tisdag 4 augusti 2020

Inkonsekvens och dumhet

Systemtänkandets betydelse
Många gånger har jag beskrivit svensk systemtänkande ingenjörskonst som en stor förklaring till att just vårt samhälle blev så framgångsrikt. Svenskt näringsliv fortsätter att ha denna mycket viktiga förmåga för att bygga framgång. Tyvärr har den gått förlorad i svensk politik. En del av förklaringen är säkert att Socialdemokraternas långa maktinnehav tidigare innebar ett Socialdemokratiskt ingenjörsbygge inom det offentliga som till stora delar fallit i takt med att Socialdemokraterna tappat allt mer folkligt stöd. Maktintresset blev för stort istället för att fokusera helt på invånarnyttan. När S och statsapparaten ”var ett” fanns en gemensam och respekterad ledning över Sverige. Tyvärr var ett av missgreppen som S gjorde, för att stärka sin egen makt, att avskaffa tjänstemannaansvaret. Det bidrog kraftigt till att försvaga myndighetschefers integritet och lojalitet till uppdraget, inte till politiken. Det kanske hade fungerat under sosse-Sverige, det fungerar inte under dagens politiska ordning. Politikens uppdrag är att definiera uppdragen, för styrelser, nämnder och myndigheter samt följa upp att de utförs med kvalitet. När till exempel miljöpartister kan bli ministrar förstår de flesta att systemet är trasigt. 

Jonas Gardell sågar i nedan artikel Sveriges regering. Särskilt miljöpartisten Amanda Lind. Regeringen uppvisar tydliga tecken på ständiga inkonsekvenser. Och de tycker väl att de ska ha semester. En regering och dess ministrar kan självklart aldrig ha semester. Ett förtroendeuppdrag är självpåtaget och gäller 24/7/365. Läs gärna Gardells artikel nedan. Den är inte nådig i sin kritik och den är dessutom rolig. Jag gillar dock inte kritiken av Tegnell, all övergripande skuld ska fokuseras på de ytterst och övergripande ansvariga. 

Amanda Lind och den övriga regeringen kan inte, och förstår inte, systemtänkande. Om Sveriges invånare ska få en riktigt positiv framtid borde ledande politiker testas i förmåga till systemtänkande. Om de inte klarar provet borde de aldrig få ledande positioner där de kan förstöra mycket för oss andra. Det krävs körkort för att köra en bil men ingen offentligtlämplighetsprövning för att bli minister. Vi borde ha en ordning som i USA där ministrar förhörs av kongressen innan de får sitt uppdrag. Även inom EU prövas föreslagna kommissionärer av parlamentet. Eftersom toppuppdragen inom politiken blivit del av yrkespolitikers karriärer tycks inte det behövas. Varför ska folket få höra och se hur tunna meritförteckningar många ministrar har.... I Sverige gör statsministerns kansli ”bara” en säkerhets och ”lik i garderoben” undersökning. Ändå gav Löfven uppdrag till miljöpartisten Mehmet Kaplan... En av de senaste årens misslyckade bostadsministrar som tvingades avgå på grund av olämpliga kopplingar till destruktiva nätverk. 

Nu har Amanda Lind gett ett litet svar på kultur-Sveriges kritik. Inom några veckor ska regeringen återkomma. Trams, upphäv 50 grupps regeln, gå tillbaka till 500 grupps regeln, kräv munskydd och avståndskrav. Och böter till enskilda och arrangörer som inte följer reglerna. Det är bättre än den inkonsekventa ”folksamlingslinje” regeringen nu är ansvarig för. Gör om! Gör rätt! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar