U-aktie

En utvecklingsavdelning för andra

Nyligen deltog jag i ett mycket värdefullt aktivt seminarium arrangerat av kungliga IngenjörsvetenskapsAkademien (IVA). Det handlade om hur Sverige ska stärka sin förmåga som entreprenörsland och hur vi kan bygga fler nya svenska företag som växer mer i Sverige och som åtminstone inte för fort säljs till utländska ägare. 

Sveriges innovationssystem och svenska entreprenörer är i världsklass. Samtidigt som vi får fram många nya bra och tillväxtkraftiga bolag köps de ofta snabbt upp av utländska riskkapitalister eller globala jätteföretag så fort företagen visat sig bärkraftiga. Det är på många sätt inte bra ur ett svenskt perspektiv. Jag föreslog bland annat införandet av en U-aktie kopplat till allt skattefinansierat stöd som många av dessa företag får. En U-aktie förvaltad av ett offentligt riskkapitalbolag som utifrån vissa definierade kriterier för en U-aktie kan hindra för tidiga försäljningar. Detta bolag får inte styras av politiker utan av erfarna och relevanta näringslivspersoner. Ett kriterium ska självklart vara att det är bra för Sverige. Vi vill att bolagen ska bli tillräckligt stora för att inte tidigt bara flyttas till någon annan del av världen. Knut & Alice Wallenbergs stiftelse tjänar svenska folket utmärkt tack vare att stiftelseurkunden säger att dess avkastning ska tjäna svenska intressen. Som det står ska stiftelsen tjäna Sverige ”landsgagneligt”. Vi är många svenskar som ska vara glada över att Alice och Knut aldrig fick några barn. Och att de valde att hantera stora delar av sitt arv som de gjorde. Den stiftelsens och Nobelstiftelsens betydelse för dagens Sverige ska inte underskattas. Inte heller Alfred Nobel fick några barn. 

Har Jennifer Grönqvist rätt i nedan Di-artikel? Bygger vi bara innovation för andra i Sverige? Tyvärr ligger det mycket i det hon skriver och någon form av U-aktie behövs för att svenska innovationsföretag ska växa till sig lite mer innan de eventuellt köps upp. Nästa riksdag måste skyndsamt fixa det. 

"Som svenskar är vi fostrade att köa med återhållsamhet och respekt. Men gapet mellan de här systemen och mänsklighetens framfart växer i ljusets hastighet. Ett stenkast bort, i Silicon Valhalla, poppar någon en champagne. Ännu en exit. Ännu ett streck i sängstolpen för den startuptätaste platsen i världen. Sverige är det mest innovativa landet efter USA. Vi producerar 6,3 unicornbolag per miljon invånare – mer än alla andra förutom Silicon Valley självt."

"Vi gillar ju att skryta om den svenska innovationshöjden. Jag är själv en del av den. Det enda skälet till att jag inte imploderar i det här telefonsamtalet är att jag får vara i andra änden av spektrumet all övrig tid. Det finns bara ett problem med den här bilden av oss själva. Det globala innovationindex som politikerna solar sig i mäter patent, riskkapitalaffärer, högteknologisk export och immateriella rättigheter. Det mäter vad vi säljer till världen. Det är inget mått på om befolkningen får nytta av det vi uppfinner."

"Det syns i en annan ranking. OECD:s Digital Government Index placerar Sverige sist bland 33 jämförbara länder i digital mognad för offentlig sektor. Näst sämst på användardriven utveckling. Bland de tio sämsta på datadriven förvaltning. En produktivitetskommissions-rapport från december 2024 beskriver den underliggande orsaken som ”regelverksfetischism, snömosig målstyrning och en nästan imponerande riskaversion.”"

"Samma land. Två index. Ett jättesexigt, och ett man inte vill ta i med tång. Bakom siffrorna finns en logik: Sverige är inget innovationsland. Det är ett innovationsexportland. Mojang, King, iZettle, Klarna, Spotify. Sålda eller noterade utomlands, ett efter ett. Kapitalet byggs i Sverige. Kontrollen hamnar någon annanstans."

