måndag 31 augusti 2020

Bygg attraktivare och mer hållbart

För vilka bygger man?
Uppsala behöver en politik som utgår ifrån nuvarande invånares behov och säkerställer en attraktiv utveckling av både landsbygd och stad, skriver Utvecklingspartiet demokraterna i dagens debattartikel i UNT. Borde det inte vara självklart att en plats i stor utsträckning ska utvecklas utifrån vad deras invånare tycker? Det är tyvärr inte självklart. På en plats med många tillfälliga invånare är det också lätt att inte se igenom "dimman" från vältaliga som tror sig representera det stora flertalet.

"När nuvarande arkitekturpolicy antogs av Uppsalas kommunfullmäktige i januari 2017 fanns en bred politisk samsyn kring att säkerställa att Uppsala byggnadsmässigt utvecklas på ett attraktivt och sammanhängande sätt. Tanken med arkitekturpolicyn var att säkerställa en lägsta kvalitetsnivå och samtidigt utveckla Uppsalas identitet. I policyn står att hänsyn ska tas till befintliga värden och ”Allt i den byggda miljön ingår i en helhet och ska alltid ses i hela sitt sammanhang, hur det samspelar med både Uppsala i stort och med den direkta närmiljön.” I policyn anges också att det som byggs ska ta sin utgångspunkt i sju begrepp som tillsammans och var för sig definierar vad som skall betraktas som kvalitet i den byggda miljön. Begreppen är: sammanhang, skala, grönt, befintliga värden, god livsmiljö, samverkan och tillgängligt. Trots detta har plan- och byggnadsnämnden de senaste åren antagit flera planprogram och detaljplaner som vi anser påtagligt bryter mot policyn. Det är inte meningsfullt att kommunen lägger massor av tid och skattepengar på liknande dokument om de inte är starkt förankrade bland såväl kommunens medborgare som en majoritet av politikerna." 

"Den exploatering som kommunen idag vill genomdriva i Uppsalas södra stadsdelar visar att arkitekturpolicyn i praktiken inte efterlevs. Istället riskerar kommunen att upprepa miljonprogrammets misstag. Många av de stadsdelar som uppfördes under miljonprogrammet har präglats av social, ekonomisk och etnisk segregation.  Vi vill att Uppsala istället ska utvecklas på ett attraktivt och inkluderande sätt. Vi vet av erfarenhet att stadsdelar utvecklas till att bli attraktiva när boendemiljöerna också är det."  

"I flera UNT-artiklar framgår det att ett eget småhus är en mycket eftertraktad boendeform. Ensidigt fokus på att bygga många och höga flerbostadshus skapar inte den attraktionskraft som behövs för att attrahera och behålla människor i företagen, universiteten, sjukhusen, äldreomsorgen och annan viktig verksamhet i vår kommun.Vi vet att kompetensförsörjningen av högkvalificerade personer är en stor utmaning för hela Mälardalsregionen. I konkurrensen om dessa människor är faktorer som boendemiljö, tillgången till attraktiva arbeten, fritidsaktiviteter och nöjen avgörande. Vi har förmånen att bo i en stad som ligger i Sveriges bästa område för att driva företag och för att hitta jobb. Vi vill att Uppsala ska ha en stark egen livskraft. Med det menar vi att Uppsala på egna meriter ska vara attraktivt att bo i. Då krävs också betydligt fler villabyggen än vad som planeras för i dagsläget."  

"I dag har Uppsala kommun drygt 230.000 invånare varav omkring 18.000 regelbundet pendlar till Stockholm och cirka 6.800 i motsatt riktning. I det sammanhanget anser vi att det är fel att välja en väg som innebär att vi binder fast oss vid ett paket som består av tusentals felprojekterade bostäder och en fyrspårig järnvägsförbindelse till Stockholm i utbyte mot ett bidrag till en gammaldags och extremt dyr spårvägslösning. Vi vill inte att Uppsala ska utvecklas till en sovstad till Stockholm. Vi anser att verksamhetslokaler, bostäder, fyrspår och kollektivtrafik ska utvecklas utifrån egna meriter och bära sina egna kostnader. Vi anser också att det är angeläget att utreda möjligheten att ersätta fyrspårslösningen med det beprövade signalsystemet AIS som innebär betydande besparingar i både tid och investeringskostnader. Den nuvarande planerade utvecklingen av Uppsala kommer knappast att attrahera de viktiga kompetenser vi behöver knyta till oss, vilket är avgörande för att Uppsala kommun ska utvecklas attraktivt och konkurrenskraftigt. Det nuvarande politiska minoritetsstyrets kraftiga och ensidiga fokus på volymbyggande medför att vi tappar attraktionskraft bland den toppkompetens vi behöver för att säkra en positiv framtid för alla Uppsalas invånare."  

"Uppsala behöver en politik som i allt väsentligt utgår ifrån nuvarande invånares behov och säkerställer en attraktiv utveckling av både landsbygd och stad. Politiken behöver tillfredsställa krav på högkvalitativ service till alla i vår kraftigt växande del av Sverige. Med en klokare stadsbyggnadspolitik vill Utvecklingspartiet demokraterna göra vår kommun attraktiv att bo och verka i. I den befintliga Översiktsplanen från 2016 uttrycks ambitionen att ”Uppsala är en föregångare i ansvarsfull samhällsutveckling”. Nuvarande utveckling matchar inte den ambitionen."

Ovanstående debattartikel utgår ifrån dem som bor i Uppsala. Under alla mina år inom näringslivet blev det bara tydligare och tydligare att de som tappar kontakten och fokuset på sina kunder, de förlorar också sina kunder. Politikers kunder OCH "aktieägare" är relevanta invånare. Tänk att inte det är självklart i en värld där partierna blivit sig själv nock. Uppsala domkyrka byggdes sannolikt för Sveriges kristna och som nationens främsta symbol för kristendomen och dess trosbudskap. Sannolikt byggdes den också för att locka nya troende och för att erbjuda en plats för grandiosa ceremonier. Hela Uppsala ska byggas för att vara attraktivt för oss som redan bor här och gärna på ett sätt som attraherar efterfrågad arbetskraft att vilja bli en del av just vårt lokala samhälle. Arbetskraft som har gott om alternativa platser att bosätta sig på. För vilka tycker du att Uppsala kommun ska byggas ut?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar