Problemlösningsfokus
Handling, inte ord, är det över 90 procent av oss invånare förväntar sig av politiker när problemen är kända. Alla dessa ord och ytliga positioneringar i egna mediekanaler, sociala medier, fullmäktigedebatter och intervjuer med journalister duger inte! Demokratin fungerar inte när folkets företrädare inte tar sitt ansvar och löser problemen. En stor del av det demokratiska problemet är att det offentliga vuxit sig på tok för stort. Det skapar mindre och mindre fokus på välfärdens kärnverksamheter. Att politik blivit en karriär för broilers har inte gjort situationen bättre. Parallellt med att det offentliga växt så det knakar och politiken blivit ett yrke för många har allt färre invånare lånat ut sitt namn som medlem i ett parti. Legitimiteten för demokratin har kraftigt försvagats sedan 70-talet. Politiken saknar handlingskraftiga ledare som fattar vilka de ska tjäna.
http://politiskfilosofi.com/2007/11/09/om-demokrati/
Karin Pihl, GP, raljerar nedan om hur kommunpolitiker kraftigt misshushåller med invånarnas pengar.
”Tankesmedjan Timbros nätmagasin Smedjan har granskat kommunernas poddande. En fjärdedel av de kommuner som svarat på Smedjans frågor driver minst en podd, alltså ett webbaserat radioprogram. Och Göteborg ligger i topp. Staden och dess bolag driver inte mindre än 40 olika poddar. Inriktningarna handlar om allt från Göteborgs företagsklimat till offentlig upphandling och digitalisering i förskolan. Syftet med poddarna är att locka företag och människor till kommunen, och att ”kommunicera” med medborgarna. Eller till dem, snarare.”
https://www.gp.se/ledare/gör-något-åt-problemen-i-stället-för-att-prata-1.33032040
När dessa broilerpolitiker går till handling handlar det alltid om att slösa på våra pengar och numera att försvaga vår framtid. Anna Dahlberg, Expressen, skriver läsvärt nedan om hur destruktivt Socialdemokraterna för svenskarna. Jag tror att minst 80 procent av svenskarna fattar att välstånd måste skapas, hela tiden. Kloka väljare borde inte vara egennyttigt kortsiktiga och gå på en bidragspolitik som saknar hållbarhet. Konsekvenserna av en ekonomiskt ohållbar politik drabbar främst samhällets svagaste. Det blir som att ”kissa i byxan”. Det kan vara skönt en kort stund men det blir en väldigt kort tid.
” Men nu knackar den gamla verkligheten på igen. Skjutningar, sprängningar och rymningar dominerar på nytt nyhetsflödet.”
”Socialdemokratin framstår som alltmer tomhänt. Förra valet försökte man vinna genom att skrämma LO-väljarna med försämringar i arbetsrätten. Nu är det i stället en S-ledd regering som har lovat historiska förändringar av just arbetsrätten, även om man försöker smita från sina åtaganden i Januariavtalet.”
”I veckan öppnade Shekarabi för att den tillfälliga karensdagsersättningen i sjukförsäkringen kan bli kvar – åtminstone för vissa grupper. När ministern ska precisera vilka grupper det kan röra sig om talar han om människor som jobbar i verksamheter där de möter många människor, exempelvis anställda inom vård och omsorg. Men vänta lite; det är ju mängder av arbeten som förutsätter en stor mängd kontakter med andra människor. Ska även ICA-kassörskorna kunna sjukskriva sig utan karensavdrag? Alla lärare, barnskötare och restaurangbiträden? Flygvärdinnor? Frisörer? Optiker? Föreställ er alla gränsfall som Försäkringskassan ska sitta och granska och ilskan hos de yrkesgrupper som inte omfattas.”
” Sverige har prövat att ta bort karensdagen tidigare, närmare bestämt år 1987, då ersättningsnivån till råga på allt höjdes till 100 procent av inkomsten. Effekten? Sjuktalen rakade i höjden, vilket tvingade fram en rad åtstramningar, däribland en återinförd karensdag (1993) och införandet av ett sjuklöneansvar för arbetsgivarna under de första två veckorna (1992).”
”Vänsteroffensiven slutar inte där. Den 3 januari nästa år ska de nya, generösa villkoren i a-kassan som infördes under coronakrisen tas bort. Men det är få som tror att de rödgröna tänker följa den planen. Allt talar i stället för att regeringen tar tillfället i akt att tunna ut Anders Borgs arbetslinje permanent. Sist men inte minst har vi pensionerna, som Socialdemokraterna är i färd med att stöpa om i grunden. Sverige införde på 90-talet ett osedvanligt klokt pensionssystem, som bygger på livsinkomstprincipen, det vill säga att din pension är en funktion av de avgifter som har betalats in genom åren. Det är lätt att förstå, statsfinansiellt stabilt och skapar sunda drivkrafter till arbete långt upp i åren.”
”Nu håller Socialdemokraterna på att rycka loss grundbultarna i detta pensionssystem. Från och med september 2021 ska ett godtyckligt bidrag på upp till 600 kronor i månaden införas för personer med en allmän pension som ligger mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden. Jag har skrivit otaliga krönikor om detta vettlösa förslag vid det här laget. Även expertmyndigheter som Pensionsmyndigheten och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har larmat om att det så kallade inkomstpensionstillägget strider mot alla principer bakom dagens pensionssystem.”
”Det gör Ardalan Shekarabi till landets farligaste politiker just nu. Om Sverige steg för steg överger arbetslinjen och skjuter sönder pensionssystemet kommer prislappen att bli hög. Utanförskapet kommer att växa på nytt och miljarderna kommer att rinna ut ur statskassan.”
”Välfärdens behov kommer att få stå tillbaka till förmån för skenande kostnader för sjukskrivningar, arbetslöshet och pensionstillägg. Än finns det tid att tänka om och göra rätt.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar