Konsekvenstänkande

Rösta på politiker och partier med svar på Vad, varför, hur och när!

När politiker pratar ska vi alltid fråga oss ”vad” de föreslår och ”varför” kopplat till exempelvis skolan, sjukvården och omsorgen. Låt oss alltid förvänta oss ett intelligent svar. Vi ska också fråga ”hur” de tänkt sig lösa allvarliga problem. Och ”när” de anser att problemen kan vara lösta. ”Hur” sägs ofta vara tjänstemännens uppgift. Det duger inte! I det politiska tänkandet, särskilt i kommuner och regioners praktiska verklighet, måste man kunna svara på vad?, varför?, hur? och när? eftersom alla lite erfarna väljare vet att inget parti helt får bestämma själv. Då är det viktigt att bl a veta vilka ingångsvärden ett parti går in med om de försöker ingå i en lokal eller nationell regering. Tillsammans svarar ”varför” och ”hur” på frågor kopplade till konsekvenser av ”vad”. 

Migrationspolitiken har länge varit oansvarig. Konsekvensen av det har blivit kraftigare segregation, mycket mer utanförskapsproblematik och en oförmåga att på allvar driva en vettig integrationspolitik. En tydlig negativ konsekvens av denna misslyckade migrationspolitik är dagens omfattning av hederskultur och dess negativa konsekvenser. Negativa både för de enskilda individerna men också för samhället kollektivt som drabbas av höga sociala kostnader. SVT beskriver i nedan bifogade reportage hur omfattande den synliga hedersproblematiken är i dagens Sverige.

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/15-procent-av-lvu-barnen-hedersutsatta

Den frispråkige samhällsdebattören Jan-Emanuel Johansson skriver en läsvärd krönika om behovet av konsekvenstänkande inom politiken i GP, bifogas nedan.

”Men inte desto mindre måste vi tillbaka till ett läge där man får prata om konsekvenser. Samhällets långsiktighet, där medborgaren ställs i centrum måste prioriteras före ideologisk aktivism, dogmatism och risken att kränka någon. Oavsett vilket kön personen upplever sig ha.”

https://www.gp.se/ledare/social-ingenjörskonst-är-bättre-än-känslor-i-samhällsbygget-1.60733779

I Uppsala finns ett lysande stort exempel på bristande konsekvenstänkande inom politiken. Byggplaner i södra Uppsala stad och drömmar om spårväg saknar rimliga konsekvensbedömningar. Några partiers syn på hur man bygger klimatsmart och bygger efter önskemål om bostad styr. Jag utgår ifrån att tjänstemännen bara lydigt följer en majoritets färd i fel riktning. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder erfarna kandidater i kommun- och regionvalen 2022. Nedan en kort UP-video om hur korkat ett ärende om extrem bebyggelse i Uppsala stads södra delar är. Gör om! Gör rätt! Konsekvenstänkandet lyser tydligt kopplat till dessa planer med sin frånvaro.

https://m.youtube.com/watch?v=UhHHyOQJXU4

Värst av allt har varit, och är, hur skolan tillåtits haverera för väldigt många elever. Återigen ett tragiskt exempel på bristande konsekvenstänkande. Skolor ska inte ha religiösa huvudmän. Skolor ska inte ha ägandeformer som bygger på principer om att berika aktieägare. Det går att skapa en mångfald av huvudmän ändå genom till exempel stiftelser. Alla skolor ska ha full offentlig insyn. Självklart måste skolor både vägras starta och kunna stängas fortare om kvalitetsproblemen är för stora. Enskilda människor och samhället i stort är förlorare på hur korkat skolan tilläts bli en marknadsplats istället för en läroplats med olika specialinriktningar. Ingen borde rösta på partier som inte fattat att skolan inte kan vara en marknadsplats som nu. För Utvecklingspartiet demokraterna är det en självklarhet. Vi måste få stopp på dessa dumheter som slår stenhårt mot många människor tidigt i deras liv. Nedan två färska ledare från Expressen som belyser allvarliga konsekvenser av hur skolan gjordes till en dåligt fungerande marknadsplats. 

”Friskolan Kunskapsljuset i Norrköping har fått sitt tillstånd indraget. Det sker efter åtta år av återkommande, allvarlig kritik från Skolinspektionen. Redan 2013 fick Kunskapsljuset kritik inom vitala områden som: undervisning och lärande, trygghet och studiero, bedömning och betygssättning, pedagogiskt ledarskap och utveckling samt uppföljning av elevernas närvaro.”

”Det borde vara en självklarhet att skolledningar står bakom sina lärare när föräldrar försöker fula upp betygen. Oavsett om mamma och pappa minsann ”känner tjänstemän på skolförvaltningen” eller är höjdare i näringslivet. Betygssättning är myndighetsutövning, det ska inte gå att utpressa sig till ett A och en inträdesbiljett till drömutbildningen på någon flitigares bekostnad. Men i stället vittnar lärare om att rektorerna tar föräldrarnas parti, och säger saker som att läraren borde tänka på ”att det snart är lönesamtal” om ett F inte förvandlas till ett godkänt.”

”Att underkänna elever är nämligen en otroligt dålig affär. Eftersom alla elever har rätt att klara kunskapskraven och annars få särskilt stöd, enligt skollagen, betyder ett F massor av merarbete för läraren som måste erbjuda omprov och tilläggsuppgifter. Ännu värre – ur en snöd ägares perspektiv – är att underkända betyg dels försämrar skolans statistik, som man använder i marknadsföringen för att locka nya elever, och dels kan leda till att föräldrarna flyttar sitt barn till en annan skola och tar skolpengen med sig.”

”Kundskolan har urholkat lärares auktoritet och gjort kravmaskiner av vårdnadshavare. Det är en mardröm.”

https://www.expressen.se/ledare/annu-en-skandalskola-har--stangts-pa-tok-for-sent-/

https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/det-ar-foraldrarna-som-ar-fucking-javla-5-aringar/

Pressade skattebetalare

Bidragare istället för bidragstagare

Det var positivt att konstatera att svenskarna är mycket mer skeptiska till medborgarlön än invånarna i andra länder. En del av den svenska kulturen, som skapat det generella höga välståndet, är att alla som kan ska göra något för att få något. Bidrar man inte ska man inte få något från det gemensamma. Det är ett grundläggande upplägget kopplat till försäkringar och föreningar. Alla bärkraftiga försäkringar bygger på logiken att alla betalar för att vara med i utbyte mot att den som behöver får hjälp. Alla föreningar bygger på logiken att medlemsavgiften ger vissa rättigheter som till exempel att rösta på en föreningsstämma. Alla som kan ska på något sätt bidra annars är inte ett generellt välfärdssamhälle möjligt att skapa. Bifogad information från regeringen om scenarier kopplat till försörjningskvoten är läsvärd. Den bygger till delar på resultat av arbetet som Framtidskommissionen presenterade 2011. Och så länge som företagsutvecklingen är god i världen, och återspeglas på jordens börser, är allt fler pensionärer inte ett problem. I synnerhet inte om vi får stopp på ungdomskulten och inser att vi kan vara värdeskapande invånare minst fram till 90 års ålder om vi vill och får möjligheten.

https://www.regeringen.se/49b6d0/contentassets/d10e4672d6b74ae0a7335d1d18cf21b8/forsorjningskvoten-i-olika-delar-av-sverige---scenarier-till-ar-2050

Günter Mårder tycker jag gör ett utmärkt jobb som VD för Företagarna. Nedan delar jag en bra debattartikel från honom om att Sverige har för stor andel vuxna arbetsföra som försörjs av andra invånare. I sin konstruktiva kritik av arbetsmarknadsministern belyser han problemet med en regering som inte driver sin egen politik. Sossarna hade ingen egen idé om hur Arbetsförmedlingen skulle förändras. Det var Centerpartiet som förhandlade fram den agendan utifrån sin syn på vad som behövde göras. 

”Digitalisering och AI i all ära, men det är fel fokus för en myndighet som inte ens klarar att svara i telefon när arbetssökande ringer. Arbetsförmedlingens ledning tycks vilja göra allt utom att arbeta med sitt kärnuppdrag – men en sminkad gris är fortfarande en gris.”

”Ibland är siffror svåra att ta in. 400 000 människor till exempel. Det är vad som krävs att fylla Madison Square Garden i New York mer än 19 gånger. Eller den globformade Avicii Arena i Stockholm 25 gånger. Det är också antalet människor som är arbetslösa i Sverige. Siffrorna är alarmerande men tyvärr inte en nyhet. Ur ett samhällsperspektiv och ett företagarperspektiv är det än mer oroande att den politiska debatten kretsar kring siffrorna och inte kring analysen, förståelsen av problemen och lösningarna.”

”Läget på arbetsmarknaden är ett problem för statsfinanserna, förtroendet för välfärdsstaten och för de enskilda individerna som inte kan försörja sig själva och sin familj.”

”Trots att det redan åligger Arbetsförmedlingen att kontrollera, följa upp och utvärdera leverantörer har myndigheten visat att den med drygt 10 000 anställda och 70 miljarder kronor i budget inte klarar av sina kärnuppdrag: Upphandlingarna utvärderas inte och kontrollen av leverantörer brister. Den uppföljning som faktiskt sker fokuserar på mindre detaljer och formalia men inte på avgörande faktorer som att utbildningar sker i ändamålsenliga lokaler eller att det finns behöriga lärare.”