"Healthtech är det tydligaste exemplet på vad logiken kostar oss hemma. KRY expanderade internationellt medan den svenska vårdapparaten bromsade på hemmaplan. Svenska AI-bolag inom vård expanderar idag direkt till Storbritannien och Mellanöstern — för att den svenska marknaden är för splittrad och riskaversiv. Cosmic, som används i 17 av 21 regioner, ägs sedan 2018 av ett Bahrain-baserat investmentbolag."

"I Global AI Index föll Sverige från plats 15 till plats 25 på fyra år. I delindexet för statlig AI-strategi: plats 57 — efter Vietnam. Riksrevisionen granskade 2025 statens digitaliseringsprojekt: 40 miljarder i budget, nära hälften försenade, 1,6 miljarder nerlagda utan att leverera något. Det mest avslöjande: de flesta myndigheter vet inte om projekten ens levererade nytta. Vi vet inte vad vi fick för pengarna."

"Jag har arbetat med digital transformation och innovation länge nog för att vittna, att oavsett regering så kanaliseras all progressivitet i export. Sverige bygger framtiden åt andra, och det är förstås en typ av framgång. Men kan ett land i sanning kallas innovativt om det inte förnyar sig självt? Om det håller sin befolkning tillbaka med lösningar från 80-talet, i en värld där allt annat är ultraautomatiserat och kvantsnabbt?"

https://www.di.se/debatt/silicon-ragnarok-nar-sverige-slutade-fungera/

Vilkas bästa

Skolpengen ska gå till skolans uppdrag 

Hur svårt kan det vara att inse att skolverksamhet och aktieutdelning inte hör ihop? Uppenbarligen så svårt att svensk borgerlighet och SD som de enda i världen tycker det är bra. Det är dags att göra som andra kloka som tillåter alternativa leverantörer av utbildning av barn och ungdomar. Det sker då i stiftelseform. I en stiftelse ska pengarna gå till just skolverksamheten och inget annat. Grattis till dem som blivit rika på en dåligt implementerad skolreform. Det är dags att ändra på detta som en viktig åtgärd för att förbättra den svenska skolan. En förbättring som måste ha högsta prioritet.

Nedan ledarartikel i Expressen om en av idiotierna i våra skolor är läsvärd. Återigen ett exempel på hur ideologi fått styra över pragmatism och en ordning där även politiker måste säkerställa HUR en reform ska bli genomförd. Ett HUR som även måste värna skattebetalarnas och elevernas intressen. Att vara näringslivs- och företagarvänlig är inte samma sak som att vara slösaktig och dum med våra skattepengar.

"Friskol- och skandalbolaget Thorengruppen har tjänat en förmögenhet på att driva urusla skolor i över ett decennium. Och de kritiserats oupphörligt av Skolinspektionen. Men de är still going strong (finansiellt). Fast snart lägger en Thorenskola i Kalmar ner självmant, av lönsamhetsskäl. Det illustrerar en annan curlingregel som går ut över eleverna: Friskolor kan stänga hursomhelst – från en dag till en annan. De har inte minsta ansvar för elevernas välgång." 

"Allt ansvar ligger på kommunens skolor, som enligt lag måste fixa fram platser till alla elever som behöver dem, från dag ett. Kommunala skolor behöver med andra ord ha luft i systemet, vilket kostar pengar. Men de får inte mer i skolpeng än friskolorna för det. Helt makalöst."

