Jämställdhet

Världens mest generösa föräldraförsäkring 

Sverige erbjuder föräldrar världens mest generösa föräldraförsäkring. När man väger in antalet lediga månader och ersättningsnivåer. Trots det faller även barnafödandet i Sverige kraftigt. Och trots det vill Kristdemokraterna ta bort det kloka villkoret att tre av alla föräldramånader måste utnyttjas av pappan. Det är riktigt dumt om man bryr sig om barnens och kvinnans bästa. Barnet och pappan mår livslångt bättre av några månader tillsammans tidigt i livet. Kvinnors karriär, livsinkomst och möjliga självständighet mår bäst av att även pappan tar del av den mycket generösa föräldraförsäkringen. 

Att ett barns första år har stor betydelse vet jag. Jag törs påstå att jag inte hade haft samma starka relation med min son om jag inte haft mycket känslosam tid med honom tidigt i livet. I mitt fall på grund av en livshotande sjukdom i familjen. Att starkt anknyta till sina barn tidigt i barnens liv har stor positiv betydelse.

Kristdemokraterna är riksdagens mest konservativa parti. Trots att de leds av en kvinna visar det sig mycket tydligt när de inte förstår det positiva värdet av att villkora endast tre månader av föräldraledigheten till pappan. Tre månader, typ 90 dagar, av möjliga 480 lediga föräldradagar! Över tre månaders kraftigt betald föräldraledighet är mycket mer än i nästan hela övriga världen. 480 dagar motsvarar 16 månader!!! Hela 13 månader kan barnfamiljerna själva bestämma över. Det är extremt generöst jämfört med nästan alla av världens föräldrar. Det är bara Estland, Lettland och Ungern som i tid är generösare. 

Kristdemokraterna är tydligen ”moderna” då många yngre kvinnor numera tycks gilla idén att vara helt beroende av en rik man men slippa jobba… Att vara ”lyxhemmafru”. Det är en dålig strategi som jag aldrig skulle rekommendera till min dotter. Expressens ledare nedan är i sammanhanget läsvärd.

”Kristdemokraterna har en historia av att tvinga igenom dåliga reformer.”

”KD kallade det valfrihet. Kritikerna – inklusive denna ledarsida – kallade det subventionerat hemmafrubidrag och en kvinno- och fattigdomsfälla, särskilt för invandrade kvinnor som var klart överrepresenterade bland mottagarna.”

”Bland annat bär reformen på samma sorts problem som vårdnadsbidraget: den slår mot jämställdhet och integration. Många invandrarkvinnor står redan långt ifrån arbetsmarknaden. Det sista Sverige behöver är reformer som för dem ännu längre bort. Egen försörjning innebär frihet och egenmakt, det visste den svenska kvinnorörelsen. Exakt samma sak gäller invandrarkvinnor, som i många fall kommer från djupt patriarkala kulturer.”

”Skulle pappamånaderna tas bort kan utvecklingen backa rejält. Och en del pappor, som vill vara föräldralediga, skulle få svårare att hävda sin rätt, både gentemot sin partner och sin arbetsgivare.”

https://www.expressen.se/ledare/folket-gillar-inte-buschs-nya-ide/

Det är förbjudet att diskriminera människor om de under en anställningsintervju avser att skaffa barn eller säger sig ha småbarn. Pappamånaderna har hjälpt kvinnorna att trots det diskriminerande förbudet i mindre utsträckning diskvalificeras för att arbetsgivaren helt utgår ifrån att kvinnan blir borta från jobbet. Nu kan inte arbetsgivarna utgå ifrån det. Rör inte pappamånaderna!

Var vill du bo

Dessa evigt svåra val
Var vill du bo om du fritt får välja? Vissa säger på landet. Andra säger på en så bra adress i en storstad som möjligt. Andra kämpar hårt, eller ärver, för att ha råd med både och. Vissa vill skryta med sitt boende och skylta med sina framgångar. Andra vill bo så sparsamt som möjligt av hänsyn till miljön och för att inte binda upp sig för mycket i fasta och höga rörliga priser som räntor på lån och elkostnader representerar. Vissa mår dåligt av att leva i stans stress, men kan inte hitta ett fungerande mindre samhälle där de tycker de kan försörja sig. Andra mår dåligt av många mindre orters upplevda trångsynthet, svårigheter att hitta likasinnade, en mycket begränsad arbetsmarknad och ett fattigt restaurang och nöjesutbud. Vissa vill bo i landsbygdens lugn, i närheten till mycket naturlig natur och på en plats där man kan bo stort relativt billigt. Och i en stor landsbygdskommun som Uppsala kan man för vissa få det bästa av två världar, bo på landet och inom 30 minuter ha tillgång till allt som en storstad erbjuder. Vi människor är helt enkelt olika med olika smak. Vi människor dras också till människor som liknar oss själva.