”Arbetsmarknadspolitiken kräver en tydlig politisk vision. Om inte ens arbetsmarknadsministern orkar uppbåda förslag för hur reformeringen av Arbetsförmedlingen ska gå till utan lämnar det till en redan kraftigt ifrågasatt myndighet att själv uppfinna syfte och mening kommer den havererade arbetsmarknadspolitiken aldrig att återhämta sig.”

https://www.expressen.se/debatt/regeringen-kan-fylla-arenor-med-arbetslosa/

Meriterade och engagerade

Vilka profiler behöver vi som företrädare?

Det svenska politiska systemet är uppbyggt runt politiska partier. Partier som själva väljer sina representanter i interna val. När invånarna får rösta är det nästan omöjligt att rösta fram en enskild kandidat och förändra den vallista som ett parti erbjuder väljarna. I många andra demokratiska länder är det mycket större fokus på de enskilda kandidaterna och deras meriter för att få invånarnas förtroende. Efter över 10 år i invånarnas tjänst, med god inblick i det politiska systemet, anser jag att den svenska demokratin har flera systemfel. Det ena är att vi bara vart fjärde år får rösta i svenska allmänna val. Vi borde ha separata valdagar för kommuner och riksdagen. Kommunval kan med fördel genomföras till exempel 2022 och 2026 medans riksdagsval äger rum 2024 och 2028. Särskilt i kommunval (och regionval) måste vi rikta in fokuset på vilka toppkandidater partierna erbjuder och kritiskt granska deras meriter. Det är hög tid för oss väljare att inse att kommuner och regioner i stor utsträckning handlar om praktiska frågor för att leverera framgångsrik skola, vård och omsorg för begränsade ekonomiska medel. För att stötta ansvariga tjänstemän, och för att kunna sätta kvalificerad press på inkompetenta tjänstemän, måste den högsta ledningen ha den förmågan. Den högsta ledningen inom offentliga verksamheter är politiker. Därför är det väldigt viktigt att försöka rösta fram relevant kompetenta politiska företrädare. Därför ägnar också Utvecklingspartiet demokraterna mycket tid på att motivera meriterade från sjukvården, skolor, omsorgsverksamheter, fastighetsbranschen, föreningslivet, rättssystemet, försvaret och näringslivet i stort att ställa upp som våra kompetenta företrädare. 

Partier har en viktig uppgift att ta fram lämpliga kandidater. Medier måste dock utvärdera kandidaternas meriter bättre och hjälpa väljarna att förstå vilka individuella företrädare de tror kan bidra till önskade förbättringar.

https://webberforcongress.com/2019/07/02/9-monumental-advantages-and-disadvantages-of-political-parties/

Självklart inser till exempel den kommunala samverkansorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, att ledarskapsförmågan är viktig även bland politiker. Problemet är dock att det du behöver kunna inte är något du kan läsa eller lyssna dig till, du måste ha praktisk träning i det. Därför behöver vi fler väl meriterade som ställer upp som våra företrädare som kan stötta och pressa ledande tjänstemän bättre.

"För att uppnå det gemensamma uppdraget och öka genomslag och resultat av politiken behövs ett samarbete mellan politiker och chefer."

https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/politisktledarskap/samarbetearbetsfordelningmellanpolitikerochchefer.3025.html

Man kan tycka mycket om vissa av de ministrar "statsbärande" partier väljer. Förr, när de var runt ett 40 procents parti, kunde Socialdemokraterna säkerställa för sin tid rimliga baskvalitéer hos sina ministrar. Tveklöst fanns undantag. I den nya parlamentariska verkligheten är dock förutsättningarna för att ha tillgång till väl tränade och meriterade partister svårare. 

Att Socialdemokraterna nu formar en helt Socialdemokratisk regering, utan MP, är dock en fördel för oss svenskar. Viktor Barth-Kroon skriver läsvärt om det politiska läget i Expressen nedan. Det är tveklöst så att vissa partier har bättre förmågor än andra att regera. Och för dem som önskar ett ledarskap över Sverige som inte är vänsterorienterat är det beklagligt att Sverigedemokraterna börjar kräva ministerposter. Om SD på allvar vill bidra till att vänstern inte får ett stort inflytande borde de nöja sig med att villkora sitt regeringsstöd till en mer ansvarsfull migrationspolitik och en på allvar förstärkning av rättssystemet. I dagens DN finns en läsvärd artikel om hur Centerpartiet lyckades göra både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ”rumsrena”. Det är nästan komiskt.

"I början av oktober satt tidigare S-ministern Annika Strandhäll i SVT:s Agenda och försökte förklara skillnaden mellan den välregisserade partiledarvalprocessen i S och de mer öppna språkrörstillsättningarna i MP. ”Man måste komma ihåg att Socialdemokraterna är en helt annan typ av parti”, sade Strandhäll, och fortsatte: ”Vi är ett statsbärande parti …”. Det lät som en freudiansk förolämpning efter sju års gemensamt regerande, men med facit i hand: Hon hade inte fel."

