Effektiv klimatpolitik

Näringslivsutveckling och fattigdomsbekämpning hör ihop

Bra av den nuvarande regeringen att mycket tydligare koppla svenskt biståndsarbete till näringslivsutveckling både i mottagarländer och Sverige. Många folkrika länder är naturligt också platser som mest påverkar jordens natur. Det är uppenbart för den som gör hemläxan att det är i världens folkrikaste länder som de i särklass största miljöproblemen finns. Flera av dem är fattiga. Med fördel villkoras bistånden till hos dem viktiga miljöförbättrande åtgärder där svenska metoder och produkter kan göra stor positiv nytta. Och bistånd till länder med regimer som beter sig som iraks ska stoppas. Naomi Abramowicz, GP, skriver läsvärt om Sveriges nya biståndspolitik nedan.

”När en viss politisk modell varit en del av tingens tillstånd tillräckligt länge finns det en tendens att den slutar ifrågasättas, att den ses som något av Gud givet. Så har även varit fallet med den svenska biståndspolitiken. Inte minst på grund av det stora svenska biståndsindustriella komplex som har vuxit fram, där såväl myndigheter som organisationer ingår. De vill givetvis fortsätta att få skattemedel för att bedriva sin verksamhet.” 

”Därför är det inte konstigt att så fort minsta förändring har anats i biståndspolitiken har det framförts högljudda protester i medierna. Kritiken har inte sällan gått ut på att den regering som skär i biståndet är osolidarisk, överger fattiga människor i utvecklingsländer och duckar sitt globala ansvar. Det är kritik som svider, särskilt eftersom det så länge har hört ihop med den svenska självbilden att se sig som ett världssamvete och en humanitär stormakt – oavsett vad olika utvärderingar har visat om svenskt bistånds effektivitet och resultat.”

”Men handel och fattigdomsbekämpning, som ju är målet snarare än att ge biståndsorganisationernas anställda sysselsättning, går hand i hand. Det är handel som kommer att lyfta länder ur fattigdom på sikt, inte ett outsinligt pengaflöde från länder i väst som allt för ofta hamnar i fickan på en korrumperad elit snarare än att gå till verkligt behövande.”

”Även Riksrevisionen har haft synpunkter på biståndspolitiken. I en utvärdering från 2021 påpekade Riksrevisionen att det saknas dokumenterad uppföljning av det svenska stödet till internationella organisationer som FN och Världsbanken. I en rapport från förra året fick biståndsmyndigheten Sida kritik för att deras val av samarbetspartners inte varit tillräckligt väl underbyggda, och att det är svårt att förstå dess prioriteringar. Det finns med andra ord gott om förbättringspotential för svensk biståndspolitik.”

https://www.gp.se/ledare/rätt-av-regeringen-att-lägga-om-sveriges-biståndspolitik-1.105133910

För oss i Norden är det viktigt att prioritera våra begränsade resurser klokt kopplat till att hindra människans negativa miljöpåverkan. Varje år vi slipper uppleva en kollapsad Golfström är mycket värdefullt. För att minska de riskerna är det viktigare att satsa mer på forskning, utveckling och försäljning av produkter och tjänster till de folkrika länder som verkligen behöver ställa om. Nedan artikel belyser som ett tidigare av mina blogginlägg problemen med en Golfström som förändras snabbt. Expressen publicerade en enkel artikel om Golfströmmen som jag bifogar nedan.

”Havsströmmarna i norra Atlanten, inklusive Golfströmmen, kan komma att kollapsa redan inom två år, år 2025, enligt en ny studie. Mest troligt sker det dock runt år 2057, tror forskarna. Effekten på klimatet skulle kunna bli mycket stor, inte minst i norra Europa.”