Om alla fritt kunde välja bostadsort, och klara sin försörjning, då är jag säker på att många skulle byta sin bostadsort. Det inkluderar att många säkerligen skulle föredra Sidney, Vancouver eller New-York istället för Stockholm. Och flera som är jordbrukare i Skaratrakten, Burträsktrakten eller Värnamotrakten skulle nog hellre vara jordbrukare i ett trevligt mindre samhälle i Chile, Thailand eller i Kalifornien. Bostadsfrågor är centrala för de flesta. Och de flesta vill bo i närheten av nära och kära, om man har några. Därför finns också för de flesta i grunden en önskan att bo kvar där man har anknytning och just flera nära och kära.

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/orterna-de-unga-flyttar-ifran-20430
http://www.allehanda.se/kultur/manga-fler-vill-bo-pa-landet-men-var-ar-valfriheten-jag-har-aldrig-klarat-av-att-leva-i-en-stad#eas_redir=true
http://mobil.vt.se/nyheter/vastervik/flest-vill-bo-pa-landet-om4935119.aspx

Många ambitiösa ungdomar, eller fria själar från landsbygder, söker sig gärna enligt ovan artikel till storstäder som till exempel Uppsala. Så är det. Är det konstigt? Om man tror att det enbart handlar om var universiteten finns tror jag man tankemässigt misstar sig. Och det är också så att till exempel Uppsala, Lund och Linköping erbjuder både närhet till stadslivets underbara utbud och möjligheten att bo på landet! Visst drar ambitionen att bilda sig. Samtidigt är sannolikt dragningskraften i att hitta fler likasinnade minst lika stark.

Man kan romantisera stadsliv eller landsbygdsliv. Samtidigt ska man ha helt klart för sig att bostadsplatsen främst handlar om var man växer upp, var intressanta jobb finns och var nära och kära bor. Och betalningsförmåga. Det är inte särskilt lätt för en från Sveg att sälja sin 150 kvm fem rums villa för 1,5 miljoner kronor för att flytta in i 17 kvm bostadsrätt i Uppsala. Utan liknande tröskeleffekter skulle vi sannolikt uppleva väldigt mycket mer omflyttningar i Sverige.

Dagens kalkoner
Naivister som inte förstår multiplikatoreffekter av ett otryggt samhälle. Inte minst på bekostnad av miljöförbättringar och framkomligheten i trafiken. Var väljer du att bosätta dig om du kan välja fritt? Jag tror de flesta väljer trygga områden. Om inte otrygghetstrenden bryts kommer sannolikt villapriserna sjunka och attraktiva bostadsrätter öka i värde i attraktiva och områden som är som ”Gated communities”.
https://www.expressen.se/ledare/sanna-rayman/maste-vi-skjutsa-vara-barn-efter-ranvagen/
https://www.svd.se/fler-vill-bo-bakom-mur

Morgan Johansson. Förslaget på samtyckeslag är mycket kritiserad av jurister. Politiker hänvisar till moraliserande betydelse. Advokater varnar till exempel för att ”Pandoras box” åter öppnas för att utsatta kvinnor återigen tvingas svara på upplevt förnedrande frågor. Om man nu ändå vill skapa lagar som sannolikt bara försämrar för kvinnor under rättegångar gäller det verkligen att tänka till.
https://www.expressen.se/ledare/slarva-inte-med-sexlagen/

Dagens stjärna
Per Grankvist. Ett mycket välskrivet blogginlägg om flygets klimatpåverkan och perspektiv på rimligheten med en liten flygskatt eller inte. Hellre sänkt skatt på arbete och höjd skatt på olika former av konsumtion. Och tänk om en liten flygskatt riktat kan satsas på att förbättra landets spårinfrastruktur, det behövs! Och en kraftigt förbättrad spårinfrastruktur skulle garanterat bidra till mycket bättre möjligheter för många att välja den boendemiljö som passar just din personliga smak.
https://pergrankvist.se/2018/01/27/fakta-om-flygets-klimatpaverkan/