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/nu-cirkulerar-alla-runt-socialdemokraterna-igen/

I dagens DN uttrycker tidningen stöd för tankesmedjan Timbros kritik av hur särskilt Socialdemokraterna använder regeringsmakten över utnämningar för att tillsätta de högsta tjänstemännen med ”rätt” ”partibok”. Timbros studie som beskriver detta heter ”Enpartistaten” och bifogas nedan. Det är tillräckligt illa att inte ledande politiker har rimliga meriter för krävande uppdrag. Det är oacceptabelt att inte generaldirektörer och statliga VDar tillsätts enbart utifrån meriter och i en process som revisorer under rimlig sekretess kan följa upp. Denna vänskapskorruption bidrar till att det offentliga Sverige presterar allt sämre resultat.

https://timbro.se/allmant/enpartistaten/

Skuldbergen

Är tokinflation räddningen för de skuldtyngda?

En ny ekonomisk modell, ordning, behövs för att hantera en ny digital tid där globala företag är mäktigare än någonsin. Politiker måste driva på för detta eftersom storkapitalet inte har något kortsiktigt intresse av en förändring. Till exempel extremt lönsamma företag som Google, Facebook, Amazon och Apple betalar inte mycket lokal skatt trots att de tjänar mycket lokala pengar och i Sverige utnyttjar vår begränsade gröna el. Framförallt behövs nu en ny ekonomisk modell för att hantera kraftig offentlig skuldsättning. I Sverige är till exempel inflationen högre än på mycket länge. I USA ökar inflationen och ligger på höga nivåer. USAs variant av Riksbank, FED, oroas nu för att hög inflation inte bara är något tillfälligt. Inflation är ett sätt att sänka skuldsattas skuldproblem, då värdet på skulderna minskar i takt med inflationen. Men vad hjälper det för enskilda invånare om inte lönerna ökar utöver inflation och om räntorna ökar? Inte alls, som vanligt drabbas medelklassen värst. Och om lönerna ökar kraftigt eldas inflationen bara på utöver redan kraftigt stigande energi och matpriser. 

https://www.cnbc.com/video/2021/12/01/fed-chair-powells-retirement-of-the-word-transitory-in-describing-inflation-was-done-in-a-sneaky-fashion-jefferies.html

Vad väntar vi på? Vi måste få fram en ny global ekonomisk modell, och en global överenskommelse om företagsbeskattning. En överenskommelse där värde rimligt ska beskattas där den skapas. Vi får se vad som händer. På ett eller annat sätt kommer nu priset på pengar att öka. Det leder till att priset på andra tillgångar sjunker. Vi fortsätter att leva i spännande och snabbt föränderliga tider. Nedan, i DagensPS, finns en intressant artikel om svenskarnas extrema skuldsättning. När man jämför med Japan ska man veta att de framförallt lånar av varandra i landet. Nu är verkligen en spännande tid med svår balansgång mellan prissättning på pengar och enskilda människors och offentliga behov av lån…

"När sammanställningen på skuldsättning relativt BNP per land offentliggjordes för några år sedan låg Sverige på andra plats efter Japan. Det kommer sig av att hushållsskulderna är höga i Sverige. För 2019 uppgick de till cirka 400 000 per person i Sverige (se diagram nedan). Inom EU var det bara Danmark som hade högre skulder. Och sedan dess har skuldsättningen för hushållen i Sverige fortsatt att stiga med cirka 5 procent per år.”

”Vad den här skuldsättningen innebär för världsekonomin tvistar ekonomerna om. En ökad skuldsättning har än så länge varit en drivkraft för den ekonomiska tillväxten i världen.”

”Med fallande räntor har räntebetalningarna hållits i schack. Frågan är dock vad som händer när räntekurvan nu tycks vända. Rimligtvis är världsekonomin betydligt mer sårbar med den här höga skuldsättningen. Det är förståeligt om centralbankerna vill förhala räntehöjningar i det längsta.”

https://www.dagensps.se/investerardygnet/rekord-i-skuldsattning-sverige-i-topp/?utm_campaign=dagliga&utm_medium=email&utm_source=nyhetsbrev-one&link_id=lCBrqnMHweucZ

Sverige är inte bara ett land fyllt av skuldfyllda invånare, det är ett kyligt land också. Och många lätt kränkta. Jag delar dock inte Hakelius åsikter om Sveriges klimat. Efter att ha levt i tropisk värme, och på flera varma platser, landade jag i att jag gillar årstider. Av industriledaren Curt Nicolin fick jag flera gånger höra att vårt mindre behagliga väder är bra för konkurrenskraften. Det är en så kallad komparativ fördel enligt nationalekonomiskt tänkande. Många dåliga väderdagar gör oss helt enkelt bättre på att jobba än människor som lever i varma klimat. Jag kan dessutom upplysa om att det är svårare att minnas också när man lever i ett område där den enda väderskillnaden mellan årets dagar är mer eller mindre regn. Jag har dock full förståelse för människor som belånar sig och köper ett boende även i varma breddgrader. Hösten och vintern i Sverige är onekligen för mörk och kall. Varför inte bo i varmare miljöer under 80 procent av den tiden? Om man inte blir allt för skuldtyngd…. Men, men det är inte ointressant att det svenska vädret bidrar till bättre arbetsmoral. Den som jobbar hårt kanske kan betala tillbaka sina lån.