https://www.expressen.se/nyheter/golfstrommen-kan-kollapsa-inom-tva-ar/

Ett av flera problem med Miljöpartiets aktivistiska miljöpolitik är att den leder begränsade resurser fel om syftet är att göra största positiva nytta. Miljöfrågor är lokala och regionala. Klimatfrågor är globala. Det är illavarslande när partier som Centerpartiet och Liberalerna vill vara mer aktivistiska kopplat till miljö- och klimatpolitik bara för att de tror att det lockar unga väljare. Det är infantilt (typ barnsligt) Det är att dumförklara de flesta av våra unga. Så dumma är få av dem. Utbilda dem bättre istället i mängd- och sambandslära. Mer resurser till relevant forskning och offensivare försäljning av grön teknologi till världens stora ”miljö- och klimatbovar” är den kloka vägen att gå för personer som genomtänkt vill att människans miljö- och klimatpåverkan kraftigt ska minska fram till år 2050. Glöm inte att jorden är påväg mot minst 10 miljarder människor som tär på begränsade resurser. Vi är drygt 8 miljarder idag. För bara 400 år sedan uppskattas vi ha varit max 600 miljoner människor. För 200 år sedan cirka 1,1 miljarder. Du som bryr dig om att försöka tänka mer rätt än fel ”gräv” gärna lite i informationen genom nedan bifogade länkar.

”Det tog 12 år för jordens befolkning att växa från sju till åtta miljarder. Det uppskattas att denna siffra kommer att nå en topp på 10,4 miljarder under 2080-talet och stanna på den nivån fram till 2100.”

https://www.worldometers.info/world-population/

https://unric.org/sv/varldens-befolkning-2/

Framtidsbygget del två

Flitens folk
Ambition och hårt arbete, bara så skapas uthållig framgång. Alla som säger annat ägnar sig åt politisk propaganda utan vetenskapligt stöd för sina framgångsrecept. Det gäller i alla sammanhang. Håll med om att det inte är så svårt att förstå. Du vet ju att det är så inom idrottens och musikens värld. För det vet du väl? Du hör väl inte till dem som tror att man blir en stjärna om man inte ger allt för att försöka bli en av de få som når toppen. Ett kollektiv avviker inte från denna logik. De lag som har höga ambitioner och som har lojala spelare som anstränger sig för att nå ambitionen har största chans. Ju fler i laget som tydligt också delar ambitionen och som aktivt bidrar för att nå dit desto större chans att man lyckas. Jag vill vara en del av ett framgångsrikt samhälle där vi också klarar av att, och känner stolthet över, att vi tar bra hand om våra svagaste. Flit är nyckeln till framgång. Krasst så lyckas lata människor aldrig att själva skapa framgång.



Paradigmskifte
Sverige har ett skrikande behov av reformer. En ständigt förändrad värld kräver det om ambitionen är att landets folk ska ha chansen att fortsatt leva i en generell välfärd. En anpassning till nutid är inte tillräcklig. Vi måste också förbereda oss för framtiden. En åldrande befolkning, allt fler långtidsarbetslösa bland arbetsföra, för få företag som nyanställer och växer i Sverige (särskilt om vi räknar bort leverantörer av välfärdstjänster), kompetensbrist inom High-tech sektorn, stor brist på bostäder, oacceptabla skolresultat och allt mer social oro i utanförskapsområden är några av våra utmaningar. För att möta dessa utmaningar borde det hagla med förbättringsförslag från de politiska partierna och de borde försöka kompromissa fram reform efter reform. Det är nödvändigt om man bryr sig om alla svenskars bästa. Exempel på förslag är dagens från Moderaterna om sänkt ingångslön under lärlingsperioden i utbyte mot garanterat jobb när utbildningen är klar. Även om förslaget är orealistiskt (om jag förstått det rätt) är det intressanta tankar som ändå öppnar upp för idéutveckling som kan landa i något nytt och bra. Mycket få företagare kommer att garantera anställning innan man vet vad en person går för. För mindre företag är det än mer kritiskt än för stora företag att undvika felrekryteringar.


Bland behoven av reformer finns självklart olika prioriteringar. Den högsta prioriteringen borde vara att återupprätta företagsamheten. Vi behöver ett paradigmskifte från offentlighets och bidragstänk till företags och medskapandetänk! Nästan alla i vårt samhälle kan vara medskapande till ett generellt högt välstånd. Det kräver att de som försöker axla regeringsmakten förstår och tydligt försvarar företagsamhetens avgörande betydelse för att upprätthålla ett socialt sammanhållet folk i det vi kallar Sverige. Regeringens allt tydligare vänstersväng är oklok och bidrar bara till mer splittring och till att klyftorna snabbare ökar mellan Sveriges folk.
http://www.di.se/artiklar/2016/5/1/ledare-varning-for-vanstergir/
http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/debatt-ge-svar-om-exporten-alliansen/
http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/debatt-skrota-iden-om-en-ny-sjukskatt/


Stärkt näringslivsbas

Företagsamhetsreformen bör byggas på ett fokus på mindre växande företag. Reformen ska också inkludera kraftiga förändringar av Arbetsförmedlingen, krav på kommuner att erbjuda enklare jobb, nutidsanpassa socialförsäkringssystemet och kraftigt förbättra landets skolresultat. Hindren in på arbetsmarknaden måste rivas. Det kraftiga skyddet för en redan anställd i förhållande till hindren för att få en chans att visa sin prestationsförmåga är en osund ordning. Idag är samhällssystemet utformat utifrån att alla blir anställda. Vad händer om vi tänker annorlunda och istället ser varje människa som en fantastisk egenföretagare? Är det inte det vi fria människor är? Om vi alla är egenföretagare har vi också avtalsrätt. Det är inte oväsentligt i en hårt reglerad arbetsmarknad som den svenska. Självklart kan moderna fackförbund fortsätta att göra kortsiktig nytta för sina medlemmar. Det politiska ledarskapet anser jag självklart ska se till folkets långsiktiga nytta. Då är det viktigt med en öppnare och mer inkluderande arbetsmarknad där inte lägsta kostnadsnivåer sätts så att de exkluderar många på arbetsmarknaden från en reell chans till jobbuppdrag. Den nödvändiga företagarreformen behöver också ge kommunerna handlingsutrymme att anpassa försörjningsstödet utifrån närsamhällens utbud av jobbmöjligheter. I min värld får inte heller högsta nivån av försörjningsstöd ligga på över runt 75% av lägsta löneläget. Visst blir det tuffare för de som berörs men det bidrar också till att vårt sociala skyddsnät kan överleva i takt med att allt fler blir långvarigt beroende av bidrag.


Bra att den norska oljefonden, en av världens största ägare i börsnoterade bolag, ryter till mot orimliga storbolagsersättningar. Ägarna måste ta sitt ansvar för att vi ska få en socialt och ekonomisk hållbar väg framåt. Med tanke på att de flesta viktiga småföretagare sliter 24/7/365 för mindre ersättning än en sjuksköterska får det vara någon rimlighet i ersättningen till bolag som i stor utsträckning ägs av pensionsfonder. Att enskilda företagsledare försöker få så höga ersättningar som möjligt ser jag inte som ett problem. De förhandlar som alla andra. Ägarna måste vara de som tar sitt aktiva ansvar för rimligheter i ersättningsnivåer.
http://www.di.se/artiklar/2016/4/29/lagg-ned-och-borja-om/?showondise=1
http://www.di.se/artiklar/2016/4/29/bards-dystra-profetia/
http://www.di.se/artiklar/2016/5/2/oljefonden-till-attack-mot-hoga-vd-loner/

Systemhot

Politiskt käbbel
Självklart finns gott om åsiktsskillnader om allt möjligt. Om du inte själv varit eller är politiskt engagerad kan jag vittna om att allt för mycket käbbel kan läggas på t ex om det finns eller inte finns cykelparkeringar på en viss plats trots att det finns gott om dem i närheten. Varför blir det så? Jag tror att det är för att det är enkelt att käbbla om. Tänk om 80% mindre energi kunde läggas på sådana frågor och istället ägnas åt de stora och oändligt mycket viktigare frågorna. Frågor som om de inte hittar bra svar som följs upp med åtgärder är systemhotande. Frågor som: hur säkrar vi långsiktigt billig energi? Hur säkrar vi tillräcklig regional matförsörjning? Hur utbildar vi våra barn för att klara självständiga och rika liv? Hur omvandlar vi näringslivet lokalt så att jobb och välstånd kan försvaras och utvecklas? Hur klarar vi omsorgs och vårdbehoven med en allt äldre befolkning? Hur klarar vi urbaniseringen på ett sätt som är hälsopositiv och miljövänlig? Hur stöttar vi alla människor som bor i avbefolkningsorter och som saknar medel för att flytta närmare jobb och samhällsservice? Hur klarar vi att försvara och utveckla det sociala kontraktet om integrationen av flyktingar fortsätter att vara dålig och allt fler tiggande EU migranter kommer till våra städer?

