Har AI känslor

En maskin är en maskin

AI är teknik. Mycket kraftfull teknik men teknik. AI behöver massor av relevanta data för att utvecklas till att lösa det systemet är tänkt att lösa. Precis som erfarenheter gör oss människor bättre behöver AI-system massor av referensdata för att lära sig att se mönster och dra slutsatser ifrån mönster. I människans värld är det därför erfarna människor är mycket mer värda än oerfarna människor. Och det är därför det är en dålig ordning när politikens ledarskap är översvämmad av praktiskt oerfarna som mest är bra på att prata. Det räcker inte. Till skillnad från AI-logiken måste människor på allvar bygga upp sin kompetens med praktiska upplevelser. Bara rimligt erfarna kan också kritiskt ifrågasätta AI genererade data resultat och rekommendationer. AI kan till exempel inte förstå det politiska spelet, och känslorna, som alltid finns mellan oss människor. Ett politiskt spel som finns i det lilla och i det stora. Känslor som finns i det lilla och det stora. 

Susanna Birgersson, i GP nedan, har både rätt och fel i sin ledare om AI och medmänsklighet. Birgersson borde ha lärt sig att illusioner är kraftfulla. Och om hon tittar på Hansens SVT-program om AI kan hon se att det redan finns digitala låtsasvänner där ute som gillas av människor av kött och blod. Mest för att AI lär sig vad du gillar att höra. Det innebär inte att de ”samtal” du har med en ”AI-person” hjälper dig på ett bra sätt. Så som en bra vän ska kunna göra. Det vill säga också våga att konstruktivt kritisera.

”Jag tänker på Gunilla Bergströms geniala barnboksskapelser när jag läser ännu en artikel om en kvinna som är överförtjust i sin AI-vän, en chatbot designad att bete sig som en vän, tränad på just henne. Den är så mycket bättre att prata med en vanliga vänner: Alltid där, alltid obegränsat intresserad, förstående och icke-dömande, bekräftande och uppmuntrande, precis lagom utmanande.”

”Det finns bara ett problem, och det är samma problem som med Mållgan, att AI-vännen försvinner när man verkligen behöver den! När de stora killarna kommer, alltså det där som är verkligt skrämmande, då kan en digital enhet inte hjälpa. När smärtan är som störst, när du förlorat den du älskade, när ditt barn får cancer och dör, när du själv får ett alzheimerbesked, då behöver man något mer. Förutom vännens fysiska kropp, att luta sig mot och klamra sig fast vid, behöver man veta att ens egen smärta delas av ett annat medvetande som vet vad smärta är, en själ som vet hur smärta känns. AI-kompisen kan säkert säga de rätta sakerna, ställa de optimala frågorna och smidigt föra in nya tankar i din hjärna, men den kan inte känna med dig. Den kan inte vara med-lidande.”

”Det finns inga gränser för vad AI kan användas till. De flesta som har det slags jobb där man sitter framför en dator har redan börjat använda hjälpmedlen. I rasande fart blir AI-verktygen allt bättre, allt smartare, allt mer individanpassade. Det är en revolution, helt jämförbar med den agrara eller den industriella revolutionen, om inte ännu större, ännu snabbare och kraftfullare. Konsekvenserna är oöverblickbara. Men det som är ännu mer omvälvande, och det som utmanar själva kärnan i mänskligheten, det mänskliga, är utvecklingen på det relationella området.”

”Mänskliga relationer som till sin natur är envägsrelationer kan mycket väl ersättas av AI. Det skulle inte förvåna mig om terapeuter blir överflödiga i framtiden, kanske inte psykoanalytikerna, men de överarbetade landstingsanställda KBT-psykologerna kan nog få betydande avlastning inom kort. Detsamma gäller primärvården. Ganska snart kommer det finnas möjlighet att få sina testresultat kontinuerligt analyserade tillsammans med mediciner, kost, träning och sömn på ett sätt som får den där kvarten med en stressad läkare på vårdcentralen att framstå som ett skämt. Och helt säkert är framtidens läxhjälp en maskin. Men om meningen med livet, den mänskliga meningen med livet – den som vi alla egentligen är överens om, religiösa såväl som övertygat icke-religiösa – är relationerna med andra människor, med andra tänkande, kännande varelser, då kan de inte ersättas utan att vi förlorar vår mänsklighet.”

https://www.gp.se/ledare/ai-grater-inte-nar-du-dor.560676ee-c2bc-4135-99ed-2ea384d33ed4

AI-tekniken utvecklar människans värld i en extremt snabb takt. Den kloke lär sig använda tekniken för egna vinningar. Kanske en egen avatar som tar hand om alla mejl? Eller gör blogginläggen åt dig?