”Det finns faktiskt ingen väg runt det här faktumet: jag står ut med det, objektivt sett, rätt usla klimat vi har även i den här delen av Sverige, bara därför att jag vet att så många svenskar har det ännu värre. Men avundsjukan bubblar förstås ändå, för världen tar ju inte slut i Smygehuk. I Rom har de 15 plus. I Carmel-by-the-Sea är det 22.”

”Svenskar älskar att tala om hur fantastiskt det är att uppleva årstiderna. Jag har väl hummat med, men jag är för gammal för sådant hyckleri nu. Det är inte alls fantastiskt. Vintern är lång, mörk och kall. Hösten mörk och kall. Våren är hoppfull, vacker och kall. Sommaren är kort, romantisk och kall. Att uppleva årstiderna i Sverige är en drygt nio månader lång transportsträcka för att få några dagar som möjligen kunde passera som vår i Toscana.”

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/det-ar-inte-alls-fantastiskt-att-uppleva-arstiderna/

https://www.ekonomifakta.se/ordlista/komparativa-fordelar/

Ledarrollen

Hur olika får det vara?

Learskapsförmågan behöver stärkas. Försvaret och idrottsrörelsen utförde länge en utmärkt bred skolning av ledare runt om i Sverige. Särskilt Försvaret. När den allmänna värnplikten försvann försvann också en värdefull plattform för generell ledarskapsutveckling. Eftersom ledarskapsförmågan är viktig även inom politiken kräver Utvecklingspartiet demokraterna minst tre års riktig arbetslivserfarenhet. Det ökar kraftigt sannolikheten för att personer som ska företräda oss invånare kan göra det bättre än om de bara är broilerpolitiker, det vill säga gått från skolan, ungdomsförbund och därifrån direkt till ansvarsfulla politiska uppdrag i en kommun, region eller staten. Om vi vill höja kvalitén på våra politiska företrädare måste vi ställa krav på att de har omfattande arbetslivserfarenhet och gärna operativ ledarskapserfarenhet innan de får viktiga företrädarroller med ansvar för viktiga verksamheter.

I skolans värld uppmuntras grupparbeten men på inget sätt tränas våra barn praktiskt i konsten att samarbeta och att leda. I ljuset av att vi tappat försvarets breda fostran av våra invånare borde skolans pedagogik mer praktiskt inkludera lärande i samarbete och ledarskap. I dagens verklighet innebär det för de flesta att det "enbart" är inom föreningslivet som riktig ledarträning kan erbjudas. Liberalerna tjatar och tjatar om skolans betydelse, ändå har den svenska skolan bara blivit sämre och sämre. Hur bra tror du att det fungerar med ledarskapet i våra skolor? Har de politiker som ska leda stora verksamheter tillräckliga förmågor för att tillsammans med skolledningar driva fram nödvändiga förbättringar? Ofta inte. Ledarskapets förmåga måste öka och lärarna måste fullt ut backas upp som den självklara ledaren för en klass. Liberalernas insikt om skolans betydelse för enskilda människor och för samhällen i stort är klok. Den insikten har inte hjälpt för att på allvar stärka skolans förmåga att klara sitt uppdrag. Och att göra skolan ännu mer statligt styrd är ingen lösning på alla skolans problem.

Är skolans misslyckanden en av förklaringarna till att Liberalerna fortsätter att ligga långt under i opinionsmätningar? Den senaste gjord av SCB och som jag bifogar nedan. Det kanske är dags för ett parti som kallar sig liberalt? En kompromisslösning för att slå ihop partierna kan vara att Sabuni blir partiledare. Eftersom C nästan helt nytt ut sina väljare till företrädesvis kvinnor i städer borde fusionstankarna vara mer gångbara än på länge.

https://www.expressen.se/nyheter/sa-hade-valjarna--rostat-vid-val-i-dag/

Vi får se om den nya skolministern kan göra någon påtaglig nytta. Behovet av förbättringar inom skolan är enormt. Och denna minister tillhör för ovanlighetens skull dem som ändå haft ett ledande relevant uppdrag i den verkliga verkligheten. I nedan artikel från ledaren i Expressen förundras jag över hur det är möjligt att enskilda rektorer kan ha olika inriktningar på hur elevers kunskaper ska säkerställas. Det om något måste vara standardiserat. Och ja, det är inte bra när rektorer av olika skäl blir för kortvariga i sin ledarroll.