Norge, Danmark och England
I Norge, Danmark och England har de vågat att seriöst debattera utmaningarna med tiggande EU-migranter. De har dragit slutsatsen att utvecklingen med allt fler tiggande EU-migranter är skadlig på många sätt. De är tre till Sverige närliggande demokratier. I Danmark går de nu så långt att de både förbjuder tiggeri men de förbjuder också kommuner och välgörenhetsorganisationer att ge stöd till tiggande EU-migranter. I Danmark raljerade flera politiker om Sverige i denna fråga igår och hoppades att alla tiggare och hemlösa nu tar sig till Sverige.... Ska vi slå vad om hur många dagar det tar efter valet tills Sverige börjar vidta åtgärder för att även här försöka försvara vårt generösa sociala kontrakt? Att inte ta tiggeriproblemen och dess systemhotande effekter på allvar är oansvarigt. Det är inte bara oansvarigt det är även naivt och dumt. I Halmstad har nu åklagare anklagat en organisatör av tiggeri för människohandel etc. Vi

Allvarligt läge

Inga gratis luncher
Det finns ett engelskt uttryck som innebär "det finns inga gratis luncher". M a o allt kostar på något sätt och den som tror något annat är dum. Jag tror inte du är dum. Därför tror jag bl a att du förstår att vårt höga välstånd inte kan tas för givet och att grunden till vårt välstånd är ett starkt och ständigt konkurrenskraftigt näringsliv. Eftersom du förstår det antar jag att du som jag är orolig över det svenska näringslivets utveckling. Utvecklingen är djupt otillfredställande. Jag är helt övertygad om att S och MP inte hade bidragit till en bättre situation. Trots det måste den negativa näringslivstrenden brytas annars är vårt generella höga välstånd mycket hotat.
http://www.kommunrating.se/blog/?p=828
http://www.regeringen.se/sb/d/16541/a/213306

I takt med att Pharmacia, ASEA, Volvo, ASTRA, SCANIA m fl blivit kontrollerade av makter utanför Sverige, och utan hjärta för lokalt svenskt välbefinnande, har också viktiga jobb och innovationskraft lämnat landet. I dagens allt för kortsiktiga ekonomiska värld köps också bra företag upp tidigt och nya viktiga lokala jobbmöjligheter går ofta på export. Visst skapas enorma enskilda förmögenheter på kort tid för vissa men hur stor är den lokala nyttan av det? Det är hög tid för lite ingenjörskonst inom samhällsbyggandet för att hitta incitamentssystem som leder i den riktning vi önskar. Vi behöver nya reformer med fokus på småföretagare!
http://www.di.se/artiklar/2014/3/18/debatt-sveriges-ekonomi-gar-samre-an-vad-de-tror/

Nu avvecklar återigen GE Healthcare i Uppsala medarbetare. Det händer hela tiden att välskötta bolag anpassar sina kostnader utifrån hur marknaden utvecklas. Inget ovanligt med det. Det tydliga med GE Healthcare är att de ingår i en företagsgrupp som skoningslöst och ekonomiskt framgångsrikt fokuserar på lönsamhet och marknadsposition. Vi behöver bl a fler sådana företag med huvudkontoren i Sverige. Framförallt behöver vi fler företag som inte slaviskt styrs av ett kortsiktigt nyckeltalsfokus. Vi behöver fler ingenjörsdrivna företag som utvecklar och säljer tjänster, produkter och system utifrån en bas i Sverige. Hur kan man annars tro att välfärden ska bli bättre för det stora flertalet? Det finns inga gratis luncher! Vi behöver reformer med fokus på småföretagare!
http://www.unt.se/uppsala/ge-varslar-trots-stabil-vinst-3051398-default.aspx