Ifrågasättande

Utvecklingskraft kräver utmaningar

Ett samhälle som vill säkra framtida framgångar måste vara nyfiket och tolerant samtidigt som det vilar på lagar som gäller oss alla jämlikt. Särskilt i polariserade tider som nu. Germund Hesslows artikel nedan är viktig och mycket läsvärd. Särskilt i Universitetsvärlden måste fakta och nyfikenhet råda. I en värld full av tyckare och illa programmerade moralpoliser måste en majoritet våga stå emot de tokigaste varianter av woke och spridning av missvisande information.  

”Priset för att gå sin egen väg och hålla fast vid fakta kan vara mycket högt – inte minst inom akademin.”

”Om människor har väldigt divergerande uppfattningar och agerar utifrån dessa kommer samhället att falla sönder. En fungerande samhällsmoral är beroende­ av att de flesta av oss är villiga att foga oss i rådande konventioner. Samtidigt är det uppenbart att en långt gången konformism är en fara för utvecklingen. Vi är beroen­de av att det finns människor med förmåga och mod att förespråka egensinniga idéer. En balans mellan konformism och civilkurage är nödvändig. Personer som är villiga att undvara omgivningens uppskattning är viktiga men inte alltid uppskattade. För närvarande tycks konformism och opportunism vara ett större problem än motsatsen.”

”Enskilda personers mod är bra för oss alla men har ett pris som betalas av individen. De som tidigt ifrågasatte de för tjugo år sedan allmänt accepterade historierna om apatiska flyktingbarn, bland dem psykologen Marie Hessle och psykiatern Tomas Eriksson, betalade ett högt pris i form av medial mobbning medan deras främste antagonist, journalisten Gellert Tamas, belönades med ett fint journalistpris. Historien om de apatiska barnen rymmer paradexempel på både civilkurage och opportunism. Vi bör vara tacksamma mot dem som vågade gå emot den allmänna opinionen och som bidrog till att stoppa en fortgående medicinsk skandal.”

https://www.axess.se/artiklar/konformism-frodas-pa-universiteten/

Det finns gott om neggopellar i Uppsala, precis som i alla andra samhällen. Neggopellar som ofta sprider felaktiga bilder av verkligheten. Det finns också många positivt fokuserade, utan att blunda för problem som måste lösas. I den verkliga världen är Uppsala mycket bra jämfört med många andra kommuner. Inte minst våra fantastiska universitet bjuder på mycket positivt. Och även vår äldreomsorg presterar mycket bättre än den i många andra kommuner. Det innebär självklart inte att vi ska acceptera det som fungerar dåligt. Det gör inte heller UP. Därför förhandlade vi också fram reformpaketet kallat Silveravtalet med Uppsala kommuns minoritetsstyre. 

Det är viktigt att förstå att allt inte är skit som vissa försöker få oss att tro bara för att inte deras favoritparti får styra. Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet i våra kommuner ska tas på allvar. Samtidigt är det en mycket subjektiv mätning jämfört med de rankingar som Dagens Samhälle genomför kopplat till kommuner. Nedan ranking av Dun & Bradstreet exemplifierar att Uppsala kommun är en toppkommun vad gäller bedömningar om vilka kommuner som kommer att utvecklas bäst. 

