Jaget före laget

Bäst för mig

Kampen för att bli Sveriges första kvinnliga statsminister går vidare. Blir det Hallengren, Andersson, Lööf eller någon annan? Låt oss hoppas att det blir någon med omfattande riktig arbetslivserfarenhet. Då uppfyller i vart fall inte två av ovan damer det kravet. Mona Sahlin, Socialdemokraterna, blev det inte. Anna Kinberg-Batra, Moderaterna, blev det inte heller. Vem blir det? I dagens Sverige kanske det blir Bianca Ingrosso....

Det är beteendevetenskapligt intressant att se hur Centerpartiet förändrats kraftigt i vilka de stöder och inte stöder som samarbetspartners. När man går från att ge löften om att man hellre skulle äta upp sin sko än att stötta Löfven till att tydligt deklarera att man kan tänka sig att samregera med S, med faktiskt behov av kostsamt stöd från Vänsterpartiet, då finns en dold agenda. Vilken kan den vara? Medicinskt narcissism och ambitionen att gå till historien som Sveriges första kvinnliga statsminister är nog trovärdiga förklaringar. 

Jag har följt partiet och fru Lööf nära. Hon har själv lyft fram "järnladyn" Margaret Thatcher som en förebild. Hon var allt annat än vänsterinriktad. Hon har själv uttryckt att hon gillar vad Ayn Rand tyckte. Inte heller Rands tänkande är i närheten av kommunism eller socialism. Och Centerpartiets ungdomsförbund har genom åren ofta drivit negativa kampanjer mot fackföreningsrörelsen. Hur kan då Lööf, utan att ställa sin plats till förfogande efter hela tio år som partiledare, välja kraftig vänstersväng? I de tröttsamma försöken efter valet 2018 att bilda regering gjorde hon tveklöst försök att bli statsminister. Moderaterna köpte aldrig det som en lösning för att få en borgerlig minoritetsregering. Lööf svek också Kristersson tydligt i de förhandlingar som ägde rum. Inom borgerligheten är Lööfs chanser att i Sverige bli särskilt historisk förbrukade. Hennes sista chans är att bli det vänsterut. Vetenskapligt, beteendevetenskapligt, är detta spel intressanta exempel på hur enskilda personers ambitioner självklart har stor effekt på hela verksamheters vägval. Även stora demokratiskt organiserade verksamheter. Vad är narcissism? Bifogar nedan en länk som kan beskriva symptomen hos personer som inom psykiatrin klassas som narcissister.

Symptom på narcissism

• En överdriven känsla av sig egen storhet.
• En ständig förväntan av att bli beundrad och berömd. 
• Förväntar sig att av andra betraktas som överlägsen, även på områden där hen saknar meriter.
• Överdrivet skryt och förstorande av åstadkommande och talanger

https://teraply.se/narcissism

Patrik Kronqvist skriver nedan mycket läsvärt i Expressen om Lööfs falskspel. 

"Knappt åtta år senare fullbordas Centerpartiets u-sväng i regeringsfrågan i samma tidning. I en intervju med politikreportern Tomas Nordenskiöld öppnar Annie Lööf nu för att själv ta plats i en S-ledd regering. Beskedet från C-ledaren är ett fall framåt."

"Under den gångna mandatperioden har Annie Lööf spelat charader. Trots att Centerpartiet släppte fram Stefan Löfven som statsminister, att partiet har gjort långtgående sakpolitiska överenskommelser i Januariavtalet och att man stöttar den rödgröna budgeten har Lööf insisterat på att C har någon slags oppositionsroll gentemot regeringen. Besynnerligt nog har medier stundtals också behandlat Annie Lööf som om hon inte vore en del av regeringsunderlaget – som i söndagens Agenda. Måndagens besked från C-ledaren öppnar för ett tydligare ansvarsutkrävande. Tyvärr fortsätter dock Annie Lööf att på andra sätt förneka de parlamentariska realiteterna." 