Sveriges höga generella välstånd är hotat om vi inte får till den här ekvationen. Lösningen är inte en massa bidrag. Lösningen är inte att tro att det löser sig av sig själv. Det börjar bli bråttom att genomföra flera viktiga reformer för att åter göra Sverige bärkraftigt företagsamt. Vi behöver reformer med fokus på småföretagare!
http://www.sns.se/forlag/konjunkturradets-rapport-2014-hur-far-vi-rad-med-valfarden

Taktlöshet

Andras pengar
Är det inte intressant hur stor skillnad det är mellan förvaltning av egna pengar och andras pengar. Utan tvekan kan man se mycket tydligt att tjänstemannastyrda och institutionellt ägda bolag ger sina styrelser och ledningar mycket mer betalt trots att de sällan eller aldrig presterar bättre vinstmarginaler över tiden jämfört med ägarledda bolag. Företagarna presenterade årsstatistik som pekade på att kvinnor levererar lägre vinster än män. Som jag skrev igår tror jag kvinnor är minst lika bra som män om man mäter över konjunkturcykler. Jag skulle gärna ta del av statistik om hur stora skillnaderna på ersättningar är till styrelser och ledningar mellan ägarledda och institutionaliserade bolag. Jag tror vi får se löjliga skillnader där välskötta ägarledda bolag betalar betydligt mindre än andra bolag (men ändå höga ersättningar). Varför är det så?

Som aktieägare i Volvo blir jag förbannad på de stora institutionella ägarna som visar dåligt omdöme och taktokänsla när de föreslår kraftigt höjda styrelsearvoden samtidigt som över 4.000 medarbetare ska få sparken. Patricia Hedelius skriver en bra kolumn om detta i dagens SvD. Jag delar helt hennes kommentarer. Det är beslut som dessa som bidrar till att försämra både för oss mindre aktieägare och för svensk konkurrenskraft eftersom liknande beslut skapar onödiga konflikter mellan kapital och arbete.

Motion & företagsklimat

Äntligen?
Inte minst genom mitt engagemang i Folkhälsorådet vet jag att det finns väldigt mycket forskningsstöd för att fysiska aktiviteter och idrott i skolan har mycket stor positiv effekt på studieresultaten. Som jag skrivit i flera debattartiklar är det utifrån dessa forskningsresultat, och sunt förnuft, viktigt att återinföra mer av fysiska aktiviteter för våra barn och unga i skolorna. Glädjande att även fler säger sig förstå det även om det tyvärr inte märkts kopplat till de mycket värdefulla hälsopedagoger som hjälpt till för att utveckla detta mycket viktiga folkhälsoarbete och stärkt våra studieresultat. De kommuner och rektorer som vill förbättra studieresultaten gör klokt i att inkludera mer fysiska aktiviteter kopplade till studiegången.
http://www.unt.se/debatt/motion-ger-battre-skolresultat-2819494.aspx

Jämförelser
När man jämför är det viktigt att veta vad man jämför och om det man jämför är relevant. I Uppsala har vi bestämt att värdera hur bra vi är som näringslivskommun genom att mäta en korg av olika mätningar och att endast jämföra oss med 33 jämförbara kommuner. Bland mätningarna finns bland  annat mätningar från och om Fokus, Svenskt Näringsliv, Nöjd kund index och företagsetableringar. När vi mäter resultatet av korgen och när vi jämför med de 33 jämförbara kommunerna hamnar vi på andra plats i Sverige! Trots det är jag inte nöjd. Jag vet att vi kan bli bättre och jag tänker fortsätta att bidra till att vi lyckas.
Att till exempel jämföra Knivsta med Uppsala är inte relevant. Det är helt olika förutsättningar och möjligheter.
http://www.unt.se/24unt/?clip=2820289
http://www.unt.se/ekonomi/daligt-betyg-for-foretagsklimatet-2819292.aspx