söndag 2 augusti 2020

Enskild makt och monopsony

Maktbalans
En tydlig och stark huvudägare kan tveklöst vara mycket värdefull för ett företags framgångar. I synnerhet om huvudägaren är grundare och den stora idé bäraren. Exemplen på att det är så är många. Liknande företag balanseras utifrån ett makt perspektiv mest genom finansmarknaden och lagar. Finansmarknaden styrs av pengar och älskar, ofta okritiskt, bolag som presterar hög tillväxt, hög vinstutveckling och bra aktieutdelningar. Alla branscher är olika men styrs av samma ekonomiska logik. Efterfrågan och utbud. Stor konkurrens eller liten konkurrens. Höga eller låga etableringskostnader. Och tillgången till kritisk kompetens och kritiska råvaror. För oss människor, konsumenter, är alltid ordentlig konkurrens fördelaktigt. 

Inom den digitala världen råder åsikterna att ”the winner takes it all”. En digital tech gigant har i praktiken mycket få konkurrenter. Och företagen gör allt de kan för att binda upp kunderna så mycket som möjligt och därför ha svårt att byta till eventuella konkurrenter. Om en konkurrent upplevs som ett för stort hot blir de uppköpta. Exempel på bolag som lyckats med att bygga en liknande extremt lönsam verksamhet är Amazon, Google, Facebook och Apple. Därför är det inte konstigt att dessa företag värderas extremt högt. Och deras huvudägare är inte bara extremt rika, de kontrollerar operativt väldigt mäktiga bolag. I den verkliga världen är de enda konkurrenterna till dessa bolag kinesiska motsvarigheter. Spelar det någon roll att det ser ut så här? Ja. Monopol och monopsonys är alltid ekonomiskt dåligt försett samhälle. Även offentliga monopol är ofta dåliga då de nästan alltid är dyrare än nödvändigt, brister i kvalitet och brister i drivkrafter att utveckla sin verksamhet. Monopol innebär att det bara finns en verksamhet på marknaden att köpa av. Ett monopsony är en så stark marknadsaktör att den som vill nå ut på en marknad har ett mycket stort behov att göra det via dess system. Monopsonys brukar också ofta gynna sina egna tjänster eller produkter före andras. Exempel på företag som kan beskrivas som monopsonys är Amazon, Google, Facebook och Apple. Dessa bolag har en enorm 
makt. Och dessa enskilda huvudägare har med sina enorma privata förmögenheter en enorm makt. En osund enorm makt. Beroende av hur de är som personer kan man jämföra dem med den makt som en diktator har. En annan marknad som beskrivs som en monopsony är narkotika marknaden. 

Nyligen utfrågades ovan tech-giganter av USAs kongress. Allt fler, även i USA, inser det osunda i att bolag och dess huvudägare kan få liknande styrka. I min bok ”En stund på jorden” lyfter jag upp problemen med dessa tech-giganter och bland annat hur orimligt det är att de inte betalar skatt i länder där de tjänar massor och samtidigt slår ut tidigare lokala skattebetalare. Kommer amerikanska politiker göra något? Tyvärr tvivlar jag på det. Huvudskälet är sannolikt rädslan för Kina. 

P.S Intressant att Trump igår gick ut och twittrade om att inkomstskillnaderna mellan de rikaste och ”vanliga” amerikaner gått för långt. ”Bara” till exempel Bezos, Page och Musk har under Coronakrisen blivit många miljarder kronor rikare. En så enorm samling av förmögenhet på enskilda människor är samhällsfarlig. Har Trump blivit delvis klok eller är det bara röstfiske? 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar