Hur finansieras åldrandet

Pensionspengar
Var har pengarna tagit vägen? Och vad händer när bostadsmarknaden korrigeras i ett redan gungigt Sverige? "Follow the money" sägs vara den självklara metodiken för att se hur organiserad brottslighet arbetar och för att förstå hur människor utan riktigt jobb, eller stora arv, ändå kan leva som en kung. Även om pensionssystemet är kraftigt underfinansierade i ljuset av att vi generellt blir allt äldre så har massor av pengar gått in i pensionssystemen. Många har känt sig kallade att förvalta alla dessa pengar. Bland dessa har det funnits gott om girigbukar och rent kriminella. Att som i Dallas fall bygga förvaltningen på en orimligt hög utlovad årlig avkastning kan jag i bästa fall se som dumt. Den som ger förvaltningsuppdrag på det sättet och den som åtar sig detsamma är i min värld helt oseriösa. Och som vanligt förväntas folket få ta smällarna när smällarna kommer. Håll med om att det är idiotiskt att ha en marknadsekonomi som inte fungerar när skattekollektivet får ta smällar som aktieägare och inaktiva sparare borde ta. Vilka är det som tjänat alla enorma pengar som den orimligt avreglerade finansmarknaden flyttat från sparare till förvaltare? Visst förstår både du och jag att pensionssparande är låst under lång tid medan årsbonusar till förvaltare blir fritt eget kapital för dem på årsbasis? EUs och Sveriges avreglering av finansmarknaden har inte värnat enskilda invånares bästa främst. Hur kunde det bli så? Vi får se hur robust vårt pensionssystem är även i Sverige år 2030. För mig är det viktigt att vi även i framtiden kan säkra ett värdigt åldrande för våra invånare. Håller du med?
http://www.di.se/nyheter/di-dokument-pensionshalet-som-slukar-usas-stader/
http://www.di.se/nyheter/thomas-ostros-maste-bryta-boprisuppgangen/

Smarta mobiler
I början av 2000-talet bodde jag i Tokyo, Japan. Redan 1991 var jag där första gången på en ledarskapskurs under två veckor. 1991 var vår examensuppgift ett uppdrag från Japans hälso- och inrikesministerium. Uppgiften var enkel, typ "vad gör vi med alla våra allt fler äldre i framtiden?". Alla grupper kom med sina förslag. Minns inte men jag tror inga förslag handlade om robotar som "hemtjänstpersonal". Robotar, automatisering och artificiell intelligens tycks idag vara deras lösning på hur samhället ska klara en upp och nervänd befolkningspyramid. 1991 fanns inga små smidiga mobiltelefoner uppkopplade mot internet. Det gjorde det tio år senare, 2001, då jag bodde i Tokyo. Japanerna hade genom företaget DoCoMo beslutat att använda Internet som plattform för sina mobila textmeddelanden. Det visade sig klokt och japanerna leder sedan dess utvecklingen av mobila applikationer. Redan då var det som Sverige idag, alla var ständigt mobiltelefonorienterade. Överallt stod och satt människor och fipplade med sina mobiler. Känner ni igen det i dagens Sverige? Hur påverkar denna nya verklighet vårt åldrande? Bär den mobila smarta terminalen på stora delar av den robotik och artificiella intelligens som gör att vi klarar den omvända befolkningspyramiden utan att gå i statskonkurs? Eller är det möjligheterna i kombination med de nya negativa konsekvenserna som gör att ekvationen blir hållbar? De som lever får C.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-112-3
http://www.attendo.com/sv/blog/förebyggande-hälsoarbete-i-wako-japan