"Det är knappast en slump att Lina Axelsson Kihlblom har den erfarenheten med tanke på att kampen mot segregation är ett överordnat mål för för Magdalena Andersson. Och eftersom skolsegregationen inte lär trollas bort under överskådlig tid, hur mycket Socialdemokraterna än önskar det, måste målet vara att göra skolor i utsatta områden så framgångsrika som möjligt. Där borde den före detta rektorn kunna göra en insats."

"Just rektor av största vikt för skolors kvalitet – inte bara att rektorn är duglig utan att hon förblir vid sin post. Det kan låta som en kommunalgrå fråga i jämförelse med klatschiga fenomen som kepsfilosofi, mobilförbud och storbråk. Men hög omsättning av rektorer är en gemensam nämnare för problemskolor. Den är förödande. I Skolinspektionens rapport om skolor med ”långvarigt låga kunskapsresultat” – där Ronnaskolan ingår – har en del skolor haft fyra rektorer på tio år." 

"Ett problem för lärarna på dessa skolor är, paradoxalt nog, att rektorerna har höga ambitioner när de tillträder. De vill sätta sin prägel på skolans verksamhet ”genom ett visionsarbete”, skriver Skolinspektionen. Man kan ana hur luttrade lärare dör en smula varje gång en ny visionär dansar in i kollegierummet. Den senaste rektorn kanske tyckte att elevhälsa var viktigast på jorden, krävde att lärarna skulle brinna lika mycket, byggde upp strukturer och rutiner som var ämnade att nå elevhälsomål – och så, pang! Nästa rektor vill satsa allt på höga betyg. Släpp alla strategier och projekt som ni slitit med i tre år, nu organiserar vi om! Nu brinner vi för betygen! Hur ska lärare kunna få driv och självförtroende i en sådan miljö? Kan man få omorganisations-PTSD?"

 

"Skolinspektionen berättar om en skola där lärarna, på frågan om hur man följer upp elevernas kunskapsresultat, svarade att Vi vet inte, för vi har fått en ny rektor. Skolans två tidigare rektorer hade haft olika metoder för att analysera kunskapsresultaten – och lärarna hade inte en susning om vad nykomlingen hade för preferenser. Så de sköt uppföljningarna framför sig. Föga förvånande brukar täta rektorsbyten följas av stor omsättning på lärare – och sjunkande kunskapsresultat. Men om rektorn är uthållig kan personalsituationen stabiliseras, det långsiktiga kvalitetsarbetet utvecklas och elevernas kunskapsresultat förbättras."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/kan-skolministern-satta-p-for-rektors-karusellen/

En av de viktigaste roller en ledare har är att uppfatta allvarliga problem parallellt med förmågan att uppfatta stora möjligheter och hjälpa till att förstärka dem. Självklart behövs också förmågan att entusiasmera andra att hjälpa till. Sabuni tillhör onekligen skaran ledare som har förmågan att se problem och viljan att lösa dem. Tänk om hon inte hade motarbetats som integrationsminister i en av Reinfeldts regeringar. Då hade Sverige varit i betydligt bättre form än nu. Och den formproblematiken inkluderar tillståndet i våra skolor. Om Sabuni då inte hade stoppats hade sannolikt L legat på bättre opinionssiffror än nu. Interna ständiga bråk och en långvarigt lam integrationspolitik har kostat på. Nedan bifogas information om SCBs senaste opinionsmätning. Och där ser vi att de partiledare som profilerar sig som liberaler har stora förtroendeproblem. Förtroende är viktigt för att kunna leda. Jag försöker alltid bygga förtroende utifrån kunskap, engagemang samt att tala sanning. Det sista upprör vissa som gärna blundar eller vill tro på en annan sanning. Sanningen säger vissa finns i betraktarens ögon. På många sätt kan det vara sant men om det finns tydliga bevis för att en spade är en spade måste man våga kalla en spade för en spade. Saknar man den förmågan är man ingen kompetent ledare. Då är man som politiker bara en propagandamaskin.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/liberalerna-kvar-pa-bottennotering-i-scb-s-matning

https://www.expressen.se/nyheter/loof-rasar-i-fortroende--efter-politiska-kaoset/

Perspektiven som berikar

Hur inskränkt är du?

Vem vill vara dum, dummare eller dummast? I den gamla tiden var det den starkaste, djärvaste som bestämde. Sent i människans historia har vi utvecklat det vi kallar demokrati i olika former. Demokratins grundbultar är att invånarna i ett samhälle ska få välja vilka som ska styra över samhället och att de som kommer in i demokratiska församlingar ska lyssna på varandra. De som styr ska försöka förverkliga sina politiska program. En sak i denna demokratiska viktiga ekvation är att lyssna på varandra, även på meningsmotståndare. I en allt mer åsiktsbubblig värld får många inte möta andras perspektiv och resonemang på ett vettigt sätt. 

