Har vi de ledare vi förtjänar?
Gång efter gång får vi höra av personer som tagit på sig rollen att leda landet, eller kommuner, att "vi såg det inte komma". Eller ”vi har varit naiva”. Det är många fler än jag som häpnar över dessa återkommande kommentarerna från människor som har tillgång till massor av information från socialförvaltningar, från Polisen, från underrättelseverksamheter, från skolor och så vidare. Den som trots alla dessa källor av hyfsat korrekt information inte såg det komma lever inte bara i priviligierade bubblor utan möter också tjänstemän som i så fall inte vågar säga sanningar. Det senare tror inte jag är fallet.
Jag tror att socialtjänsten, Polisen, underrättelseorganisationer och så vidare länge talat i klartext men de politiker som ska tjäna sina invånares bästa vill inte lyssna. Eller i vart fall inte deras partier kollektivt. De budskap och varningar som kommit år efter år tas inte på allvar. Vad det beror på kan vi ha många synpunkter på. Personligen tror jag det mest beror på att det är jobbiga frågor och allt för många människor, inklusive dem med ledaruppdrag, drar sig för att jobba med på allvar. Trots att det är de frågorna som har störst påverkan på om vår framtid blir bättre eller sämre.
Daniel Åkerman beskriver väl i GP vilka det framförallt är som drabbas av denna politiska oförmåga att inse allvarliga problem och att det krävs omfattande reformer för att lösa dem. Det är framförallt alla skötsamma invandrare som lever och försöker verka i våra utanförskapsområden som är offren. Och människor som vill att vi på allvar ska börja problemlösa, och som uttrycker sin avsky över allvarlig kriminalitet, de kallas av dem som fortsätter med att förminska problemen för "troll". För att inte tala om alla som drabbas av att betalar för denna inkompetenta politiken. Tyvärr kommer inte Åkermans förhoppning om att slippa den nuvarande statsministern bli verklighet förrän tidigast efter 11/9 2022.
"Företagare med utländsk bakgrund utsätts för systematisk utpressning av kriminella gäng. Offren riskerar att i längden förlora sitt eget företag och sin familj eller tvingas fly till annan ort. Det är SVT Nyheter Väst som har granskat utbredning av beskyddarverksamhet i Sverige. I en intervju larmar Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg, för att problemet med olaga hot mot företagare är gigantiskt, men att detta har skapat en tystnadskultur som omöjliggör tillförlitlig statistik."
"De kriminella nätverkens utpressning riktas nästan uteslutande mot personer med utländsk bakgrund då dessa ofta har svårare att stå emot. ”Om du inte har en stor släkt som kan skydda dig är du helt chanslös”, säger Boström. Offren utsätts för konstanta dödshot, mot såväl sig själva som syskon, makar och barn. För den som går med på ”beskyddet” innebär det att ens verksamhet långsamt tas över av gängen. Dessa tar alltmer pengar ur kassan och börjar utnyttja lokalen för sin egen kriminella verksamhet, såsom droghandel. För den som står emot blir livet mycket värre."
"Beskyddarverksamheten är bara det senaste exemplet på hur parallella samhällen har etablerat sig i Sverige. Nyligen hindrades även journalister från att rapportera i den utsatta stadsdelen Norrby i Borås."
"Att personer i utsatta områden organiserat utövar kontroll över vilka som får röra sig på vissa platser visar hur inrotad den parallella strukturen redan har blivit. Liksom beskyddarverksamheten visar det också att det är de boende i dessa områden som är de främsta offren. Det är de som inte nås av den granskande pressen. Det de som tvingas utstå dödshot och riskerar att förlora sitt levebröd. Det är dessa verkliga problem som Stefan Löfven (S) under sju år som regeringschef gjort lite eller inget för att lösa. Till och med efter sin retoriska omsvängning har han fortsatt valt att hellre ta avstånd från ett annat riksdagsparti. Att Löfven den 28 juni avgick som statsminister är välkommet."
"Det innebär en ny chans för alla boende i utsatta områden att slippa tvingas in i parallella samhällen och underkasta sig de kriminella gängens dominans. De förtjänar en ny statsminister."
https://www.gp.se/ledare/det-parallella-samh%C3%A4llets-verkliga-offer-1.50385195
Adam Cwejman, GP, har insikter som det är förvånande att de fortfarande saknas hos många svenskar. Gång efter gång de senaste sju åren har jag argumenterat för att vi måste ta reformbehoven på mycket större allvar för att bryta de allvarliga problemen som tillåts växa. Det är beklagligt att vi haft och har ett otillräckligt politiskt ledarskap. Särskilt sant är tyvärr citatet: "Det stora problemet är att den svenska politiken inte riktigt förstår vad det är som har skett i vårt land och därför inte agerar på rätt sätt. Man duttar med lite satsningar här, och lite där. Kanske skärps något straff. Men man står handfallen inför den miljö av total segregation och gängkultur som uppstått i Sverige. Och förmår inte sätta ihop ett och ett för att begripa att parallellsamhällen inte uppstår ur ingenting. De är en konsekvens av politik som inte bara berör rättsväsendet och polisen."
"Jag pratar med vilken ton jag vill". Orden riktades till den polis som, vänligt och försiktigt, försökte skydda journalisterna från SVT som var ute i Boråsstadsdelen Norrby och rapporterade om det omfattande bråk som ägde rum förra veckan. Ett bråk mellan, som såväl polis och SVT själva uppgav, "två grupperingar". Det var uppenbart för både journalisterna och polisen att ingendera inte var välkomna i Norrby för att utföra sina arbeten: att skildra respektive beskydda samhället. Journalisterna knuffades och hotades och polisen fick veta att mobben inte var rädd för honom. I samband med bråket gjordes utfall mot poliserna. En polisman träffades i huvudet med en flaska och fick föras till sjukhus."
"Du kan inte göra ett skit åt saken" fortsatte mannen. Maskerad, respektlös och totalt orädd för den svenska rättsstatens representant, en uniformerad och beväpnad polis. "Gör någonting åt saken, då!". Inslaget förtäljer inte om polismannen faktiskt gjorde något än att vänligt be om lugn. Maktdemonstrationen var tydlig: De är inte rädda för polisen.
"Under natten till torsdagen sköts en polis i Biskopsgården till döds. Det är en tragedi. Men ingen kan hävda att det är chockerande. Än är mycket oklart kring motivet. Den skyldige är i skrivande stund på fri fot."
"I Sverige finns ett antal tusen personer som inte är rädda för varken polis eller fängelsestraff. De styr sina stadsdelar och betraktar utomstående i bästa fall som irriterande element, i värsta fall som inkräktare. De drar sig inte för att hota, utpressa, misshandla och mörda. Främst håller de sina grannar och medmänniskor gisslan. Men blåljuspersonal som inte anländer i tillräckligt stort antal råkar också ut för våldet och hoten. Egentligen är inte dessa personer det stora problemet. De är såpass få att ett modernt samhälle som det svenska med rätt resurser och befogenheter för polis och rättsväsende skulle kunna tillintetgöra de kriminella elementen."
"Det stora problemet är att den svenska politiken inte riktigt förstår vad det är som har skett i vårt land och därför inte agerar på rätt sätt. Man duttar med lite satsningar här, och lite där. Kanske skärps något straff. Men man står handfallen inför den miljö av total segregation och gängkultur som uppstått i Sverige. Och förmår inte sätta ihop ett och ett för att begripa att parallellsamhällen inte uppstår ur ingenting. De är en konsekvens av politik som inte bara berör rättsväsendet och polisen."
"Det är som att många politiker har en spärr som gör att de inte kan dra rätt slutsatser av händelserna. Så fortgår det. Hur många gånger har inte våra statsråd utbrustit hur "oacceptabelt" det ena eller andra är. Faktum kvarstår. De som har makten över våra rättsvårdande institutioner tror fortfarande att ett mjukt och lågaffektivt bemötande av den här krisen är tillräckligt."
"Någon betalar konsekvenserna för det här. Ofta är det de personer som bor granne med våldet. Nu var det en polis tillhörande en myndighet som varken har de befogenheter, resurser eller den totala politiska uppbackning som skulle krävas för att helt skoningslöst – ja vi har kommit så långt – lösa situationen i de svenska förorterna."
"Gränsen för vad ett civiliserat samhälle kan acceptera har nämligen redan passerats. För länge sedan. Dödsskjutningar, sprängdåd och hot mot blåljuspersonal har blivit svensk vardag. Alltmedan en del fortfarande tror att det går att lösa med förebyggande åtgärder och med nu existerande medel."
https://www.gp.se/ledare/politikerna-s%C3%A4ger-oacceptabelt-och-g%C3%A5r-vidare-1.5045162
Gudmundson, Bulletin, har rätt. Sveriges verkliga kris är inte att vi hade en chans att slippa en inkompetent regering. Det är att inte det politiska ledarskapet löser våra allvarliga samhällsproblem.
"Detta är Sveriges verkliga kris. Som journalist vill man skriva om den varje dag. Som medborgare önskar man att problemen kunde lösas. Som människa sörjer man."
https://bulletin.nu/gudmundson-sveriges-verkliga-kris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar