte att slösa med andras pengar. I tjänstemannadrivna företag är det inte ovanligt med slösaktiga tjänstemän. De slösar på aktieägarnas bekostnad. I politiska organisationer är det inte heller ovanligt att politiker och tjänstemän slösar med skattebetalarnas pengar. Krasst är det nog så att många gärna beter sig mycket sämre med andras pengar än med egna. Inom det offentliga stör det mig att de som själva bor i en kommun, tillhör ett landsting, betalar statlig skatt och jobbar i den kommunen, eller är förtroendevald, inte alltid inser att man förvaltar egna pengar. En stor del av våra intjänade pengar betalar vi till skatt. Att misshushålla med skattemedel är att misshushålla med egna pengar. I kommuner med många ledande tjänstemän som inte betalar kommunal skatt är det därför ännu viktigare att de ledande politikerna säkerställer god ekonomisk hushållning.

Göteborg
Det är inte fel att kommuner och politiska ledare genomför försvarbar representation för att driva positiv utveckling för den egna kommunen. Som alltid måste all representation och allt kampanjande vara måttfull och måste kunna motiveras väl. Misshushållningsexemplen från Fastighetsmässan i Cannes, Mipim, fortsätter att visa på bristande omdömen bland vissa politiker och tjänstemän. Jag gillar inte misshushållning av skattepengar även om jag inte betalar skatt i Göteborg. Vad tycker du om dessa exempel på misshushållning?
http://www.di.se/artiklar/2013/11/5/goteborgs-toppar-kalasar-pa-folks-pengar/