”En ny ranking av framtidskommuner genomförd av data- och analysföretaget Dun & Bradstreet visar att 22 av landets 290 kommuner har mycket goda framtidsutsikter. I topp hamnar storstadskommuner, men även kommuner i norra Sverige placerar sig högt. 27 kommuner hamnar i motsatt ände av skalan, där kommuner i södra Sveriges inland dominerar. 23 november 2023, Stockholm – Nacka, Uppsala och Sundbyberg är några av de som placerar sig högst på listan över kommuner i Sverige med de bästa framtidsutsikterna. Kommunerna bedöms därmed ha en mycket gynnsam miljö för företagande och goda förutsättningar för att ekonomin och befolkningen ska växa.”

https://www.dnb.com/sv-se/om-oss/nyheter/sveriges-framtidskommuner.html

Det är klokt att alltid ifrågasätta all information vi matas med och vara klokt kritisk. Det är utmanande men det är bra träning för hjärnan. 

Erfarenhet och meriter

En bättre morgondag

Din framtid i din kommun, din region och ditt Sverige, påverkas kraftigt av vilka personer som du röstar fram genom de partier du röstar på. Du får bara rösta vart fjärde år. Bara en gång vart fjärde år får du tre chanser att rösta på vilka som ska företräda dig. Det är dåligt. De lokala och nationella valen ska vara separerade. Hur mycket vet du om de företrädare partierna erbjuder på sina valsedlar? Känner du till deras erfarenheter och meriter? Det borde du vart fjärde år bry dig mycket om! 

Att bli svensk behörig ledande politiker borde formaliseras bättre. Det är mycket rimligt med tanke på det svaga tjänstemannaansvaret och då ledande politiker har mycket makt. Ingen borde få bli ledande politisk företrädare som saknar en miniminivå av erfarenheter och meriter. Varför inte sätta den lågt med krav på minst avslutad gymnasieutbildning, tre års icke politiskt kopplad arbetslivserfarenhet och ett ordförandeuppdrag i en ideell förening? 

Carolin Dahlman, Expressen, skriver om att vi svenskar tycker att experter ska få mer inflytande. Jag tycker hon både går rätt och fel i sitt resonemang. Rätt i att tjänstemannaansvaret är för svagt och att vad som inom forskningen anses rätt idag kan anses fel imorgon. Fel i hur man ska tolka svenskarnas svar i SOM-undersökningen. Jag tolkar det som att svenskarna efterlyser bättre kvalité på våra ledande politiker. För att klara av att: ”Politikernas jobb ska vara att studera vad experter tycker. De ska med klarvaken källkritisk blick väga det ena mot det andra.”, krävs relevanta erfarenheter och meriter. 

”Sex av tio svenskar menar att det är experter som alltid ska fatta beslut i viktiga frågor. Har vi glömt bort vad demokrati är?”

”Mot den bakgrunden är det oroande att svenska folket i SOM-institutets senaste stora mätning gav uttryck för ett ohälsosamt stort förtroende för experter. Hela 58 procent svarade att det var mycket eller ganska bra att ”alltid överlåta beslut i viktiga frågor till experter”. Bara tretton procent var negativa.”

”Observera att formuleringen ALLTID är kraftfull. Det är konstigt att inte fler är osäkra, utan så väldigt tvärsäkra. Menar svenska folket verkligen att deras egen röst i val ska betyda mindre än vad enskilda pålästa tyckare anser? Det tyder på dålig självkänsla.”

”Jag anar att viljan att lämna makten i händerna på experter drivs fram ur en dröm om att det finns ett perfekt svar på livets frågor. På samma sätt som en del tyr sig till religioner, eller finner sig i diktatorers styren, flyttas ansvaret för vardagens prövningar och besvärligheter till någon annan någon annanstans. Det finns en tjusning i att själv slippa beslutsångesten. En trygghet i att slussas fram.”

”Statsvetaren Jenny Madestam har också lyft att de som icke folkvalda inte kan ställas till svars. Det finns en fara i det.”