Adam Cwejman skriver mycket läsvärt om att allt fler begränsar sin förmåga att försöka förstå vad oliktänkande tycker och varför. Det är en dålig utveckling eftersom det leder till att man har en mycket mindre chans att få en annan människa att bli mottaglig för sina egna argument. För bara några dagar sedan hade jag ett längre samtal med en vänsterpartist. Vi har många åsikter som skiljer oss åt, det fanns dock flera områden där vi landat i samma verklighetsanalys och om att det finns praktiska sätt för att bryta den växande utanförskapsproblematiken.

"Trots att det är svårt att se sig själv utifrån har jag försökt förstå min egen ”in-grupp”. Det vill säga de jag delar såväl politik övertygelse som verklighetsbeskrivning med. I denna grupp är det inte ovanligt att anse att många till vänster är naiva idioter. Det raljeras över de som inte förstått något av samhällsutvecklingen, i synnerhet om det kan relateras till invandring och kriminalitet i Sverige."

"Ett decennium med sociala medier har förstärkt närheten till det som bekräftar, snarare än det som utmanar den egna övertygelsen. Kontrasten blir som tydligast när jag pratar politik med någon som undviker att ”hänga med” i flödet. De har inte följt med i det senaste drevet eller gapflabbet över någon som gjort bort sig i det andra lägret."

"För de som är fast nere i det djupa hål som samhällsdebatten i sociala medier utgör, undertecknad inget undantag, tycks oftast fjärma sig mer och mer från meningsmotståndarens verklighet. Det kanske inte är så konstigt. ”Samtalet” som förs över sociala medier är som att diskutera mitt på Colosseum samtidigt som publiken vrålar och ger tumme upp eller ned. Politik på nätet blir ofta ett koncentrat att den mest intensiva fientligheten och den starkaste grupplojaliteten."

"Ett välfungerande samtal räcker förvånansvärt långt. Sådana samtal bekräftar på något sätt att vi, trots meningsskiljaktigheter, lever i ett och samma samhälle. Vi tycks dessutom i sådana sammanhang vara betydligt mer benägna att se meningsmotståndarens bevekelsegrunder och erfarenheter i ett klarare ljus."

https://www.gp.se/ledare/n%C3%A4tbubblan-g%C3%B6r-oss-politiskt-dumma-1.59898064 

Att försöka förstå andra personers perspektiv är viktigt om man vill maximera kloka vägval framåt. Hur tänker då kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling i Uppsala? Är det monument över sig själv som är drivkraften? Om man vill extrembygga i begränsade delar av Uppsala, och hänvisar till statliga beslut och finansiering, är det korkat att som fattigast vara först ut med att binda fast invånarna i stor och dyr infrastruktur utan garantier från staten. Rösta klokt 2022, rösta på Utvecklingspartiet demokraterna. Nedan artikel i UNT talar ett tydligt språk. Gör om! Gör rätt!

” – År 2033 eller 2034 beräknas fyrspåren vara klara, om vi får de medel vi behöver, säger Einar Schuch. Planen är att påbörja utbyggnaden av spåren redan 2027. För detta kommer pengar sökas 2026.” Att söka pengar är inte det samma som att få pengar!

https://unt.se/nyheter/artikel/23-miljarder-kronor-gar-till-planeringen--da-ska-fyrsparet-vara-klart/l798kz1r?fbclid=IwAR0v3ggUdyWQodmybVFnk_l98taCTwqWOfNiYtRX6o16hkf6rvjYjDBQWsI

Morötter och piskor

Gör din plikt kräv din rätt

Det går inte att bygga något riktigt framgångsrikt utan att rättigheter matchas mot rimliga skyldigheter. Så fort vi inte är barn längre är verkligheten definitivt så. Det gäller alla yrkesgrupper. Det gäller i högre skolmiljöer. Det gäller i högre idrottsdivisioner. Det gäller i ideella organisationer i alla dess former. 

Agenda den 21 november var intressant både kopplat till att Socialdemokraterna äntligen återgått till devisen "gör din plikt kräv din rätt" och krispartiet Liberalerna. Hur länge har inte jag argumenterat för att rättigheter måste matchas klokt mot skyldigheter? Hur länge har inte jag sagt att det ska vara fokus på att lösa samhällsproblem och stärka goda möjligheter? Sjukt att det tagit så här länge.... ”Gratisluncher” finns inte. Den som bjuder förväntar sig nästan alltid något tillbaka. I vår svenska kultur kan det vara att den bjudne bjuder tillbaka nästa gång. Med den nyordning som nu råder in Sveriges riksdag och regering ökar risken för att MP inte åker ur riksdagen. I ljuset av det blir det svårt för ett borgerligt alternativ att ta makten efter 11/9 2022 om Liberalerna åker ur riksdagen. Vi får se hur många som vågar tro på att Liberalerna kan göra tillräcklig positiv nytta i samarbete med andra partier för oss svenskar. 

https://www.svtplay.se/video/32274987/agenda/agenda-14-nov-21-15?position=1491&id=erLLaZL

