Näringslivsutveckling och fattigdomsbekämpning hör ihop
Bra av den nuvarande regeringen att mycket tydligare koppla svenskt biståndsarbete till näringslivsutveckling både i mottagarländer och Sverige. Många folkrika länder är naturligt också platser som mest påverkar jordens natur. Det är uppenbart för den som gör hemläxan att det är i världens folkrikaste länder som de i särklass största miljöproblemen finns. Flera av dem är fattiga. Med fördel villkoras bistånden till hos dem viktiga miljöförbättrande åtgärder där svenska metoder och produkter kan göra stor positiv nytta. Och bistånd till länder med regimer som beter sig som iraks ska stoppas. Naomi Abramowicz, GP, skriver läsvärt om Sveriges nya biståndspolitik nedan.
”När en viss politisk modell varit en del av tingens tillstånd tillräckligt länge finns det en tendens att den slutar ifrågasättas, att den ses som något av Gud givet. Så har även varit fallet med den svenska biståndspolitiken. Inte minst på grund av det stora svenska biståndsindustriella komplex som har vuxit fram, där såväl myndigheter som organisationer ingår. De vill givetvis fortsätta att få skattemedel för att bedriva sin verksamhet.”
”Därför är det inte konstigt att så fort minsta förändring har anats i biståndspolitiken har det framförts högljudda protester i medierna. Kritiken har inte sällan gått ut på att den regering som skär i biståndet är osolidarisk, överger fattiga människor i utvecklingsländer och duckar sitt globala ansvar. Det är kritik som svider, särskilt eftersom det så länge har hört ihop med den svenska självbilden att se sig som ett världssamvete och en humanitär stormakt – oavsett vad olika utvärderingar har visat om svenskt bistånds effektivitet och resultat.”
”Men handel och fattigdomsbekämpning, som ju är målet snarare än att ge biståndsorganisationernas anställda sysselsättning, går hand i hand. Det är handel som kommer att lyfta länder ur fattigdom på sikt, inte ett outsinligt pengaflöde från länder i väst som allt för ofta hamnar i fickan på en korrumperad elit snarare än att gå till verkligt behövande.”
”Även Riksrevisionen har haft synpunkter på biståndspolitiken. I en utvärdering från 2021 påpekade Riksrevisionen att det saknas dokumenterad uppföljning av det svenska stödet till internationella organisationer som FN och Världsbanken. I en rapport från förra året fick biståndsmyndigheten Sida kritik för att deras val av samarbetspartners inte varit tillräckligt väl underbyggda, och att det är svårt att förstå dess prioriteringar. Det finns med andra ord gott om förbättringspotential för svensk biståndspolitik.”
https://www.gp.se/ledare/rätt-av-regeringen-att-lägga-om-sveriges-biståndspolitik-1.105133910
För oss i Norden är det viktigt att prioritera våra begränsade resurser klokt kopplat till att hindra människans negativa miljöpåverkan. Varje år vi slipper uppleva en kollapsad Golfström är mycket värdefullt. För att minska de riskerna är det viktigare att satsa mer på forskning, utveckling och försäljning av produkter och tjänster till de folkrika länder som verkligen behöver ställa om. Nedan artikel belyser som ett tidigare av mina blogginlägg problemen med en Golfström som förändras snabbt. Expressen publicerade en enkel artikel om Golfströmmen som jag bifogar nedan.
”Havsströmmarna i norra Atlanten, inklusive Golfströmmen, kan komma att kollapsa redan inom två år, år 2025, enligt en ny studie. Mest troligt sker det dock runt år 2057, tror forskarna. Effekten på klimatet skulle kunna bli mycket stor, inte minst i norra Europa.”
https://www.expressen.se/nyheter/golfstrommen-kan-kollapsa-inom-tva-ar/
Ett av flera problem med Miljöpartiets aktivistiska miljöpolitik är att den leder begränsade resurser fel om syftet är att göra största positiva nytta. Miljöfrågor är lokala och regionala. Klimatfrågor är globala. Det är illavarslande när partier som Centerpartiet och Liberalerna vill vara mer aktivistiska kopplat till miljö- och klimatpolitik bara för att de tror att det lockar unga väljare. Det är infantilt (typ barnsligt) Det är att dumförklara de flesta av våra unga. Så dumma är få av dem. Utbilda dem bättre istället i mängd- och sambandslära. Mer resurser till relevant forskning och offensivare försäljning av grön teknologi till världens stora ”miljö- och klimatbovar” är den kloka vägen att gå för personer som genomtänkt vill att människans miljö- och klimatpåverkan kraftigt ska minska fram till år 2050. Glöm inte att jorden är påväg mot minst 10 miljarder människor som tär på begränsade resurser. Vi är drygt 8 miljarder idag. För bara 400 år sedan uppskattas vi ha varit max 600 miljoner människor. För 200 år sedan cirka 1,1 miljarder. Du som bryr dig om att försöka tänka mer rätt än fel ”gräv” gärna lite i informationen genom nedan bifogade länkar.
”Det tog 12 år för jordens befolkning att växa från sju till åtta miljarder. Det uppskattas att denna siffra kommer att nå en topp på 10,4 miljarder under 2080-talet och stanna på den nivån fram till 2100.”
https://www.worldometers.info/world-population/
https://unric.org/sv/varldens-befolkning-2/