"Det svenska skolsystemet är så dysfunktionellt att en bananrepublik med väsentlig analfabetism skulle skämmas över den. Men vet ni vad? Den här regeringen har majoritet i riksdagen! Den kan sätta stopp för dessa galenskaper. Dra åt regelverken så hårt att bara seriösa, icke vinstmaximerande huvudmän som självklart följer reglerna blir kvar. Det är lovande att en utredning om skolpengen nyligen har tillsatts. Men det är så mycket mer som måste göras. Om dagens missförhållanden finns kvar framåt nästa val ger borgerligheten sina mest misstänksamma kritiker rätt: De sätter skolföretagen före barnen."

https://www.expressen.se/ledare/-2026-vet-vi-om-regeringen-satter-eleverna-forst/

Jag blir förbannad över hur illa skolan tillåtits bli. Det är ett gigantiskt misslyckande som drabbar många enskilda elever och samhället i stort mycket dåligt. Har några ansvariga ställts till svars för detta? Ideologisk inriktning måste alltid balanseras med pragmatisk tillämpning för att önskade resultat ska bli verklighet. Det önskade resultatet kanske var att några få personer skulle bli väldigt rika på elevernas och skattebetalarnas bekostnad...... Jag är ironisk.

Lokalt hjärta

Hjärta och hjärna
Det är väldigt bra att det görs många utländska investeringar i Sverige. Det bidrar bland annat till press på produktivitetsförbättringar trots svenska ständiga varianter av krondevalveringar. Samtidigt är det viktigt att inse värdet av svenska investeringar i Sverige, och av investerare som också bryr sig om till exempel Uppsala och övriga Sverige. Det finns gott om människor med mycket kapital som inte bryr sig särskilt mycket om just det svenska samhället de lever i. Om inte hjärtat finns med blir förhållningssättet till en plats enbart kopplat till hjärnan. Då aktiveras sällan stora förmögenheter i till exempel sponsring av idrottsklubbar eller kulturprojekt. Det är viktigt att förstå hjärtats betydelse för ett lokalsamhälles utveckling för att vända den negativa integrationspolitiken i Sverige. De vi gärna vill ska stanna kvar i vår del av världen, och bidra till vårt värdeskapande arbete, måste också få en "hjärtekänsla" för till exempel Uppsala och/eller Sverige. Annars blir de inget värdefullt bidrag till vårt unika välståndsbygge. Stockholm/Uppsala Handelskammare berättade nyligen om hur dåligt vi svenskar rankas för vår förmåga att inkludera arbetskraftsinvandrare in i sociala strukturer. Det behöver vi ändra på för att stärka vår konkurrenskraft. Den som trivs är också positiv.

Det är bra för ett samhälle att det finns gott om utländska investerare, och utländsk expertis. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra lokala framgångsrika företagsprojekt som ägs och drivs av lokala krafter som har en stark positiv känsla för närsamhället. Och som förstår att bygga konkurrenskraftiga lag med experter från olika delar av världen. Utländska företag styrs från ett moderbolag på någon annan plats på vår jord. Det innebär ofta bland annat att flera av de viktigaste uppdragen inom det företaget finns kopplade till moderbolaget. Ett växande Uppsalabolag, med globala möjligheter, som har en lokalt förankrad huvudägare, kommer att bygga en globalt framgångsteam lokalt. Bland annat innebär det möjligheter för andra närliggande företag som inte ett dotterbolag erbjuder. Återigen betonar jag att lokalt ägarförankrade bolag har stor positiv betydelse för kraften i det lokala kultur- och idrottslivet. Behovet av ett stärkt lokalt näringsliv var tydligt när jag förra veckan träffade representanter för Uppsalas elitlag.

Men det är samtidigt korkat att inte inse att utländska investeringar är mycket positiva för ett områdes utveckling. Inte minst nedan kommentarer kopplade till Göteborg vittnar om det. Självklart ska säkerhetsaspekter alltid vägas in när svenska tillgångar säljs. Personligen anser jag till exempel att det är olämpligt att hamnar och energibolag med monopol liknande verksamheter säljs till utländska bolag, oavsett vilket det främmande landet är. Hjärnan måste alltid vara med vid beslutsfattande.