”Politikernas jobb ska vara att studera vad experter tycker. De ska med klarvaken källkritisk blick väga det ena mot det andra. Ta in vittnesmål från berörda, grafer från institut, inspel från tankesmedjor. Och sedan pussla ihop det med ideologi. Gott så. Över världen lever en majoritet i länder där andra än folket bestämmer. Låt oss sträcka på ryggen och hålla i vår rösträtt.”

https://www.expressen.se/ledare/carolin-dahlman/byt-inte-folkstyre-mot-expertstyre-tack/

Dahlmans citat nedan är intressant. Det ligger mycket i det men fokuset ska ligga på vilken erfarenhet och vilka meriter ledande partiföreträdare har. Det har stor betydelse. Väljarna kan inte påverka vilka som gör akademisk karriär. Väljarna kan påverka vilka politiker vi röstar fram.

”Den som önskar sig att professorer eller folk med tjusiga titlar är orakel blir besviken. De är visserligen högt kvalificerade, men likväl gissare. Inga facit.”

I sammanhanget tycker jag du ska lyssna på Claes Erikssons sommarprat i SR/P1. En mycket klok komiker har talat och han avslutar med en kraftig kritik av hur Sverige tillåtits att bli ”infantilt”, naivt och barnsligt. Programmet ”utstrålar” både komik, medmänsklighet och klokhet. Han kvalar lätt in som folkets företrädare inom Utvecklingspartiet demokraterna.

https://sverigesradio.se/avsnitt/claes-eriksson-sommarpratare-2023

Jan Scherman, tidigare grävande journalist och tidigare VD för TV4, har också tröttnat på naivismen och de infantila samt dåligt meriterade ledande politikerna. Han har rätt, det krävs allmän politisk mobilisering och Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder en tydlig idéplattform med stadgar som kräver minst 3 års riktig arbetslivserfarenhet innan ett ledande förtroendeuppdrag är möjligt. 

”På frågan om lämplig ålder på en statsminister svarade 81% att maxåldern är 65 år och det ideala åldersspannet för detta högsta politiska uppdrag i vårt land ligger mellan 46 – 65 år. Ingenting tyder på att ålderismen minskat, snarare tvärtom. Det krävs en mobilisering där var och en av oss deltar aktivt! Ålderismen berör oss alla.”

”I Sverige var liberalen Barbro Westerholm unik med sina 88 år när hon 2022 lämnade riksdagen. När hon gick bort i mars i år lämnade hon efter sig ett stort tomrum i den svenska politiken, som tycks lida av svårartad åldersfobi. Det finns nu ingen riksdagsledamot över 80 år. Bara fyra över 70, vilket är 1 % av riksdagens ledamöter. I den svenska befolkningen utgör 70-plussarna 16 %. Snacka om att riksdagen är snedrekryterad i förhållande till vårt lands ålderssammansättning. Spelar det någon roll? Svar ja!”

”Riksdagen av idag saknar en stor del av den kunskap och erfarenhet som finns hos dem som levt länge. Och landets högsta politiska församling som borde föregå med gott exempel agerar varnande exempel. Folket röstar förvisso, och folkets fördomar reflekteras i riksdagen. Men de politiska partierna lägger själva grunden då de nominerar kandidaterna till kommuner, regioner och riksdag.”

”Till den mest grundläggande formen av visdom borde höra att årsrika människor normalt sett besitter omistlig livserfarenhet att brukas, inte minst i arbetslivet. Men den enkla visdomen tycks ha svårt att slå igenom.”

https://news55.se/erfarna-tankar/artiklar/jan-scherman-darfor-maste-vi-mobilisera-oss/

Skatteeffektivitet och kritiskt tänkande

Fel väg framåt
Även år 2018 är det toppen om vi har arbetsuppgifter som inte kräver en eftergymnasial utbildning. Utan tvekan kan låglönejobb, som inte kräver post gymnasiala studier, addera värde även på den reguljära arbetsmarknaden. LO och dess olika delar gör nu utspel efter utspel som är intressanta. Det är Sosse-stämma så utspelen är sannolikt en del av att påverka stämman. Bland annat LOs utspel om att kräva skattetak i våra kommuner är utmärkt! Det är fel väg att gå att kommuner bara höjer och höjer skatterna för att lösa sina uppdrag och ambitioner. Antingen får man jobba smartare och klara sig på de redan höga skattenivåer man har eller så får man sluta att lägga pengar på sådant som inte direkt är kopplat till välfärdens kärnuppdrag. Vi kan inte fortsätta skattehöjarpolitiken på arbete. Det är en destruktiv väg framåt. Skattestoppet borde dock inte enbart gälla kommuner eftersom det finns så mycket ineffektivitet som kan arbetas bort först och dessutom bör det offentliga avgränsa sig mycket hårdare till enbart välfärdsstatens kärnuppdrag. Kritiskt tänkande utifrån kunskap är viktigt! Vi får se vilka ställningstaganden som sossestämman gör. Lyckas de få en rimlig balans mellan hjärna och hjärta?....
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/snalla-kommunal-gor-inte-enkla-jobb-svara/
http://www.sydsvenskan.se/2017-04-04/tobias-lindberg-bygg-inget-skattetak-gor-om-grunden

Granska, granska och granska
kvalitetssäkring, kvalitetssäkring och åter kvalitetssäkring är positivt. Självklart ska kvalitetssäkring kopplat till skattepengar göras kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten kan säkras genom att offentliga verksamheter upphandlar klokt, rimlig grad av stickprovskontroller, aktiva och ifrågasättande invånare som nyttjar skattefinansierade tjänster och genom grävande journalistik. Är det någon av oss som vill att våra skattepengar ska slösas bort? Vill vi att de används för att uppmuntra verksamheter som uppmuntrar beteenden som inte är i linje med våra svenska grundvärderingar? Nej, det vill inte jag. Det är bra när media granskar vad våra skattepengar går till! Det är bra när journalister objektivt ifrågasätter utan att hamna i fällan att låta bli att beskriva vissa problem bara för att det kan uppfattas som "rasistiskt" eller stigmatiserande. Problem är problem och ska beskrivas och förhoppningsvis lösas. Kritiskt tänkande utifrån kunskap är viktigt!
http://www.gp.se/ledare/den-som-inte-t%C3%A5l-att-granskas-b%C3%B6r-inte-s%C3%B6ka-bidrag-1.4226343

Ifrågasätt, ifrågasätt och ifrågasätt

Återigen är amerikanska presidenter på krigsstigen på lösa grunder. Visst har vi hört det förr när George Busch den yngre och hans gäng utan angiven grund gick in i Irak. En insats som fick förödande konsekvenser för massor av människor och som dessutom skapade stora flyktingströmmar som direkt påverkat Europa och Sverige. Visst var Ghadaffi och Hussein diktaturer men varför hade inte USA gjort något tidigare? Hur bra blev det för folket efter insatserna? Och visst minns du att skälen för att mot hela världssamfundets rekommendation anfalla, "weapon of mass destruction", var falska. Busch jr. ville gå in i Irak och inga argument i världen skulle ändra på det... Nu är Trump på krigsstigen. Han får visa vilken potent person han är... I ljuset av bifogad ledare om kritiskt tänkande frågar jag dig, vad hade Assads regim att vinna på att genomföra en så fruktansvärd gasatack i läget innan gasattacken? "Follow the Money" brukar ofta vara en bra idé för att förstå vad som händer i den verkliga verkligheten. Vilka tjänar mest på att röran i Syrien och konfliktriskerna kopplade till Ryssland/Turkiet/Iran/Saudi-Arabien och kurder eskalerar? Knappast Assad, eller? Det är viktigt att lära sig kritiskt tänkande! Om vi tillåter alternativa fakta få styra världen är vi riktigt illa ute. Är detta militära angrepp triggern till nästa lågkonjunktur eller hjälper det världsekonomin genom att de militära upprustningarna gör allt fler av världens länder allt mer farligt skuldsatta? Kortsiktigt eldar det på våra ekonomier.... Riskerna för ännu fler fruktansvärda människoöden och flyktingströmmar ökar nu dramatiskt. Kritiskt tänkande tack!

http://www.expressen.se/ledare/gustav-juntti/landets-universitet-ar-inte-trygga-rum/ 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-har-avfyrat-robotar-mot-syrien/

https://www.nytimes.com/2017/04/06/world/middleeast/us-said-to-weigh-military-responses-to-syrian-chemical-attack.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&clickSource=story-heading&module=span-ab-top-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0