Oduglig riksdag
Sveriges riksdag ska driva en politik som värnar och förbättrar svensk konkurrenskraft. En politik som försvarar vårt välstånd. Ingen som följer samhällsutvecklingen kan vara imponerad av riksdagens förmåga att lösa sitt uppdrag för svenska folket. Det folk som bor i landets kommuner. Tvärt om har riksdagens oförmåga skapat allt besvärligare och till och med farliga situationer i många av landets kommuner. Oförmåga att proaktivt verklighetsanpassa lagstiftning, att säkra konkurrenskraftiga skatter, att säkra ett fungerande skolsystem och en migrations- och integrationspolitik som är hållbar. Det är skamligt hur denna oförmåga och dess negativa konsekvenser bara lastas över på landets kommuner! Mycket snart står väldigt många kommuner inför svåra prioriteringsval. Inte på grund av egna misstag utan på grund av riksdagens oförmåga. Är det rimligt? Nej. Och jag anser inte att det är en klok väg framåt att höja redan höga skatter ännu mer. Det kommer inte att stärka svensk konkurrenskraft utan leder bara in i en negativ spiral. Fokus måste vara att ordna bättre villkor för företagande, då klarar vi våra stora utmaningar mycket bättre än nu! Hur kan det vara svårt att förstå? I bifogat avsnitt av Agenda kan du också påtagligt ta del av ett exempel på regeringens/riksdagens senfärdighet att nutidsanpassa lagstiftning. Den senfärdigheten drabbar oss invånare ute i kommunerna. Särskilt i de kommuner där den grova organiserade brottsligheten snabbt sprider sig.
http://www.svd.se/skattehojningseran-ar-kommen
http://www.svtplay.se/video/11187017/agenda/agenda-27-nov-21-15

Oduglig ägare

Tydliga rollfördelningar
Tror du att det är bra eller dåligt med tydliga rollfördelningar inom ett fotbollslag, på en arbetsplats eller mellan olika offentliga verksamheter? Naivistiska flumpellar de tycker säkerligen att det inte behövs och de tycker dessutom att "alla är ju ansvariga för allt", det är ju kollektivet som är ansvarigt så slipper enskilda ta ett stort personligt ansvar för sin oförmåga eller okloka beslut... Tyvärr är det många som gillar flummighet i allt för många viktiga sammanhang. Det är en dum väg framåt. I Uppsala införs nu en ordning där rollerna mellan beställare och kvalitetsuppföljare blandas ihop med rollen som utförare. Det kan förefalla smart men är det inte när man har och behöver alternativa leverantörer av olika skattefinansierade tjänster. Staten är också dålig på att sköta sina roller. Tycker du att staten sköter Arbetsförmedlingen framgångsrikt? Tycker du de sköter Försvaret framgångsrikt? Tycker du att de sköter Socialtjänstens centrala organ framgångsrikt? Tycker du att de sköter Polisen framgångsrikt? Tycker du att de sköter sin ägarroll av statliga bolag framgångsrikt? Precis som inom EU är ett av huvudproblemen att staten ägnar sig åt allt för mycket istället för att fokusera på sina kärnuppgifter! Det är naturligt i en demokrati att kärnuppgifterna styrs av politiker men varför ska staten driva bolag på konkurrensutsatta marknader? Hur bra kan politiker vara på att klara den viktiga ägarrollen på en hårt konkurrensutsatt marknad? Och dessutom ha rollen som kvalitetsuppföljare och ordningsmakt?


Varför äger staten bolag inom konkurrensutsatta branscher?
Du kanske kan förklara för mig varför staten äger företag i mycket konkurrensutsatta branscher? Jag förstår att skattekollektivet kan få bolag i knät när företagsledare och marknadens ägare misslyckats och till exempel en bank förstatligats kortsiktigt, men varför säljer man inte ut så fort som möjligt? När visade sig staten vara en bra huvudman för företagsverksamhet i konkurrens? Håll med om att man blir förbannad över att höra att Nordea, staten är en stor ägare, återigen utsätter skattekollektivet för stora ekonomiska risker. De ger medarbetare höga bonusar och ägare rikliga utdelningar men spekulerar kraftigt på marknaden och utsätter skattekollektivet för orimliga risker. Staten ska inte äga liknande företag!

http://www.svd.se/hemligt-pm-fran-fi-80-miljarder-saknas-i-nordea

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/80-miljarder-saknas-i-nordea/
http://www.svd.se/telia-riskerar-over-en-miljard-i-skadestand

http://www.expressen.se/dinapengar/vattenfall-visar-en-rekordstor-forlust/

http://www.svd.se/ssab-lever-inte-upp-till-forvantningarna

Vasakronan och Akademiska hus är kanske undantagen... Hur svårt kan det vara att förvalta fastigheter? I synnerhet om man alltid är garanterad intäkter från en annan del av statens imperium! Och tro det eller ej, med jämna mellanrum går fastighetsbolag omkull på grund av för dyra köp. Stora delar av Vasakronans fastighetsbestånd är väl fortfarande spillrorna från 90-talets fastighetskollaps där flera större fastighetsbolag gick i konkurs och landade i statens städbolag Securum. Ett städbolag som gjorde ett bra arbete under ledning av min mentor. Men staten har ju obegränsade resurser eftersom du och jag alltid anses kunna betala mer skatt och vara kudde för oklokt ledarskap...

