Segregation

Samhällsingenjör eller den osynliga handen
Vad ska styra utvecklingen mest? Politiska ambitioner i demokratiska samhällen som kan få stöd av en majoritet (dvs som inte ägnar sig åt typ Decemberöverenskommelser) eller marknadens så kallade osynliga händer? Jag tycker det ska vara politiska ambitioner. Ambitioner om vilket samhälle man vill bygga för det egna folket i en avgränsad del av världen. Just avgränsningen är central. Det går att skapa väldigt olika samhällen och så är det också jorden runt. På varje avgränsad del finns egna regler, egna kulturella koder och olika historiska berättelser. Inom denna mångfald av metoder för att skapa mer eller mindre fungerande samhällen lever ideologiskt drivna, religiösa, pragmatiker och marknadsfanatiker. För mig är det helt självklart att ett önskat samhälle bara kan upprätthållas om ledarskapet kraftfullt arbetar med att säkra de grundläggande värderingar som anses bära upp det samhälle man vill leva i. Om det samhället t ex ska motverka segregation så krävs kraftfullt politiskt ledarskap. Marknaden kommer inte att göra det önskade jobbet utan endast förstärka t ex skillnaderna mellan de starka och de svaga.
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Segregation
http://www.svd.se/sveriges-mest-segregerade-plats
http://www.expressen.se/gt/sa-vill-de-fa-ett-stopp-pa-segregationen/

I dagens UNT kan vi läsa ett reportage om skolan i Nyköping. De har skapat en stor kommunal skola där alla ungdomar måste gå. Och de mixar ungdomar från "bra" och "dåliga" områden. Och de blandar in flykting och ensamkommande in i ekvationen. Hittills tycks det fungera bättre än tidigare. Så vilken är den politiska ambitionen? Att den kommunala skolan ska göra så? Att få en effektivare skolverksamhet genom en stor skola istället för flera mindre? Eller en kombination? Även Sverige har alltid varit mer eller mindre segregerat mellan samhällsklasser. Möjligen var det under min uppväxt som vi mellan samhällsklasser möttes och fick bygga förståelse och relationer över desamma. På mitt högstadium placerades man utan möjlighet att välja annat. Och i upptagningsområdet bodde både företagare, välutbildade, outbildade, socialbidragstagare, arbetslösa osv. Och vi unga män tvingades göra militärtjänst där vi också tvingades träffas och umgås över sociala klasser. Idag är helt annorlunda och idag har vi dessutom stora grupper flyktingar, ensamkommande och "olagliga" migranter som del av samhället. Så om vi politiskt vill undvika segregation, vad kan vi då göra? Bygga fattigbostäder i Djursholm, Lidingö och på Östermalm? Återgå till en offentlig skola med närhetsprincipen som placering? Sänka ingångslönerna med 50%? Och hur lyckas man med någon ambition överhuvudtaget om det är fritt för alla att bli en del av ett avgränsat samhälle att bli en fullvärdig del av just det särskilda samhället med deras rättigheter och skyldigheter? Personligen vill jag att kunskap och erfarenhet ska styra hur vi bygger vårt samhälle! Inte en massa grundlöst tyckande. Det finns gott om grundlösa ideologier.
http://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-historisk-chans-att-ge-skydd-och-rattigheter/
http://www.dn.se/debatt/kunskap-maste-ga-fore-ideologi-och-populism/

Om vi leker med tanken att du tycker att vi bättre ska motverka segregationen i Sverige. Vilka förbättringsförslag har du för att vi ska lyckas?

Ansvar & konfliktssökande

Är ansvaret alltid någon annans?
Det finns gott om girighet och själviskhet på jorden. Det har det alltid gjort. Egenvinningen är en stark drivkraft för många. Trots det är väl en bärande idé med ett demokratiskt system att också balansera den starkes egennytta med en bredare nytta? För att klara av denna balansakt är det väl självklart att makt och befogenheter också måste följas av att man får ta ansvar för sina handlingar. Om inte människor, särskilt människor med mycket makt, får ta ansvar för sina handlingar fungerar inte en demokrati. Då är det ur mitt perspektiv en skendemokrati.

Vilket ansvar har då de som äger och driver våra banker när vissa bankers verksamhet inte är långsiktigt hållbara? Självklart är det ägarnas (via bolagsstämmor och styrelser) och verksamhetsledningen som är ansvarig och som skall utkrävas det ansvaret när det går illa. Gång efter gång kan vi dock konstatera att det är skattebetalarna runt om i världen som får ge garantier och ta smällarna. Det är en oacceptabel ordning i en värld som styrs av ett enda huvudintresse dvs att tjäna så mycket pengar till verksamheten och sig själv som möjligt. Varför skall banker som tvättar svarta pengar räddas? Varför skall aktieägare och odugligt kortsiktiga företagsledningar skyddas? Uppenbarligen lyckas tyskarna inte rå på storkapitalet och tycks nu kräva att inte bara skattebetalarna utan även spararna måste vara med och ta smällar när oseriösa eller i vart fall odugliga styrelser och ledningar kört sina banker i botten. Är det orimligt? I ljuset av att vi människor är väldigt dåliga på att byta bank kanske det är precis vad banksektorn behöver för att vi sparare bättre skall välja trovärdiga banker. Varför ska vi annars byta? Det är väldigt trögt för många människor att byta bank trots att räntevillkor och andra ekonomiska perspektiv många gånger är gynnsammare i andra banker än den bank vi har. Om du riskerar att förlora säg 10% av ditt sparande om banken går omkull, även under 1 miljon, då kanske alla i Sverige sätter in sina pengar hos Handelsbanken. Varför inte? De är ju en av få banker som funnits under en längre tid som inte ställt skattebetalare och ägare i svåra situationer. Vad tycker du? Jag tycker att det måste bli ett slut på att hantera finansmarknaden med silkesvantar. De har ett större ansvar än sin egen resultat och balansräkning. De har ett större ansvar än chefernas arvoden. Jag tycker bara Cypern skall räddas om inte resten av Europa behöver ta kostnaderna för att rädda dem. Även det demokratiska systemet måste tydligt markera att spelregler måste följas och att kortsiktighet och stor kortsiktig egennytta straffas. Som cyprioterna agerar är det tveksamt om de ser det som ett straff att få lämna Euro-samarbetet. Konflikten mellan Turkiet och Grekland kanske kan få en lösning genom att Cypern köps ut av ryssar och blir en del av Ryssland......
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ryssfemmans-risker
http://www.dn.se/debatt/sa-bor-branschen-hantera-bankkundernas-missnoje
http://www.unt.se/ledare/aven-cypern-bor-raddas-2337975.aspx

Vem tjänar på konflikten mellan Israel och Palestina?
Hur svårt kan det vara att inse att en fredlig och positiv gemensam agenda skulle vara bäst både för det palestinska och det israeliska folket? Eller är det inte så? Uppenbarligen finns intressen som inte tycker så eftersom de aldrig lyckas hitta en positiv väg framåt. en väg som bl a kan leda mot att alla de som lever i djup misär i det demokratiska Israel, i Gaza, kan få rimligt anständiga liv och lite framtidshopp. Kan det vara så att skälet till varför en fred mellan folken inte är möjlig är att vare sig israeler eller palestinier kan hålla sams om de inte har en yttre fiende? Tanken är inte helt orealistisk eftersom många grupper av samma folk idag ägnar sina dagar åt att döda varandra i Syrien. Vad tror du?
http://www.unt.se/varlden/raketer-fran-gaza-under-obamas-besok-2338744.aspx