Skattetrycket

Gynna värdeskapande

Många ekonomer anser att sänkt skatt på arbete och företagande och höjd skatt på arv och fastigheter är rätt väg att gå. Jag delar väldigt många ekonomers syn på att det är en klok skattepolitik. Hur kan det ens vara kontroversiellt när det också blir mer rättvist? Vilka får då betala mest i fastighetsskatt och i arvsskatt om ribban för när dessa skatter sätts rimligt högt? De rika eller de som bara ärver mycket. De är jämfört med övriga invånare mycket få. Och du tillhör väl skaran som tycker att det viktiga är att sänka skattetrycket på värdeskapande insatser? Det tjänar alla i samhället på. Värdeskapande är arbete och företagsamhet. Tänk dig att skatten på arbete sänks med 3 procent och vinstskatten i företag med 2 procent parallellt med att fastighetsskatten höjs till 0,5% utan tak. Tänk dig en undersköterska som tjänar 360.000 kronor per år med en bostadsrätt med taxeringsvärdet 400.000 kronor samt en företagare som tjänar 1.500.000 per år och som äger ett hus med taxeringsvärde på 5.000.000 och ett fritidshus med taxeringsvärde på 1.700.000. Vad händer då ungefär ur ett skatteperspektiv?

Undersköterskan:

Årlig skattesänkning inkomst: 10.800 kr

Årlig skattehöjning bostad: 2.000 kr

Undersköterskans sänkta skatt: 8.800 kr

Företagaren:

Årlig skattesänkning inkomst: 45.000 kr

Årlig skattehöjning bostad: 33.500 kr

Företagarens sänkta skatt: 11.500 kr

Det som sannolikt blir mest rättvist med en liknande omviktning av skatterna är de stora förlorarna de senaste 50 åren. De stora förlorarna är de som av olika skäl bott i hyreslägenheter.

Expressens ledare har rätt i att bland annat Centerpartiet har fel som inte fattar att en skattereform som premierar arbete och företagare och som neutraliserar sänkningarna för de mest priviligierade är mer rättvist än nuvarande skattesystem. Vad är problemet? Kan det vara egoism som är i farten igen? Många av partitopparna bor sannolikt i hus med höga taxeringsvärden. Lööf bor till exempel inte i Dorotea, hon bor i den ”fina” Stockholmsförorten Nacka. Ofta tillhör de skattekritiska de tänkande människorna som inte styrs för mycket av känslor. I detta fall går även många annars kloka personer snett när de reflexmässigt är emot ett intäktsfokuserat och rättvisare skattetänkande.

Expressens ledare nedan i ämnet är läsvärt.

”De förordar annat också, som en gradvis höjning av fastighetsskatten från dagens ”extremt” låga nivå för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, till exempel. EU-kommissionen tycker likadant, liksom i princip den samlade svenska ekonomkåren. Rapporterna står som spön i backen. Finanspolitiska rådet pläderade för fastighetsskatten i juni. Den stora ”Omstartskommissionen” la fram sitt case i september. Och nationalekonomen Klas Eklund föreslog att den nuvarande fastighetsavgiften ersätts med en skatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet i sin stora skatterapport före jul.”

”Till och med förre finansministern Anders Borg, som slopade fastighetsskatten 2008, vill återinföra den.”

”Finansministern vill hellre beskatta arbete. Skälet är förstås att återinförd fastighetsskatt är ett politiskt kamikazeuppdrag. I sak är argumenten dock självklara, varför både politikerna och folk ute i stugorna bör tänka till och tänka om. En välfärdsstat behöver ta ut skatt på ett förutsägbart och rättvist sätt. Ju mer den svenska ekonomin har öppnats mot omvärlden, desto svårare har det blivit. Skattekonkurrensen ökar hela tiden. Det gäller särskilt arbete och kapital, som är rörligt. Hus är svårare att flytta. Därför har de smartaste länderna höjt skatten på bostäder men sänkt den på inkomster. I Sverige gör vi precis tvärtom. Vi beskattar arbete nästan högst i världen men har ingen fastighetsskatt att tala om. Det är ekonomiskt vansinne. Den nuvarande fastighetsavgiften är också svår att försvara på moraliska grunder. Huruvida skatter bör vara progressiva eller platta kan diskuteras, men den svenska avgiften är i praktiken regressiv. Den slår hårdare mot sjuksköterskan i Dorotea än mot vd:n i Danderyd.”

”Ekonomerna är överens av en anledning.”

https://www.expressen.se/ledare/varfor-vill-du-vidga-stad-landklyftan-annie-loof/

Du som inte tror på kommunistiska samhällsmodeller ska aldrig gå på att högre skatt är en lösning för att säkra en positiv samhällsutveckling i ett högskatteland som Sverige. Läs gärna bifogad uppsats som jag tycker pedagogiskt förklarar varför allt högre skatter försämrar istället för att förbättra samhällsekonomin. 

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167248/FULLTEXT01.pdf

I sammanhanget kanske du också vill lära dig lite om Lafferkurvan.

https://www.skattebetalarna.se/wp-content/uploads/2017/12/SF_2015_3.pdf

Vad är då den klokaste vägen framåt för att sänka skattetrycket för de som arbetar och som tjänar minst idag? Går skattesystemet att använda för att göra det mer lönsamt att jobba jämfört med att livslångt försörjas av andra genom bidrag? Eller tycker du att de rikaste ska få mer skattelättnader än vad som redan är ett faktum jämfört med till exempel 1990-talet? Parallellt med en ordentlig sjukvårdsreform och bidragsreform kan vi med fördel ordentligt höja grundavdraget för skatt. Det tror jag är en både enkel och klok väg framåt för att se till så att många hårt slitande lågavlönade, och många med låg pension, kan få det bättre och mer egen styrning av egna pengar. Ofta är dessa personer kvinnor. Ett betydligt högre grundavdrag kan tveklöst ses som både en rättvisereform och en metod för att öka skillnaderna mellan att jobba och att leva på bidrag.