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/debatt-statsskulden-ar-for-hog/


Och hur går det med regeringens arbete att hitta bättre vägar framåt för att möta den stora bristen på bostäder, särskilt i våra storstadsområden.

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/byggsubventioner-fallde-bostadssamtalen/

Vem ska leda?

When the going gets tough the tough gets going
Det är mycket utmanande tider i Uppsala, Sverige och inom Europa. Under gårdagens kommunstyrelse i Uppsala var den avgående ekonomidirektören övertydlig med hur dåligt ekonomiskt skött Uppsala kommun är. Det är ingen nyhet men det var befriande härligt att han utnyttjade sin friare situation till att i praktiken säga "skärpning! det här duger inte! Det här är ohållbart och Uppsala ska vara ett föredöme, inte sämst i klassen". Utan ett omfattande städarbete går Uppsala mot det ekonomiska stupet, där kommunen senast var i början av 2000-talet. Ingen ledande politiker i Uppsala kan nu gömma sig bakom någon dålig ursäkt om att man inte förstod lägets allvar. Men det är klart man kan ju alltid påstå att man är en obotlig optimist och därför inte stöttar nödvändiga och kraftiga effektiviseringar... Vissa partier tror också att allt högre skatter är lösningar på problemen, men det är av många skäl en dum väg framåt. I huvudsak handlar Uppsalas problem om bristande förmåga att anpassa verksamheterna till de ekonomiska ramar som givits. Med nuvarande politiska majoritet, i Uppsala, är risken stor att nödvändiga förbättringsåtgärder inte genomförs. Då kommer Uppsala inom några år vara i akuta problem som återigen tvingar fram försäljningar och massuppsägningar. Jag har lärt mig hur viktigt det är att väljarna väljer politiker och partier som har idéer, kunskaper och erfarenheter som gör att man inte hamnar i onödigt svåra situationer. Politiker som klarar av att leda även i svåra tider.

Sverige behöver minst sagt ett bättre ledarskap. Det kan knappast finnas någon som anser att regeringen klarar av sitt uppdrag på ett tillfredställande sätt. Är en 100% Socialdemokratisk regering den enda lite bättre möjligheten framåt? Tyvärr är väl inte en samlingsregering mellan S och M i dessa kristider möjlig än. Finns då andra alternativ? Nej, inte eftersom M, C, L och KD är djupt splittrade kopplat till migrationspolitiken. Dessutom säger ju fortfarande övriga riksdagspartier att de inte kan tänka sig att regera med stöd från SD. Socialdemokraterna klarar kanske inte av att leda Sverige om de regeringsombildar till en egen minoritetsregering.  Den vägen framåt är dock värd att ge en chans, det kan inte vara sämre än nuläget. Helt klart är att allt fler invånare i Sverige och övriga Europa kraftigt underkänner de gamla partiernas förmåga att leda och utveckla sina närsamhällen. Det underkännandet märks tydligare och tydligare i val efter val inom Europa. De partier som blir allt mäktigare påstår sig ha enkla lösningar på svåra utmaningar. Håll i hatten!
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article21895457.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article21912209.ab
http://www.expressen.se/nyheter/politik/loofs-asylpolitik-kan-skapa-alliansspricka/
http://www.svd.se/hur-blir-invandringen-lonsam/om/svenskt-flyktingmottagande
http://www.regeringen.se/contentassets/6a0373dacf97488d8aae6b5785e46583/migration-en-aldrande-befolkning-och-offentliga-finanser-sou-201595
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/sa-djup-aer-krisen-i-socialtjaensten-20939

http://m.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2923012-cwejman-vantar-ett-europa-styrt-av-le-pen-

