Makten före allt

Vilka problem är viktigast att lösa i vår tid?

Idag ska Liberalerna ha ett bråkmöte igen. Hur många korkade personer finns i Sverige? Vad kännetecknar en korkad person? Svaret på den frågan beror självklart på vad man själv tycker. Människor som av vissa beskrivs som korkade beskrivs av andra som fantastiska. Inget konstigt med det, det kan man lära sig av grundläggande beteendevetenskap. Att regeringsfrågorna lokalt och nationellt är av stor betydelse för många invånare är inte heller konstigt. Beroende av vilka partier som samarbetar blir också olika förändringar mer eller mindre möjliga att förverkliga. Precis som alltid innebär det att man pragmatiskt i var tid måste ställa sig frågan vilka frågor som är viktigast att lösa ut den närmaste framtiden. Om man som parti kan sortera ut det borde man också som parti kunna enas om en majoritetslinje. Och vad man än tycker om det när man själv tillhör en minoritet får man acceptera majoritetsbeslutet eller lämna. Det är att respektera våra demokratiska spelregler. 

Peter Hjörne, GP, skriver intressant om Socialdemokraternas strategi för att försöka sitta kvar på Rosenbad (platsen där statsministern har sitt kontor). Och för att Löfven ska få fortsätta att bo i Sagerska huset. Redan innan eventuellt Kristerssons Moderaterna presenterar en överenskommelse med SD om vad som krävs för att de ska stötta en moderatledd regering ska den bruna bilden över ett alternativ till Socialdemokraterna sättas. Den strategin kan fungera beroende av hur många korkade invånare det finns. Personligen tror jag att det är få invånare som är så korkade. 

"Invektiven och beskyllningarna från socialdemokrater viner på debattsidor och i TV-intervjuer. Det är ingen måtta på vilken låg och simpel person Ulf Kristersson kan förvandlas till med "dåligt umgänge" - läs Jimmie Åkesson, som belackarna beskriver som en sorts odemokratisk blandning av Donald Trump i USA och Victor Orban i Ungern."

"Löfven, som blev allt svartare i ögonen, svarade med att beskriva utvecklingen i Ungern, Polen och i Republikanska partiet i USA. Han hävdade att Kristersson skulle tvingas till eftergifter gentemot SD. Stefan Löfven varnade till slut för att om Kristersson "sätter sig i det där sällskapet då tar man en rejäl risk. Kristersson skall aldrig tro att Sverigedemokraterna bara lägger sig ner och säger 'gör du som du vill', det kommer Sverigedemokraterna aldrig att göra och då är det fara å färde för vårt land"."

"Den senaste tidens alltmer uppskruvade tonläge från socialdemokraterna är obehagligt och visar att Socialdemokraterna är beredda att gå väldigt långt för att behålla makten. Det inkluderar uppenbarligen att ifrågasätta om Ulf Kristersson och Ebba Busch är kapabla och beredda att upprätthålla demokratiska principer, som mediernas och domstolsväsendets integritet. Det finns i det sammanhanget skäl i att påminna om att det inte är Socialdemokraterna som varit pådrivande för att stärka den liberala demokratin."

"Det var i stället de fyra borgerliga partierna som drev fram grundlagsreformen 2011, för att stärka riksdagens kontroll över regeringen och domstolarnas självständiga ställning. I en debattartikel i Dagens Industri nyligen presenterade Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer ytterligare förslag för att stärka domstolarnas oberoende, riksdagens och lagrådets ställning och äganderätten."

"Moderaterna vill också förstärka den offentliga förvaltningens integritet, återupprätta offentliga tjänstemäns ansvar och "rulla tillbaka statlig klåfingrighet i fråga om den fria pressen och den fria forskningen". Så talar inte ett parti som är berett att offra demokratin."

"Skrämsel och beröringsskräck som överordnad princip har tjänat Socialdemokraternas väl i ett avseende. De gav dem januariavtalet och därmed regeringsmakten. Nu hoppas de uppenbarligen att en upptrappad skrämselretorik skall ge dem fortsatt makt. Men risken är överhängande att hätskheten tas för desperation och att statsministern förlorar i sympati, trovärdighet och auktoritet. Det vore inte mer än rätt. För egentligen är det något oerhört att Stefan Löfven ifrågasätter oppositionens demokratiska legitimitet och varnar för att landet är i fara om oppositionsledaren blir ny statsminister."

https://www.gp.se/ledare/fara-%C3%A5-f%C3%A4rde-sa-l%C3%B6fven-1.43318473

Ledarskribenten Johan Rudström, UNT, skriver mycket läsvärt om att det är anmärkningsvärt att enbart Liberalerna, Sabunis falang, attackeras för att de passivt kan tänka sig att stödja en borgerlig regering som behöver SD stöd efter riksdagsvalet 2022. Varför blir det inte en debatt om att vilken roll Vänsterpartiet ges genom det val som Centerpartiet säger sig vara villiga att stötta? Jag delar hans analys att det är helt otänkbart att Vänsterpartiet kommer att acceptera en regeringspolitik som går emot flera av deras viktigaste frågor. 

"Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har avkrävts på detaljerade svar om det kommande samarbetet med Sverigedemokraterna inför omröstningen i L:s partiråd på söndag. Självklart och helt i sin ordning. Hennes problem att det inte spelar någon roll om hon säger nej, nej, nej på alla punkter utom energipolitiken. Det finns en stor minoritet i partiet som lovat sig själva att aldrig någonsin ha något med SD att göra.

Om Sabuni fått tusen frågor om SD den senaste tiden har Annie Lööf (C) knappt fått en enda om Vänsterpartiet. Trots hennes uttalande om att hon kan tänka sig att sitta i en S-ledd regering efter nästa val, vilket förutsätter V-stöd i lika hög grad som Sabunis variant förutsätter SD-stöd. Och trots att det Januariavtal hon ställer sig bakom slår fast att V ”inte ska ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige”."

"Vänsterpartiet kommer att kräva ett substantiellt inflytande i Sverige nästa höst. Men medan SD nagelfars för varje uttalande man gjort och varje kontakt med systerpartier i Europa (bra!), slipper V undan med beteckningar som ”ett parti för fler undersköterskor”. Det är obegripligt och har inte bara att göra med att tiden gått sedan Kalla kriget."

"V har haft svårt att acceptera ett ökat samarbete med Nato, vilket blev tydligt i samband med de stora övningarna Aurora och Zapad-17 (Rysslands svar) för fyra år sedan. Lika för lika, tyckte V-representanter ända upp till partiledningsnivå. Vänsterextremism i Sverige är också knepigt för V, där antifascistiska AFA var närvarande under EU-valskampanjen 2019. Hedersvåldet och hederskulturen i Sverige har också plågat partiet. Den som vill se ett öppet och liberalt Sverige i det nya politiska landskapet måste ha blicken riktad åt båda hållen, och ögon i nacken."

https://unt.se/nyheter/artikel/lqnv0qkl

Idag vinner nog Sabunis falang. En majoritet inser att alternativet garanterat innebär att Liberalerna åker ur riksdagen. Om L mot förmodan får slut på sina offentliga strider efter idag kanske de har en chans i valen 2022. Tror du förlorarna lägger ner striden?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sabuni-kan-vinna-slaget-men-partifreden-ar-annu-langt-borta

”Det partiets dryga 90 ombud har att ta ställning till under söndagens partråd är om Liberalerna ska verka för en borgerlig regering – även om det kräver SD:s stöd.” 

https://www.expressen.se/nyheter/liberalerna-valjer-vag-sd-stod-eller-lofven/