Statsminster Magdalena Andersson bröt ”igenom glastak” genom att bland annat utse en transperson, en tidigare knarkare, en med tidigare rattfylla och en anklagad för sexuella trakasserier och lite till som ministrar. Kanske ville Andersson öppna upp för framtida möjligheter för SD-kandidater att bli ministrar.... 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-andersson-ville-overrumpla-men-blev-sjalv-overrumplad

Andersson valde också en oprövad energi- och digitaliseringsminister i Khashayar Farmanbar. Jag hoppas verkligen han kan göra mer nytta än tidigare ministrar med ansvar för smart digitalisering av AB Sverige, tror du han lyckas med det? Tror du han löser Sveriges energiförsörjningsproblem? Forbes, en världsledande mediekoncern med fokus på affärer, innovation och entreprenörskap, skriver läsvärt om hur förvånansvärt korkat de tycker Sverige hanterar energifrågorna, i det kalla landet Sverige. 

”No one has ever died because of Swedish nuclear power. Until recently, nuclear power provided about 40% of that country’s electricity, similar to hydro. Fossil fuels only generated about 1% of Sweden’s electricity.”

”Their almost complete lack of the technical, environmental and operational knowledge of each of these energy sources might be understandable if it weren’t Sweden. This country has an extremely good grasp of all these issues, so it must be willful ignorance, for which we should be less forgiving.”

”The world’s leading climate scientists, James Hansen and most of his colleagues, have warned vehemently that expanding nuclear power is necessary to have any chance of mitigating the worst effects of climate change.”

”Sweden has one of the world's highest individual levels of consumption - over 13,000 kWh/person/year. But since the country replaced fossil fuel with nuclear in the late 1960s, emissions levels in Sweden dropped to half of what they were in the 1970s (World Bank).”

”The situation is even worse given Sweden’s weather. The peak power demand for winter in Sweden is 28,200 MW, easily provided by its existing energy mix, especially since nuclear works even better in extreme cold (Swedish National Grid, 2014). Since all of Europe peaks at the same time, Sweden’s ability to import power during extreme weather is essentially zero.”

”Last week, Texans were shocked that their leaders hadn’t really been taking care of their grid. I hope the Swedes don’t get the same shock in the future.”

https://www.forbes.com/sites/jamesconca/2021/02/28/irrational-nuclear-fear-puts-sweden-in-danger-of-succumbing-to-stupidity/?fbclid=IwAR3CKXcI3sZ-jsgJ2E5NWtt3Y58WmvPdyiIJud2gUOXmKrmJ9cJQWFsGEFw&sh=4bcc86087334

Det finns inget negativt med att tydligt matcha mätbara skyldigheter mot rättigheter. Det är bara naiva flummisar som tycker annorlunda. Alla trosuppfattningar har en levnadsregel gemensam. Den kallas den gyllene regeln: ”Du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad”. Alla som har ambitioner vet att det innebär att människor behöver både ”morötter och piskor” för att prestera goda resultat. Ja, även ”piskor” i form av kännbara konsekvenser av icke önskade beteenden. Hur kan det vara svårt att förstå? Alla som varit ansvarsfulla föräldrar vet att det självklart även gäller i rollen som uppfostrare. Magdalena Andersson sa igår till pressen att de skulle titta ordentligt på ministrarna framför sig för efter pressträffen skulle de bli svåra att få tag på då de förväntas jobba hårt. Statusen och arvodet som minister matchas med andra ord mot resultatkrav från chefen. Om resultaten uteblir får de sparken. 

Jag håller med Expressens ledare, Anderssons nystart imponerade inte. Sverige behöver mer kompetenta ministrar. Framförallt behövs en insikt i landets regering att fokus alltid ska vara på intäktssidan för att ett samhälle ska utvecklas kraftfullt och välmående. Intäktssidan är skolan och näringslivet. Om inte skolan presterar bra resultat, och om inte näringslivet fungerar bra, finns inga möjligheter till ett generellt högt välstånd.

"Bristen på nya idéer var iögonfallande. Visst talar Magdalena Andersson mer i klartext kring de stora problemen med gängkriminaliteten. Hon använder också en ny kravretorik där människor ska göra sin plikt – lära sig språket, ta de jobb som finns, med mera. Det är välkommet. Men frågan är vad som ska göras annorlunda än hittills."

"Djupt oroväckande är däremot att Magdalena Andersson verkar sakna grundläggande insikter om den eskalerande elkrisen. Här fanns inte ett spår av nytänkande, trots att Svenska kraftnät gång på gång lyfter behovet av mer planerbar produktion i södra Sverige. Det är fortsatt bara väderberoende energislag som ska lägga grunden för den gröna industrirevolutionen."

"Över huvud taget verkar den nya statsministern inte särskilt intresserad av de välståndsskapande krafterna i Sverige. Fokus ligger i stället på att stärka socialförsäkringarna och försvaga arbetslinjen."

https://www.expressen.se/ledare/anderssons-omstart-blev-ett-antiklimax/