Är industriundrens tid över

Stora industriledare

Curt Nicolin, Hans Werthén, Anders Scharp, Björn Svedberg, Percy Barnevik och Lars V Kylberg var industriledare i ordets rätta betydelse. På många sätt var det imponerande att följa hur de tog ansvar för sina företags utveckling men också för svenska intressen på olika sätt. Den tiden tycks vara ett minne blott och de imponerande globala svenska multinationella företagens tid tycks vara på dekis. Trist för Sverige eftersom liknande företags huvudkontor har stor positiv inverkan på sin närmaste omgivning. Möjligen är Ola Rollén, Hexagon, ett av få undantag. Osäkert dock var de har sitt huvudkontor....

Kanske är det ett tecken i tiden att vi nu har en riktigt global elit varav många inte känner någon stark lokal anknytning. Många av västerländernas framgångsrika ser sig idag som mycket större än en nationell identitet. Det kan jag förstå men samtidigt är det tråkigt för Sverige om många av våra framgångsrika saknar en stark och positiv anknytning till Sverige. I konkurrensen med andra nationer som lyckas skapa de starka banden tappar vi viktiga konkurrensfördelar. Fördelar som kan ses som hjärta när företagsledare och kapitalister tänker. Ingvar Kamprad är väl unik som fram till sin död säkerligen är sitt Älmhult trogen. En del av hans hjärta finns där och det ska många vara glada över.

Hur mycket klappar Börje Ekholms hjärta för Sverige och dess framtid? Även om hans VD-uppdrag på Ericsson blir kortvarigt hoppas jag det finns genuina positiva känslor  och ansvarskänsla för svenska framgångar. Ericsson behöver en VD som är industriellt duktig, serviceorienterad, säljfokuserad, IT-branchintresserad med plats för Sverige i hjärtat. Den som har detta VD jobb måste också vara villig att massivt träffa de relativt få kunder Ericsson har. Kunder som ofta omsätter mer än Ericsson och där köparen förväntar sig att VD är med för att stänga affärer. Är det globala slitet ett pris Ekholm är beredd att betala?... Det är beklämmande att följa att Ericsson sköts så dåligt : (

http://www.di.se/opinion/lotta-engzell-larsson-fragan-kvarstar-vem-blir-ericssons-nasta-vd/

Nanodrottningen

Uppsalas stolthet Maria Strömme, norska, säger att hon brinner för Uppsala. Det hoppas jag att hon fortsätter att göra. Det är självklart genom personer som hon i ett lokalsamhälle som "berg kan förflyttas". Visst är samhällens och olika organisationers framgång summan av många prestationer MEN det behövs alltid de där särskilda dragloken som har enorm energi, stora ambitioner och massor av arbetsvilja. En plats som attraherar och behåller sådana människor utvecklas också starkt till gagn för alla i närsamhället.

Jag har stor respekt för Maria Strömme. Samtidigt representerar följande vår tid och något lokalsamhällen måste förhålla sig till. ”Hittills har ett fyrtiotal bolag köpts upp – då inser man att vi inte är smarta nationalekonomiskt, om jag uttrycker mig försiktigt. Vi kan så mycket bättre. I dag skördar vi inte det vi sår. Jag blir så frustrerad över detta.” Just det, nationalekonomiskt.

http://weekend.di.se/intervjuer/nanoteknikens-korsriddare

Hur många av dagens finansmänniskor tänker avgränsat nationalekonomiskt? Om ägarna till ett framgångsrikt företag får 2 miljarder på bordet nu (för en balansräkning säg värd 100 miljoner) hur många tar inte tillfället och säljer för att frigöra stora summor eget kapital? Hur ska ett samhälle som Älmhult eller Uppsala förhålla sig till detta? Är det viktigt? Kanske inte. När Bengt Ågerup sålde sitt Q-Med och blev mångmiljardär hade han redan påbörjat flytten från Sverige. Nu när Skattemyndigheten påstås jaga honom orätt sägs han helt vilja bryta med Sverige. Onekligen inget som gagnar Uppsalaborna. Samtidigt ska självklart ingen komma undan skatt, särskilt inte de som har enorma förmögenheter. Varje ort borde ha minst en rik invånare med starkt lokalt hjärta. Helst flera som fåfängt tävlar om att göra mest gott lokalt. De samhällena utvecklas bäst. Det går att både älska sitt närsamhälle och vara en god världsmedborgare!
http://www.va.se/nyheter/2016/05/27/alexander-bard-det-ar-kort-for-storbolagen/


De stora företagens tid är möjligen snart över och för att bli ekonomiskt framgångsrik handlar det nu om att göra snabba stora klipp eller att vinna på lotto.... Onekligen har jag känt en enorm stolthet när jag bott och rest runt om i världen över hur ett litet folk som det svenska hittills varit enormt industriellt framgångsrika. Jag hoppas vi klarar av att fortsätta dessa framgångar men i nya former!