"Ulf Kristersson, Ebba Busch och Nyamko Sabuni har med rätta fått kritik för att de försöker spela ned det inflytande som Sverigedemokraterna skulle få över en högerregering. Men utfästelserna om att Vänsterpartiet inte skulle få betydande makt över en Löfven-regering är minst lika verklighetsfrånvända. Trots det låtsas Annie Lööf som att hon inte kommer att behöva smutsa ned sig genom att samarbeta med V. Men väljarna ska inte behöva läsa mellan raderna för att förstå vad en röst på C skulle innebära. Annie Lööf borde sjunga ut redan nu. Hon kommer inte att ha åtta år på sig att svälja vänsterskon."

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/annie-loof-maste-sluta-hymla-om-v/

https://bulletin.nu/statsvetare-annie-loof-stanger-inte-dorren-till-v

Carolin Dahlman, Bulletin, skriver i sammanhanget läsvärt nedan om maktspelet inom rikspolitiken. 

"Annie Lööf (C) säger nu att hon är beredd att kliva in i en S-ledd regering efter valet. Men partiledaren har för vana att förvilla väljarna, så vad som helst kan hända. Och har hon de valmöjligheter hon tycks tro sig ha? Högerväljare har skäl att se upp."

"Jag skulle önska att både L och C blir öppnare med om de vill ha höger eller vänster, och att M och KD avslöjar hur exakt de kan kompromissa med Sverigedemokraterna.  Men främst vill jag se hur partierna är tydliga med vad de vill i sak. Formuleringar som ”liberalism” och ”liberala värderingar” kan ju betyda olika saker beroende av var på höger-vänsterskalan man befinner sig. Vad är ”rättvisa”, ”jämlikhet”, ”mänskliga rättigheter” eller ”jämställdhet”? Sluta glänsa med fina ord och ge oss det finstilta. Budskapet ”kom och köp” måste helt enkelt kombineras med en tydlig innehållsförteckning och detaljerat avtal." 

https://bulletin.nu/vem-litar-pa-loof

Sveriges huvudproblem är den ansvarslösa migrationspolitiken. Även Socialdemokraterna förstår det och hade utan maktpolitisk taktik garanterat kunnat enas med M om en ansvarsfull migrationspolitik. Socialdemokraterna visade under ledning av den skickliga Ingvar Carlsson i Luciaöverenskommelsen att de har förmågan att ta ansvar för dem de ska företräda, svenska folket. Carlsson var inte narcisisstisk. I Knivsta kommun har S och M gjort en sjuk lösning där de växlar rollen som kommunstyrelseordförande. Om ovan beskrivna cirkus fortsätter i Sveriges riksdag borde S och M överväga att låsa in sig och göra upp om att växla statsministerposten varje år.... Jag upprepar, Sveriges i särklass viktigaste fråga att lösa är migrationsfrågan. Det händer inte så länge S hänger ihop med C, V och MP! Tänk efter, S har av makt skäl länge mer eller mindre öppet samarbetat med V. M tvingas, för att ha någon chans att nå makten utan samarbete med S, att göra ”en S med SD”. Eftersom både S och M taktiskt agerar på detta sätt kan de självklart tänka om och samarbeta mer och omformulera Sveriges parlamentariska läge i Sveriges riksdag. Av flera skäl tror jag inte detta kommer att hända. Många av Socialdemokraternas väljare skulle gå till V och många av Ms väljare skulle gå till L om de gick att lita på. Vilka ska politiker tjäna? Egna och partiets intressen eller invånarnas de ska företräda? För mig är svaret lätt. Invånarfokus!

Adam Cwejman, GP, har rätt. EU kommer inte lösa ut Sveriges stora problem med en usel migrationspolitik. I den nationella politiken är migrationsfrågan den i särklass viktigaste att lösa ut. Det är skitsnack att lågutbildade och allt fler långtidsarbetslösa kommer att minska våra utmaningar med en allt äldre befolkning. Vänsterns och Centerpartiets tänkande inom detta område är förödande för svensk samhällsutveckling. Och nej, Sverige behöver inte en narcisisstisk statsminister.

” Efter nästa val är det sannolikt att Sveriges statsminister heter Ulf Kristersson. Även om inte det händer kommer Moderaternas migrationspolitik att påverka Sveriges framtida politik på området. Det kan ske inom ramen för en borgerlig regering men också i blocköverskrivande förhandlingar med Socialdemokraterna.”

https://www.gp.se/ledare/eu-löser-inte-sveriges-migrationspolitik-1.42799196