Pappor utan ansvar

Dåliga förebilder

Nästan alltid är det pappor som är usla förebilder för sina barn. Med det sagt finns många pappor som gör en fantastisk insats med sina barn och bidrar med deras mammor att göra barnen självständiga, självförsörjande och bra medmänniskor. Nästan alltid är det dock i hem där pappor inte är närvarande, eller där de är stora skitstövlar, som många samhällsproblem har sin grund. Pappor måste bli bättre på att ta ett delat familjeansvar om vi ska få igång nativiteten igen. Det räcker dock inte. Vi måste också få våra unga att känna bättre framtidstro. Just nu är den  kass bland många unga. Framtiden kan bli fantastisk för de flesta i Uppsala och övriga Sverige. För att det ska hända måste vi få fler unga att vilja skaffa barn och fostra dem väl. Och vi måste fatta att vi måste behålla alla invandrade som lever lagligt och som tjänar mer än 23.000 kronor per månad. Och vi behöver attrahera många fler skickliga från andra delar av världen att vilja arbeta på våra universitet och högteknologiska exportföretag. 

Susanna Birgersson, GP, skriver läsvärt om misslyckade pappor nedan. 

”Sällan har väl en public service-publicerad julkalender speglat en underliggande kulturell smärta så väl som ”Tidstjuven”. Pappa har försvunnit. Han låtsades gå ut för att köpa tidningen – men kom aldrig tillbaka. Fadern är borta.”

”Samtidigt läser jag om de senaste turerna i donatorskandalen i Halmstad. En kvinna som började leta efter sin biologiska pappa upptäckte att något inte stämde och 2023 avslöjades en vansinnig historia om en läkare som tagit sperma från fertilitetsutredningar och använt till att inseminera barnlösa kvinnor på 80- och 90-talet. Ett trettiotal barn kom till på det här sättet. De berövades rätten att få veta sitt ursprung, och män som aldrig önskat att bli donatorer blev ofrivilligt biologiska pappor till barn de inte fick träffa eller ens kände till. Bara en psykopat kan väl göra något sådant. Läkaren är tyvärr död och kan inte ställas till svars för sina handlingar.”

”Det finns gott om liknande skräckhistorier, om läkare som använder sin egen sperma, om män som medvetet söker upp olika kliniker och donerar sperma till hundratals kvinnor, och om människor som i jakt på sina genetiska rötter blir varse det ena syskonet efter det andra.”

”Faderskap är inte bara något biologiskt och/eller juridiskt. Det är också att skydda, att uppmuntra och att vara en moralisk förebild för ett barn. Man kan så att säga utöva faderskap på olika sätt och i olika slags relationer. Det kan förstås vara som styvfar, bonuspappa eller familjehemspappa, men också som farfar eller morfar, som lärare, tränare eller ungdomsledare, som farbror, morbror eller storebror.”

https://www.gp.se/ledare/var-ar-pappa.916c6b12-1c4e-41f9-8266-61e06506647a

Tjänstemannaansvaret

Ett bra ledarskap kostar mycket tid

Som politiker innebär en låg närvaro i den marknad man är satt att sköta till en mycket sämre samhällsutveckling än möjligt. Särskilt i en tid där det inte finns något tjänstemannaansvar och många ledande tjänstemän inte är skattebetalare i lokalsamhället krävs mycket mer närvarande och detaljinsatta politiker. Det som krävs kräver många lokala arbetstimmar inom verksamheterna det offentliga ansvarar för och möten med lokala invånare, företag och föreningar. Du anar inte hur mycket annat icke värdeskapande många politiker fyller sina almanackor med. Mer arvoden än de redan har lockar säkert…

Det klagas ofta på politiker. Jag tillhör inte dem då demokratin är viktig att försvara för mig. Ni som bara klagar kan räcka upp handen till att följa med mig en vecka i mitt uppdrag som folkvald för Uppsalaborna. Det är extremt krävande i tid och komplexa processer. Det är tidiga mornar och sena kvällar. Det är ofta arbete under helger. Bara att läsa in alla ärenden i de besluts forum man sitter i är varje vecka ett mycket krävande och tidsslukande arbete. 

Nedan ledarartikel i UNT, av Karl Rydå, är mycket läsvärd om ansvarsutkrävandet i till exempel en kommun. Eftersom ett rimligt tjänstemannaansvar saknas måste ledande politiker ta ett mycket större och aktivt ansvar för de verksamheter de är satta att leda.

”Vad som sticker ut är att dessa för Uppsala så viktiga, och kostsamma, projekt så ofta frontas av tjänstemän. Inte av de förtroendevalda som har fattat beslut om budgetramar, fördelning av pengar och som faktiskt är de som är ytterst ansvariga.”

”Det har varit svårt att inte dras med av den entusiasm och de visioner som presenterades som en del av arbetet med ansökan. Men det förändrar inte faktum: Politikerna saknades. Detta är symptomatiskt för mycket av Uppsalas verksamhet. Ofta får man intrycket, rätt eller fel, att det är tjänstemännen som styr, inte de förtroendevalda.”

”Självklart ska våra förtroendevalda inte detaljstyra och vara inne och peta i småsaker. Kommunfullmäktige och nämnderna slår fast huvudinriktningen, sedan är det upp till förvaltningarna att omsätta detta i praktisk handling och verksamhet. Våra politiker ska inte heller bara kunna glida in och sola sig i strålglansen från hårt arbetande tjänstemäns insatser.”

”Men, och detta är ett viktigt men. När det handlar om stora projekt är det viktigt att vara tydlig med var det yttersta ansvaret ligger – de förtroendevalda måste få ta plats på bekostnad av tjänstemännen.Ytterst är det en demokratifråga. Om tjänstemännen får en för stor roll kortsluts hela systemet med ansvarsutkrävande. En missnöjd väljare kan rösta bort en politiker, men inte en tjänsteman. Och hur ska kritiska oppositionspartier i fullmäktige agera? Hur ska de kunna rikta tuff kritik mot en riktning de ogillar, utan att det uppfattas som att de går till angrepp mot enskilda tjänstemän?”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/uppsalas-politiker-maste-sluta-gomma-sig/rx7pqokl

Värdelös teater

De flesta invånare är inte dumma i huvudet

Det är på många sätt som vi kan se att det är en oklok ordning att allt för många oerfarna och dåligt meriterade får viktiga politiska ledarroller. I alla sammanhang har erfarenhet och meriter stor betydelse för hur bra resultat som uppnås. Att vara en ledande politiker kan innebära att man ska leda en nämnd eller en bolagsstyrelse i en kommun eller region. Att leda en nämnd eller en bolagsstyrelse är ingen lätt uppgift och kräver självklart rimliga erfarenheter för att det ska bli bra. Ändå ger det politiska systemet ofta uppdragen till personer som inte är erfarna och tillräckligt meriterade för att klara uppgiften. Det leder bland annat till att nödvändiga åtgärder vidtas för sent men också till att tjänstemannastyret kan bli för starkt. Det är en nämnd och en styrelse som har huvuduppgiften att se till att den operativa ledningen gör det de förväntas göra. Det kräver erfarenheter och relevanta meriter för att bli bra. Vackra ord och prat, prat och åter prat duger inte. Ledarskap handlar om mycket aktivt arbete för att säkerställa att det önskade utfallet av en verksamhet också blir verklighet. En stor del av det arbetet är att aktivt vara närvarande i den verksamhet man är satt att leda.

Margaretha Barabash, GP, skriver en läsvärd ledare nedan. Är det inte dags för Socialdemokraterna och andra riksdagspartier att bli mer förankrade i verkligheten och därigenom tidigare inse problem och tidigare vidta nödvändiga åtgärder för att lösa problemen? Det tycker jag. Tyvärr har demokratin urholkats och den folkliga förankringen kraftigt försvagats. Det är en kritisk försämring som måste åtgärdas. Ett av huvudskälen till att Utvecklingspartiet demokraterna startats är för att stärka demokratin och återskapa en starkare invånarförankring även i en tid där väldigt få invånare är medlemmar i ett parti.

”Socialdemokraternas strategi är att kontinuerligt förneka eller förminska ett samhällsproblem tills det bli omöjligt att fortsätta, för att sedan helt vända.”

” Den som finner situationen häpnadsväckande borde inte göra det. Ty i Sverige råder en ordning som vi för enkelhetens skull kan kalla Laga efter läge-doktrinen. Den går ut på att kontinuerligt förneka eller förminska ett samhällsproblem.”

”Kritiker utmålas som neurotiker och agitatorer. När problemet blir så pass allvarligt att det inte längre går att ignorera kovänds det i ljusets hastighet. Plötsligt kallas läget bekymmersamt. Slafsiga reformpaket presenteras i all hast. Därefter följer hetsig genomklubbning av lagar, trots vädjan från remissinstanserna att göra det motsatta. Slutligen slutar man prata om saken, trots att sållet läcker.”

”Hanteringen av gängkriminaliteten är ett annat exempel på Laga efter läge-doktrinen. In i det sista beskrevs de som påtalade den ohållbara situationen som främlingsfientliga alarmister. Under 2021 eskalerade emellertid det dödliga våldet, till den grad att inte ens Socialdemokraterna kunde sopa problemet under mattan. 34-punktsprogrammet upprättades. Plötsligt stod partiet bakom samma slags reformförslag som Sverigedemokraterna. Och alla uppgifter om att ansvar inte tagits blev falska.”

”De nya covidrestriktionerna följer samma mönster. Regeringen kritiserades hårt av Coronakommissionen för senfärdigheten i pandemins tidiga skede. Resultatet? Ihoprafsade åtgärder som presenteras med kort varsel och utan konkreta bevis för nödvändigheten, givet det nuvarande vaccinläget. Laga efter läge. Detta trots att medborgerliga rättigheter sätts på undandag och nöjesbranschen tvingas blöda pengar.”

”När dieselpriserna sprängde 20-kronorsvallen kvittrade Khashayar Farmanbar att detta sänder en viktig signal till producenter av biobränsle, eftersom efterfrågan nu skulle öka (SVT 6/1). Om några år står hans efterträdare med svansen mellan benen i Aktuellt och menar att vi åter varit naiva. Då blir det dags att laga efter läge igen. Vi väljare får i olust vänta på den vind som slutligen får S-kappan att vända.”

https://www.gp.se/ledare/i-sverige-råder-laga-efter-läge-doktrinen-1.63769346

Om det Nyamko Sabuni säger i slutet av nedan SVT intervju stämmer beskriver det tydligt att vi idag har ungdomspartistiskt fostrade politiska ledare som spelar politiskt spel istället för att verka för invånarnas bästa. Du som vill se en positiv förändring av hur vi demokratiskt företräds gör klokt i att rösta på partier som erbjuder erfarna och väl meriterade kandidater att företräda oss.

https://www.svtplay.se/video/34001282/30-minuter/30-minuter-sasong-3-nyamko-sabuni-l?info=visa 

När socialminister Lena Hallengren igår gick ut och valkampanjade var ett ytterligare ett tydligt exempel på dålig politiskt teater. Och många är korkade nog att gå på den. Mer pengar löser inte kortsiktigt problem med brist på kompetent personal och det hjälper inte att sätta av miljarder till arbetsmiljöförbättrande åtgärder om den politiska ledningen, och den operativa ledningen, för sjukvården är kass. Precis som inom skolan är nedan ett exempel på hur fel det blir när nationella regeringar ska partikampanja med liknande utspel istället för att ge ansvariga verksamheter långsiktigt tillräckliga ekonomiska ramar. Floskler, floskler och åter floskler.

"Den svenska hälso- och sjukvården ska stärkas med 11 miljarder kronor, enligt en överenskommelse regeringen gjort med Sveriges kommuner och regioner. – Det är helt avgörande att arbetsvillkoren och arbetsmiljön förbättras, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff på fredagen." 

https://www.expressen.se/nyheter/ny-overenskommelse--ska-starka-varden/

Det som är helt nödvändigt framöver är att vi får politiska ledningar med ledarskapskompetens för att bland annat effektivisera all offentlig verksamhet. Annars kommer det enda svaret dagens ledande politiker har vara att höja redan globalt sett mycket höga skatter för arbetande människor. Det är en idiotisk väg att vandra när ineffektiviteten är stor kopplat till hur våra skattepengar används. Nedan exempel från Österrike är bara ett exempel på ineffektivitet i Sverige som kostar oss massor av onödiga pengar! Rösta på erfarna och kompetenta människor som kan företräda dig bättre än nu! Lyssna gärna på nedan SR-inslag.

"Sverige tvingas just nu prioritera hårt vilka personer med misstänkt covid-19 som ska få genomföra ett så kallat PCR-test. Men att det hade gått att vid det här laget ha en väl utbyggd testkapacitet visar exemplet Wien. I Österrikes huvudstad PCR-testar man mer än tio procent av stadens befolkning varje dag."

https://sverigesradio.se/artikel/osterrike-i-framkant-gallande-pcr-testning

Demokratiproblem

Vilja att tjäna
Är det ett problem för vår demokrati att vi 1970 hade runt 1,3 miljoner partianslutna till riksdagspartier och 2019 i bästa fall har runt 250 tusen som betalar en partimedlemsavgift? Så sent som på 80-talet var cirka 23% av väljarkåren med i ett parti. Och år 2019 är knappt 2,3% av väljarkåren med i ett riksdagsparti. Är det ett problem att vi inte direkt väljer enskilda företrädare till nyckelpositioner, utan att det är partier som väljs? Det största problemet med dagens demokrati är att allt för få av invånarna som har rätt kompetens för att tjäna oss invånare vill tjäna oss. Otidsenliga arbetsmetoder och risker för att oskyldigt och offentligt ”kölhalas” av politiska motståndare är stora hinder. Det är få som pallar det negativa trycket när dreven går. Oavsett om det är falska drev eller ej. Politik handlar i grunden om makt och kampen om makten har alltid varit hård.

Sakine Madon, UNT, skriver läsvärt om problemen med att vi har allt färre som vill, eller klarar av att fullfölja, tjäna folket som politiker i en demokratisk församling. Personligen tycker jag att de som saknar mycket goda argument för att de inte väl fullföljer sina plikter som förtroendevalda är mycket svekfulla mot sina väljare. Det är helt enkelt uselt av dem. Det finns inget finare i livet än att vara en bra förälder, en god vän och en ansvarsfull företrädare för en del av jordens befolkning. Det är ett stort och viktigt hedersuppdrag som man ska ta på största allvar.

"P4 Uppland rapporterar 30/12 att 33 kommunpolitiker i Uppsala län har hoppat av sedan valet 2018. De tomma stolarna skadar demokratin. I Heby har så många som nio ledamöter, varav tre från Sverigedemokraterna, hoppat av. Just Sverigedemokraterna, där för övrigt partiets ordförande i länet Simon Alm varit avstängd sedan ett tag, sticker ut som parti."

"Henrik Oscarsson, professor i valforskning vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, kallar med rätta de många tomma stolarna för ett demokratiproblem (SVT 15/6 2018). Väljarna delegerar sin makt vid valurnorna och förväntar sig bli representerade i exempelvis nämnder och kommunfullmäktige. Seriösa partier gör därför bäst i att ta frågan på allvar. Informerar man tillräckligt om vad ett politiskt uppdrag innebär, i mötet med nya partimedlemmar? Gör man någon bakgrundskoll på sina kandidater? Samtidigt ligger ansvaret inte bara på partierna. Vi får delvis de politiker vi förtjänar. Olle Wästberg och Daniel Lindvall, som haft ledande poster i den statliga demokratiutredningen, har uppmärksammat att antalet förtroendevalda blivit mycket färre sedan 1950-talet. Trots de färre uppdragen har alltså partierna svårt att locka till sig intresserade. Ett partipolitiskt engagemang ses inte längre som lika självklart. Läsa tjocka luntor nämndehandlingar på fritiden, när man med ett knapptryck kan manifestera en politisk åsikt på Facebook?"

https://www.unt.se/nyheter/de-tomma-stolarna-ar-ett-demokratiproblem-5483873.aspx

Dagens besvikelse
EU är för byråkratiskt och är dessutom inte tillräckligt demokratiskt. Lite deppig blir jag över att Storbritannien snart lämnar EU och Sverige blir kvar med till exempel ett ännu starkare Frankrike som vill toppstyra ännu mer. Europas konkurrenskraft stärks inte genom mer centralisering. Per Wirténs artikel nedan om EU är läsvärd.

”De förklarar hur politiken runt euron förvandlats till ett av EU:s tyngsta maktcentrum i form av ett strängt teknokratstyrt regelverk, där grunddragen i euroländernas ekonomiska politik läggs fast utan inflytande från varken det folkvalda Europaparlamentet eller medlemsländernas egna parlament, och med konsekvenser för hela EU. Systemet kallas ”Den europeiska planeringsterminen”. T–Dems poäng är att den både behöver demokratiseras och få en annan politisk inriktning.”

”Huvudpoängen i ”How to democratize Europe” är att Planeringsterminen måste sättas under demokratisk debatt och kontroll.

”Att Kommissionens nya ordförande inte utsågs via Europavalets spetskandidater, utan genom det gamla stormaktsmyglet, är ett synbart exempel på hur demokratin rullats tillbaka. Varför finns det inga kritiska diskussioner i Sverige om de här förändringarna, om vad som hänt efter eurokrisens nära döden-upplevelse? Det är en olöst gåta varför så många svenska demokrater blir demokratifientliga så snart någon i rummet viskar EU. ”Suveränitetsbarriären” behöver passeras om demokratin ska överleva.”

https://www.expressen.se/kultur/ide/eus-kris-ar-varre-an-nagon-tror/

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Jag är övertygad om att det återigen kommer att bli någon form av tydlig klasskamp i vårt samhälle. Mellan dem med stora tillgångar och dem med få. Mellan dem som i digitala AI, robotik och 3D printing tider är attraktiva på arbetsmarknaden och dem som lever på låg ”medborgarlön” eller låga löner för ”enkla” jobb. Det blir intressant att följa hur partier framöver ska förhålla sig till denna nya verklighet. Jag delar Kyeyunes analys att många partier idag har "bytt ut" sina gamla väljare mot nya. Inte minst vänsterns "stadselitister" är intressanta....
https://www.gp.se/ledare/kulturkriget-handlar-om-klass-1.22176084

Kvalitetstid

Mentalt närvarande
Gång efter gång har jag hört andra hårt arbetande ursäkta att de umgås lite tid med sina barn med argumentet att det är inte tiden som är viktig utan att det är kvalitetstid när man träffas. Gång efter gång har jag hört vuxna som kategoriskt dissat den inställningen. Men varför skulle stor fysisk närvaro vara bättre än några stunder då och då när närvaron och barnfokuset är totalt? Jag hör absolut till dem som tror på kvalitetstid när man umgås än endast närvaro. Självklart kan en kombination vara mycket positivt beroende av barnets personlighet. Många vänner och bekanta vittnar om att deras föräldrar var närvarande men att kvalitetstiden tillsammans nästan var obefintlig. Jag satsar på kvalitetstid med mina barn. Tid för lek. Tid för läxläsning. Tid för dans. Tid för gemensam träning. Tid för livsvandringssamtal. Samtal om kompisproblem, kärlek, värdet av kunskap, träningstips, matlagning, odling, om universum tar slut, om varför mormor är så klurig, om varför man blir lite rädd för mörkret osv. Precis som med mina blommor så mår de bäst av ordentlig omvårdnad lite då och då. De mår inte bra av att dagligen vattnas. De mår dåligt av för mycket vatten men också för lite. Det svenska lagom känns som helt rätt. Hittills känns det som ett lyckat drag att regelbundet lagom satsa på kvalitetstid med barnen. Både för dem och mig. Vad tycker du?

Cock fighting

Tråkigt
Än en gång har en dag bjudit på tuppfäktning. Två alfahannar som inte tillräckligt klarar av att hantera sina egon och se till uppdragets bästa. Visst är vi alla människor med allt vad det innebär. Jag förväntar mig dock mer av välutbildade, smarta och delvis erfarna personer. Tuppfäktning leder ofta till stor skada eller t o m död. Tråkigt att bevittna maktspel som sannolikt bara leder till att alla förlorar. I vart fall kortsiktigt. Motsvarigheten till manlig "cock fighting" kallas "cat fight". Vilken maktkamp tror du är värst?

Kommunfullmäktige
UNT, Uppsalatidning, har kört några reportage om kommunfullmäktige (KF) den senaste tiden. Många skolkar från att närvara och några klagar över att KF är tråkiga och besluten är redan fattade. Det är inte ok att inte ta folkets förtroende på allvar genom att inte ha en hög närvaro. KF möten är absolut inte onödiga om man ser forumet för vad det är. Det är den högst beslutande församlingen som kan ändra förslag från kommunstyrelsen och där en minoritet kan kräva återremisser som stör den sittande ledningen.  Det kanske viktigaste värdet med att aktivt närvara på KF är att man får en bred och bra förståelse för hela kommunens ansvarsområde. Eftersom de allra flesta KF ledamöter också sitter som ledamöter i nämnder och styrelser är det värdefullt OM man lyssnar. Finns inga problem? Jo att det finns ledamöter som ständigt skall prata och därigenom får väldigt många att helt stänga av.