Dålig skola

Rösta för kraftiga förbättringar

Utvecklingspartiet demokraterna är inget missnöjesparti. Vi är ett nystartat lokalt parti, 100% fokuserade på att skapa mätbar invånarnytta och en stark framtidstro. Som detta framtidsoptimistiska parti har vi självklart en tydlig och konkret politik för hur allt Uppsala kommun och region Uppsala ansvarar för ska förbättras. Vi vet att det går och det inkluderar bland annat skolan, sjukvården, äldreomsorgen och hur Uppsala bäst byggs ut. Genom nedan länk kan du hitta vår konkreta politik bland annat kopplat till skolan. En skola i Uppsala kommun som Lärarförbundet rankar på plats 261 av 290 kommuner när de tar fram "Bästa skolkommun". Ta gärna del av Lärarförbundets ranking som jag bifogar nedan, det är en trist läsning och du som inte vet det ska veta att det är Socialdemokraterna och Liberalerna som haft de politiska rollerna med störst ansvar för hur dessa frågor sköts sedan 2018. Och Socialdemokraterna har haft den politiska ledartröjan och tillsammans med olika stödpartier styrt Uppsala kommun sedan 2014. 

https://updem.se/

https://updem.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsparitet_demokraternas_politiska_program_2021-2028.pdf

https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2021/uppsala

Farligast för Uppsalas utveckling är att skolan är så misskött samt att företagsklimatet rankas så uselt. Skolan och företagsklimatet är de tveklöst viktigaste perspektiven för att ett samhälles framtid ska bli positiv. När Svenskt Näringsliv 2021 rankade Sveriges kommuner i matchen om "Bästa företagsklimat" hamnade Uppsala kommun på plats 232 av 290 kommuner. Det är svårt att konstatera något annat än att Socialdemokraterna och Liberalerna misslyckats kraftigt med att stärka Uppsalas framtid under den senaste mandatperioden. 

https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/lokalt-foretagsklimat/lokalt-foretagsklimat-ranking-2021_1174030.html

Utvecklingspartiet demokraterna har den framtidspolitik som kraftigt stärker Uppsala för dagens och kommande Uppsalabor. UPs politik bygger ut Uppsala socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbart. UPs politik stärker skolans arbetsmiljö och skolresultaten snabbt. UPs politik stärker Uppsalas företagsklimat snabbt. Och om du läser vårt politiska program ser du att våra förbättringsförslag inte är "fluff fluff" utan konkreta och genomförbara förbättringsförslag.  

Och den som inte förstått hur bra UPs skolpolitik är kan med fördel ta del av den och förstå att den kritik som nedan 27 rektorer i Uppsala framför är helt i linje med det UP snabbt kräver förbättring inom. Läs gärna nedan UNT debattartikel från dessa rektorer och inse att en röst på Utvecklingspartiet demokraterna är ett mycket klokt val.

"– Alla är överens om att det är under de tidiga åren som lärandet grundläggs. Ändå är ersättningen per elev som lägst i de yngsta klasserna. Grupperna blir så stora att skolorna alltför ofta inte kan ge barnen tillräckligt med stöd, säger Jonas Olsson, rektor för Vänge skola."

"Jonas Olsson och Torun Paulsson är två av 27 kommunala rektorer som i en debattartikel på UNT:s debattsida larmar om resurskrisen för de yngsta eleverna i Uppsala. "Det grundbelopp vi får räcker inte till den organisation som behövs utifrån skollagens uppdrag, vilket får följder för våra elevers lärande, deras trygghet samt våra medarbetares arbetsmiljö", skriver man."

"Rektorerna ger i debattartikeln exempel från skolvardagen:

• Förskoleklasserna kan inte bemannas utifrån elevernas behov.
• 28 elever per klass i lågstadiet är för många för att en enda klasslärare ska hinna med, inte minst i svenska och matematik där färdigheterna grundläggs på lågstadiet.
• Elever som precis når upp till målen, och som med lite extra stöd skulle kunna nå längre, hamnar i skymundan.
• Skolor får inte alltid extrapengar för elever med mycket stora behov, vilket leder till en orolig miljö för elever och personal samt till hål i budgeten om skolan själv måste bekosta elevassistenter.
• För att budgeten ska gå ihop måste skolkuratorn jobba på flera skolor, vilket gör elevhälsoarbetet splittrat och att fokus läggs på akuta åtgärder, snarare än förebyggande."

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/27-rektorer-larmar-uppsalas-skolor-klarar-inte-skollagens-uppdrag-har-varit-tajt-lange/r1n9z6kl

Kvalitetstid

Mentalt närvarande
Gång efter gång har jag hört andra hårt arbetande ursäkta att de umgås lite tid med sina barn med argumentet att det är inte tiden som är viktig utan att det är kvalitetstid när man träffas. Gång efter gång har jag hört vuxna som kategoriskt dissat den inställningen. Men varför skulle stor fysisk närvaro vara bättre än några stunder då och då när närvaron och barnfokuset är totalt? Jag hör absolut till dem som tror på kvalitetstid när man umgås än endast närvaro. Självklart kan en kombination vara mycket positivt beroende av barnets personlighet. Många vänner och bekanta vittnar om att deras föräldrar var närvarande men att kvalitetstiden tillsammans nästan var obefintlig. Jag satsar på kvalitetstid med mina barn. Tid för lek. Tid för läxläsning. Tid för dans. Tid för gemensam träning. Tid för livsvandringssamtal. Samtal om kompisproblem, kärlek, värdet av kunskap, träningstips, matlagning, odling, om universum tar slut, om varför mormor är så klurig, om varför man blir lite rädd för mörkret osv. Precis som med mina blommor så mår de bäst av ordentlig omvårdnad lite då och då. De mår inte bra av att dagligen vattnas. De mår dåligt av för mycket vatten men också för lite. Det svenska lagom känns som helt rätt. Hittills känns det som ett lyckat drag att regelbundet lagom satsa på kvalitetstid med barnen. Både för dem och mig. Vad tycker du?

Läxläsning

Träning, träning och åter träning
Vad skiljer de bästa från övriga inom istort sett alla verksamheter? Nej, det handlar bara i undantagsfall om begåvningar som lyckats hitta rätt intresseområde. Det som skiljer är att de vill lite mer och tränar lite mer än de andra som också tränar mycket. Så enkelt är det. Det gäller inom ledarskap och det gäller inom idrotten. Det gäller överallt Och det inkluderar skolans värld. Om du tänker till tror jag du håller med. Om man inser detta är det väl inte så svårt att förstå att en motiverad elev presterar bättre än en omotiverad, eller? Om man inser det är det väl inte så svårt att en elev som fortsätter att studera även efter skoltid kommer att lära sig mer än om hon inte gör det, eller? Vi som tycker det är viktigt att alla våra barn och unga får en så jämlik start i livet som möjligt. En start som t ex genom skolan kan kompensera sociala ojämlikheter som finns i alla samhällen. Även i ett socialt jämlikt land som Sverige är det viktigt att medvetet jobba med att kompensera social ojämlikhet. Jag tycker därför att kostnader för läxläsningsstöd bör vara stöd som är tillgängligt för alla våra barn och ungdomar. Inte bara ett stöd till barn med föräldrar som kan eller vill prioritera köpt läxläsningsstöd. Vad tycker du?
http://www.unt.se/ledare/viktigare-an-laxor-3017718.aspx