Ansvar & konfliktssökande

Är ansvaret alltid någon annans?
Det finns gott om girighet och själviskhet på jorden. Det har det alltid gjort. Egenvinningen är en stark drivkraft för många. Trots det är väl en bärande idé med ett demokratiskt system att också balansera den starkes egennytta med en bredare nytta? För att klara av denna balansakt är det väl självklart att makt och befogenheter också måste följas av att man får ta ansvar för sina handlingar. Om inte människor, särskilt människor med mycket makt, får ta ansvar för sina handlingar fungerar inte en demokrati. Då är det ur mitt perspektiv en skendemokrati.

Vilket ansvar har då de som äger och driver våra banker när vissa bankers verksamhet inte är långsiktigt hållbara? Självklart är det ägarnas (via bolagsstämmor och styrelser) och verksamhetsledningen som är ansvarig och som skall utkrävas det ansvaret när det går illa. Gång efter gång kan vi dock konstatera att det är skattebetalarna runt om i världen som får ge garantier och ta smällarna. Det är en oacceptabel ordning i en värld som styrs av ett enda huvudintresse dvs att tjäna så mycket pengar till verksamheten och sig själv som möjligt. Varför skall banker som tvättar svarta pengar räddas? Varför skall aktieägare och odugligt kortsiktiga företagsledningar skyddas? Uppenbarligen lyckas tyskarna inte rå på storkapitalet och tycks nu kräva att inte bara skattebetalarna utan även spararna måste vara med och ta smällar när oseriösa eller i vart fall odugliga styrelser och ledningar kört sina banker i botten. Är det orimligt? I ljuset av att vi människor är väldigt dåliga på att byta bank kanske det är precis vad banksektorn behöver för att vi sparare bättre skall välja trovärdiga banker. Varför ska vi annars byta? Det är väldigt trögt för många människor att byta bank trots att räntevillkor och andra ekonomiska perspektiv många gånger är gynnsammare i andra banker än den bank vi har. Om du riskerar att förlora säg 10% av ditt sparande om banken går omkull, även under 1 miljon, då kanske alla i Sverige sätter in sina pengar hos Handelsbanken. Varför inte? De är ju en av få banker som funnits under en längre tid som inte ställt skattebetalare och ägare i svåra situationer. Vad tycker du? Jag tycker att det måste bli ett slut på att hantera finansmarknaden med silkesvantar. De har ett större ansvar än sin egen resultat och balansräkning. De har ett större ansvar än chefernas arvoden. Jag tycker bara Cypern skall räddas om inte resten av Europa behöver ta kostnaderna för att rädda dem. Även det demokratiska systemet måste tydligt markera att spelregler måste följas och att kortsiktighet och stor kortsiktig egennytta straffas. Som cyprioterna agerar är det tveksamt om de ser det som ett straff att få lämna Euro-samarbetet. Konflikten mellan Turkiet och Grekland kanske kan få en lösning genom att Cypern köps ut av ryssar och blir en del av Ryssland......
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ryssfemmans-risker
http://www.dn.se/debatt/sa-bor-branschen-hantera-bankkundernas-missnoje
http://www.unt.se/ledare/aven-cypern-bor-raddas-2337975.aspx

Vem tjänar på konflikten mellan Israel och Palestina?
Hur svårt kan det vara att inse att en fredlig och positiv gemensam agenda skulle vara bäst både för det palestinska och det israeliska folket? Eller är det inte så? Uppenbarligen finns intressen som inte tycker så eftersom de aldrig lyckas hitta en positiv väg framåt. en väg som bl a kan leda mot att alla de som lever i djup misär i det demokratiska Israel, i Gaza, kan få rimligt anständiga liv och lite framtidshopp. Kan det vara så att skälet till varför en fred mellan folken inte är möjlig är att vare sig israeler eller palestinier kan hålla sams om de inte har en yttre fiende? Tanken är inte helt orealistisk eftersom många grupper av samma folk idag ägnar sina dagar åt att döda varandra i Syrien. Vad tror du?
http://www.unt.se/varlden/raketer-fran-gaza-under-obamas-besok-2338744.aspx