”Just utländska äganden är en slags motor i utvecklingen av Göteborgsregionen med 1,2 miljoner invånare eftersom hela Göteborg växer ordentligt, säger Henrik Einarsson vid Business Region Göteborg.”
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7357950

Exempel på hur viktigt det är för lokalsamhällen med kapitalstarka människor som har ett hjärta för närsamhället är Alice och Knut Wallenberg. Vi svenskar ska vara glada över deras kärlek till Sverige och att de aldrig fick några barn. Den stiftelse de startade har haft och har en mycket stor betydelse för svenskt välståndsbygge.

”Knut och Alice Wallenberg var angelägna om att stödja det ”landsgagneliga” – det som gör att Sverige kan utvecklas till en forsknings- och utbildningsnation av hög klass.”
https://kaw.wallenberg.org/stiftelsen/stiftelsens-grundande-1917

Dagens besvikelse
Alla som driver på att det gemensamma ska betala för allt mer. För att motverka skadliga generella skattehöjningar måste jakten på smartare arbetssätt växlas upp och avgiftstak höjas. Om det krävs mer finansiering är det rimligare med avgifter för utnyttjade tjänster än generella skattehöjningar.

”De kommuner som inte tillhandahåller kostnadsfria blöjor anser inte att lagen kräver detta. Men det är något som första instans i Värmdö-fallet inte håller med om. Domstolen gav Värmdö rätt. Det är här det hela börjar bli riktigt intressant. Förvaltningsdomstolens domar blir vägledande för hur även andra kommuner ska agera. Plötsligt har lagtexten prövats och kommunerna ska betala för blöjor och det handlar inte om lite pengar. För Uppsala kommun handlar det om sju miljoner kronor om året. För Malmö och Göteborg handlar det om betydligt mer. Och pengarna ska tas ur en redan ansträngd förskolebudget. Det borde ha varit många kommunala tummar som hölls när kammarrätten prövade målet. Och den gav Värmdö rätt. Oops.
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/blojdomen-kan-bli-en-kalldusch-kommunerna-30574

Dagens stjärna
Adam Cwejman. Ja, det är ett oklokt förhållningssätt att som ”överhet” bara tolerera en sanning i en värld full av olika sanningar. Den kloka makthavaren mobbar och fryser inte ut oliktänkande utan lyssnar ödmjukt på deras argument och försöker ödmjukt sälja sin egen uppfattning i olika sakfrågor. Cwejman har rätt, väldigt många känsliga debatter kan inte hanteras klokt i Sverige. Hur blev det så?

”Det spelar faktiskt ingen roll vad den faktiska sakfrågan handlar om. I detta fall var det bilism och tillgänglighet i stadskärnor. Men fyll det utrymmet med vad som helst som det politiska etablissemanget är enigt om är den enda och sanna vägen framåt och dramaturgin i många samtida politiska konflikter känns igen.”
https://www.gp.se/ledare/maktens-arrogans-går-igen-1.21242055

Misshushållning

Det är helt sjukt att ta del av de enormt misslyckade verksamheter det 100% statliga bolaget Vattenfall varit engagerade i. Hur är det möjligt att missköta en verksamhet, med en så dominant ställning i Norden, och med i grunden många väldigt kompetenta medarbetare så extremt dåligt?

Vattenfalls misslyckanden visar tydligt att staten inte ska äga bolag. Vattenfall är också ett tydligt exempel på enorm ekonomisk misshushållning utan att ledning och styrelse fått ta stort personligt ansvar ! Varför ska ledningar och styrelser få riklig ersättning utan att kunna hållas ordentligt/kännbart ansvariga när de misskött sitt förtroende och uppdrag? 163 miljarder i avskrivningar! Massor av förlorade miljarder. Miljarder som istället hade kunnat ge lägre priser för tufft konkurrensutsatt industri, ge utdelningar som kunnat stärka vår forskning inom våra universitet och stärkt sjukvård.

Det är väl dags att göra om Vattenfall till en stiftelse med fokus på att säkra billig och miljövänlig energi i Norden. I uppdraget kan med fördel livsmedel inkluderas som energi åt oss människor. Dags att tänka om vad avser styrningen av Vattenfall. Utan tvekan talar de senaste årens resultat sitt tydliga språk, staten är en oduglig huvudman.
http://www.svd.se/vattenfalls-mardromslika-nedskrivningar
http://www.expressen.se/dinapengar/vattenfall-visar-en-rekordstor-forlust/
http://www.svtplay.se/klipp/6268629/vattenfall-har-gjort-100-miljarder-i-forluster-sen-2013

Oduglig ägare

Tydliga rollfördelningar
Tror du att det är bra eller dåligt med tydliga rollfördelningar inom ett fotbollslag, på en arbetsplats eller mellan olika offentliga verksamheter? Naivistiska flumpellar de tycker säkerligen att det inte behövs och de tycker dessutom att "alla är ju ansvariga för allt", det är ju kollektivet som är ansvarigt så slipper enskilda ta ett stort personligt ansvar för sin oförmåga eller okloka beslut... Tyvärr är det många som gillar flummighet i allt för många viktiga sammanhang. Det är en dum väg framåt. I Uppsala införs nu en ordning där rollerna mellan beställare och kvalitetsuppföljare blandas ihop med rollen som utförare. Det kan förefalla smart men är det inte när man har och behöver alternativa leverantörer av olika skattefinansierade tjänster. Staten är också dålig på att sköta sina roller. Tycker du att staten sköter Arbetsförmedlingen framgångsrikt? Tycker du de sköter Försvaret framgångsrikt? Tycker du att de sköter Socialtjänstens centrala organ framgångsrikt? Tycker du att de sköter Polisen framgångsrikt? Tycker du att de sköter sin ägarroll av statliga bolag framgångsrikt? Precis som inom EU är ett av huvudproblemen att staten ägnar sig åt allt för mycket istället för att fokusera på sina kärnuppgifter! Det är naturligt i en demokrati att kärnuppgifterna styrs av politiker men varför ska staten driva bolag på konkurrensutsatta marknader? Hur bra kan politiker vara på att klara den viktiga ägarrollen på en hårt konkurrensutsatt marknad? Och dessutom ha rollen som kvalitetsuppföljare och ordningsmakt?


Varför äger staten bolag inom konkurrensutsatta branscher?
Du kanske kan förklara för mig varför staten äger företag i mycket konkurrensutsatta branscher? Jag förstår att skattekollektivet kan få bolag i knät när företagsledare och marknadens ägare misslyckats och till exempel en bank förstatligats kortsiktigt, men varför säljer man inte ut så fort som möjligt? När visade sig staten vara en bra huvudman för företagsverksamhet i konkurrens? Håll med om att man blir förbannad över att höra att Nordea, staten är en stor ägare, återigen utsätter skattekollektivet för stora ekonomiska risker. De ger medarbetare höga bonusar och ägare rikliga utdelningar men spekulerar kraftigt på marknaden och utsätter skattekollektivet för orimliga risker. Staten ska inte äga liknande företag!

http://www.svd.se/hemligt-pm-fran-fi-80-miljarder-saknas-i-nordea

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/80-miljarder-saknas-i-nordea/
http://www.svd.se/telia-riskerar-over-en-miljard-i-skadestand

http://www.expressen.se/dinapengar/vattenfall-visar-en-rekordstor-forlust/

http://www.svd.se/ssab-lever-inte-upp-till-forvantningarna

Vasakronan och Akademiska hus är kanske undantagen... Hur svårt kan det vara att förvalta fastigheter? I synnerhet om man alltid är garanterad intäkter från en annan del av statens imperium! Och tro det eller ej, med jämna mellanrum går fastighetsbolag omkull på grund av för dyra köp. Stora delar av Vasakronans fastighetsbestånd är väl fortfarande spillrorna från 90-talets fastighetskollaps där flera större fastighetsbolag gick i konkurs och landade i statens städbolag Securum. Ett städbolag som gjorde ett bra arbete under ledning av min mentor. Men staten har ju obegränsade resurser eftersom du och jag alltid anses kunna betala mer skatt och vara kudde för oklokt ledarskap...