Klok tillväxt och svikna löften

Riktigt engagemang 

Hur mycket påverkas Uppsalas utveckling negativt av att många nyckelroller inom kommunen innehas av människor som inte bor i Uppsala och som saknar annan stark anknytning till kommunen? Personligen tror jag det har stor negativ betydelse. Hjärta och hjärna ska vara med vid beslutsfattande för att ställningstaganden ska bli kloka. Både hjärta och hjärna kommer med automatik med i beslutsfattandet om man har ett riktigt engagemang för de frågor man har på sitt bord. Om du börjar jobba för Nigerianska staten, tror du att ditt hjärta är med för den Nigerianska staten om du bor kvar i Sverige och enbart jobbar där på grund av dina kunskaper om vattenförsörjning? Jag betvivlar inte dina kunskaper om vattenförsörjning men jag är säker på att bristen på lokalt engagemang kommer att göra att du missar viktiga perspektiv i dina ställningstaganden. Du kan tro att det lätt kompenseras av lokalbefolkningen, så är det absolut inte alltid.  Initialt har du inga vänner och bekanta där heller. Ytligt kan du få det efter ett tag om du är social och "offrar" egen tid under kvällar och helger i Nigerias delar istället för att sitta på ditt hotellrum och så fort som möjligt åka hem till Sverige...

http://www.synonymer.se/?query=engagemang

 

Exploatering

Centerpartiet är för en klok exploatering av Uppsala kommun. Nu är mängden bostäder i fokus, det är viktigast. Det har vi varit med om tidigare då miljonprogrammet byggdes. Det blev inte bra. Ett samhälle gör klokt i att växa smart och då är ett allt för högt tempo garanterat att få ett dåligt slut. Mycket tyder på att Uppsala är inne på det spåret. Det byggs bostäder så det knakar och nya bostadsplaner trycks fram i ett högt tempo. Jag är imponerad av tjänstemännens insatser. Samtidigt är det politiken som trycker på avseende tempot. Och de flesta partier vill bygga väldigt mycket mer och tätt i staden. Samtidigt driver S, MP och V en ohållbar politik kopplat till Uppsalas transportsystem. Det går inte ihop. Nu vill de också ta rådigheten över Stabbyfälten för att kraftigt exploatera området med bostäder framöver. Ett område som varit avsett för invånarnas rekreation. Trots att det redan finns bostadsplaner på drygt 45.000 nya bostäder måste detta prioriteras idag. Jag förstår inte varför inte fler partier väljer att istället ställa sig bakom en liknande större satsning i våra utvalda kransorter! Det skulle alla Uppsalabor tjäna på samtidigt som vi skapar fler efterfrågade bostäder. Suck. 

http://www.unt.se/uppland/uppsala/tv-forening-i-stabby-upprorda-over-kommunens-planer-4225373.aspx

https://www.youtube.com/watch?v=PeSfSBRMoyc

 

Svikna löften

Vem kan man lita på? Vilken respekt visar en kommun civilsamhället, föreningslivet, om man ger dem förslag och tecknar intentionsavtal som man sedan bara bryter utan något förslag till alternativ utifrån det föreningen kämpat för? Efter att en förening lagt ner massor av ideell tid för att försöka skapa bättre förutsättningar för till exempel ungdomars tillgänglighet till träning. Jag tycker att det är skamligt hur kommunen hanterar Kåbo GK efter alla tidigare turer som varit i den frågan och efter alla olika löften de fått. Återigen är det ett exempel på oacceptabelt klumpig eller arrogant hantering av ärenden inom kommunen. Precis som i Leos Lekland exemplet. Innan kommunen bryter en liknande inriktningsöverenskommelse ska man självklart ha resonerat om några former av alternativ! Urdåligt! Inte godkänt och ett slag i ansiktet på människor som gör fantastiska insatser gratis för samhället genom föreningslivet.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/som-att-halla-vatten-pa-en-gas-4225339.aspx