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/debatt-statsskulden-ar-for-hog/


Och hur går det med regeringens arbete att hitta bättre vägar framåt för att möta den stora bristen på bostäder, särskilt i våra storstadsområden.

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/byggsubventioner-fallde-bostadssamtalen/

Nya krafter

En ny värld med nya möjligheter
Varje dag representerar en ny möjlighet. Möjligheterna i dagens värld är enorma för den som har idéer, ambitioner och är beredd att arbeta hårt. Aldrig tidigare har världen varit så tillgänglig som nu genom den kraft som Internet och vår mobila tillvaro representerar. Visst är det fantastiskt. Som alltid har också nya idéer som samlat kraft förändrat människors tillvaro. Ofta till det bättre. Särskilt framgångsrika är människor och samhällen som vågar ompröva gamla sätt att tillfredställa våra mänskliga basbehov. Nya affärsmodeller och smarta sätt att utnyttja de ständigt utvecklade tekniska möjligheterna förändrar ständigt hur våra liv levs.



USA är fortfarande det land där kreativiteten och affärskraften är som starkast. Den amerikanska kulturen skapar i grunden den kraften. Jantelagen existerar inte i USA. Nästan alla amerikaner jag lärt känna och träffat genom åren gläds åt andra människors framgångar. Självklart är det samtidigt en mycket konkurrensutsatt tillvaro för de människor och företag som försöker förverkliga sina drömmar. Den som har vill inte förlora något till någon annan. Samtidigt förstelnar många etablerade verksamheter och klarar inte av att snabbt anpassa sig till en ny verklighet.


I vår ständigt förändrade värld är det allt lättare för nya aktörer att på allvar utmana gamla stela spelare. Samtidigt tycks världens rikaste bli allt rikare då de också ofta sprider sina risker och bidrar till finansiering av nya affärssatsningar. Det institutionella ägandet ökar stadigt i förhållande till det enskilda ägandet på aktiemarknaden. Men hur spridd är makten över de institutioner som äger allt mer av jordens tillgångar? Vissa hävdar att maktkoncentrationen i praktiken idag är lika stor som på medeltiden.




Främst i USA ser vi hur nya affärsidéer som förändrar världen växer fram. I USA och runt om i världen ställs nu allt fler frågor kring hur många av dessa idéer utvecklas, ägs och styrs. UBER är ett exempel på affärsmodell som rör om ordentligt i världsgrytan. Som vanligt ligger lagstiftaren alltid många steg bakom de företagsamma.



I USA finns gott om riskvilligt kapital. Bara i Kalifornien vill jag minnas att över 50% av världens riskkapital styrs. Riskkapital är nödvändigt för att nya idéer ska ges en ordentlig chans och för att bra idéer, som sällan krigar ensamma på marknaden, ska bli nya framgångsrika företag. I Sverige behöver vi komma på nya sätt att få fram mycket mer riskkapital för våra människors idéer och drömmar. Riskkapital som också gärna har en känsla för att olika delar av och hela Sverige ska utvecklas positivt för sina invånare. Har du några idéer om hur vi förbättrar tillgången till svenskt riskkapital? Och då menar jag riktigt riskkapital, inte enbart tillväxtkapital.
http://www.economist.com/news/briefing/21676760-americas-startups-are-changing-what-it-means-own-company-reinventing-deal

Farliga sjukdomar & hållbart företagande

Pandemier och allvarliga sjukdomar
Med jämna mellanrum genom historien kommer och går lätt överförbara och livsfarliga sjukdomar. De kallas pandemier. Världens experter inom området väntar på nästa stora pandemi och de påstår, som med jordbävningar, att inte inte handlar om ett om utan om ett när den kommer. Samtidigt som experterna väntar, läkemedelsbolagen säljer värdelösa piller till oss för att stater skall visa handlingskraft och ansvarskänsla växer problemen i Sverige och övriga Europa med gamla farliga sjukdomar som vi tidigare lyckats vaccinera bort som polio och mässling. Varför tror du detta händer? För att inte liknande smittor skall spridas kraftigt krävs att minst 90% av befolkningen är immun, så kallad hjordimmunitet. Därför har vi länge vaccinerat barn i Sverige men nu riskerar en allt större andel ovaccinerade att bli som en så kallad reservoar för en sjukdom. Vi får se hur det går. Än så länge tycks vi bara kunna bli äldre och äldre.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/glomda-sjukdomar-pa-vag-tillbaka_8021258.svd

Långsiktighet
Det är långsiktighet, genom att undvika diskriminering av enskilt ägande och regelborttagning samt förenklingar som Sveriges företagsamma människor kan bidra till en fortsatt generell välfärd. Visst vill vi väl försvara vår generella välfärd? Inte vill vi väl få 10-20% fattiga i vår del av världen? Det vill inte jag. Jordmånen för företagsamma människor är inte tillräckligt bra i Sverige! Fler företagsamma måste våga, vilja och orka få sina projekt att växa och engagera många andra svenska skattebetalare på resan. Över 60% av småföretagarna ser expansionsmöjligheter men få går från att se möjligheten till att bygga allt större verksamheter och allt för många av dem som satsar mer späs snabbt ägarmässigt ut och tappar kontrollen över bolaget. Intressant artikel i Financialtimes Times som hyllar den gamla svenska ägarmodellen med röststarka och röstsvaga aktier. Systemet anses bidra till långsiktighet. Långsiktighet måste gynnas mycket mer före kortsiktighet! Centerpartiet måste skärpa sig och tydligare driva den hållbara företagspolitiken.
http://www.ft.com/intl/cms/s/e0f4bc0e-81c2-11e2-ae78-00144feabdc0,Authorised=false.html?_i_location=http%3A%2F%2Fwww.ft.com%2Fcms%2Fs%2F0%2Fe0f4bc0e-81c2-11e2-ae78-00144feabdc0.html&_i_referer=http%3A%2F%2Fsearch.ft.com%2Fsearch%3FqueryText%3DSweden#axzz2OFuOuuYd

Svagt ledarskap

Starka ägare
Är det bra med starka ägare? Frågan kan också ställas omvänt dvs är det bra med svaga ledare? Min erfarenhet inom både näringsliv och nu inom politiken är att det är positivt med ett tydligt och starkt ledarskap. Inom politiken handlar det om att ha en bred majoritet bakom sig så att man inte ständigt är rädd för att sakna förtroende för att leda verksamheten utifrån den inriktning som medlemmarna beslutat om. Inom näringslivet handlar det om att företag som har tydliga och målinriktade huvudägare presterar mycket bättre än företag och organisationer som har ett otydligt ägarskap. Ett otydligt ägarskap öppnar lätt upp för att tjänstemän konstant strider mot varandra och/eller att de enbart berikar sig själv på bekostnad av de svaga ägarna. Coop är ett utmärkt exempel på hur illa det går för verksamheter som har ett otydligt ägande och där tjänstemän tycks vara mer intresserade av att skapa egen kortsiktig vinning istället för långsiktigt stabil avkastning för sina ägare/medlemmar. Kapitalförstörelsen inom kooperationen är nästan total och Coop fortsätter att visa att den ägandeformen ofta är chanslös mot andra ägarformer. Vilken är din reflektion runt kooperationers förmåga att konkurrera och att skapa medlemsvärde?
http://www.dn.se/ekonomi/fogden-jagar-coop