fredag 5 mars 2021

Relevans i politiken

Ett försvagat eller stärkt politiskt system?

Den som tycker att en rimlig demokrati är viktig att försvara behövs för att hjälpa till att försvara och modernisera den. Av många skäl tappar invånarnas chans att kunna påverka samhällsutvecklingen mark. Sedan 70-talet har de politiska partierna tappat stora delar av sina tidigare medlemsnivåer parallellt med att de professionaliserats med allt fler yrkespolitiker. Yrkespolitiker som går från skola och ungdomsförbund, till uppdrag som politiska sekreterare eller ”sakkunniga” till kommunalråd, regionråd, riksdagsledamot och i deras värld helst minister. Parallellt med denna utveckling har mycket makt flyttat till ett EU som till exempel professorn i statskunskap Sören Holmberg kallar ett teknokratiskt och elitistiskt styre. Under samma tid avskaffades det generella tjänstemannaansvaret i Sverige. Som om inte dessa förändringar är tillräckliga för att motivera en ordentlig modernisering av det demokratiska systemet. På toppen av det har Sverige också fått småpartier som får kraftigt oproportionell makt i förhållande till det väljarstöd de har. 

Alla tänkande människor borde inse att reformbehovet av vårt demokratiska system är stort. Tror du att de nuvarande partierna i Sveriges riksdag kommer att ändra systemet? Inget tyder på att de seriöst vill det eller så länge vi har flera småpartier klarar av att ändra systemet. Särskilt i ljuset av de större partiernas beroende av att förhandla med de små partierna för att nå maktspakarna. Tyvärr tycks professionaliseringen av politiken, inklusive utbyggnaden av titlar och arvoden i det politiska systemet, starkt ha bidragit till oförmågan till demokratisk förändring. Sverige har idag för många så kallade heltidsarvoderade politiker och vi invånare har oacceptabelt små möjligheter att påverka hur framtiden byggs. Idag är det framförallt våra politiker i kommuner och regioner som löpande starkt påverkar oss. Idiotiskt ledarskap i kommuner och regioner innebär till exempel dysfunktionella skolor, äldreomsorg som brister i kvalitet, byggprojekt som förstör istället för stärker, kollektivtrafiklösningar som är svindyra och tränger ut annan viktig trafik, trängsel i trafiken, näringsliv som inte kan expandera på grund av dåliga stödprocesser och så vidare. Jag vill att vår demokrati ska stärkas, inte försvagas.

Du som är politiskt intresserad borde lyssna på nedan mycket intressanta intervju med statsvetaren Sören Holmberg i Kvartal.

https://poddtoppen.se/podcast/1447122576/kvartal/fredagsintervjun-nej-polariseringen-har-inte-okat

Israel

Landet har runt 9 miljoner invånare. Samtidigt som de nästan har lika många invånare som i Sverige har de enbart 120 ledamöter i sitt parlament, Sverige har 349. Om jag fattar det rätt har Knesset, Israels riksdag, 10 partier representerade där. Det är 229 färre rikspolitiker än i Sverige. Det innebär att varje rikspolitiker företräder cirka 75.000 israeler.

Schweiz 

Landet har runt 8,6 miljoner invånare. Bara drygt 1 miljon färre invånare än Sverige. Samtidigt har de i sitt Städerråd 46 ledamöter, vilket innebär 2 platser per Kanton och 8 partier finns representerade i Städerrådet. I Nationalrådet finns 200 platser och i det rådet är 11 partier representerade. Totalt kan man säga att ett av världens mest demokratiska land (väldigt många regelbundna folkomröstningar) har 246 toppolitiker. Det är 103 färre än i Sverige. Det innebär att varje rikspolitiker företräder cirka 35.000 schweizare.

Viktigt att förstå att Schweiz är ett av världens rikaste land med en generellt hög levnadsstandard. Också viktigt att förstå att Schweiz toppar världsrankingen vad avser innovationsförmåga och är hemmabas för många globalt framgångsrika företag. 

Bifogar en rolig beskrivning av deras system med ett starkt folkstyre. Ett riktigt folkstyre som bevisligen levererar högt generellt välstånd till dem som lever i just de Schweiziska samhällena.

http://www.ur.se/mb/pdf/Programmanus/174000-174999/174502-1_63010175309_manus_svenska.pdf

USA

Landet har 329 miljoner invånare. USAs riksdag heter kongressen. Kongressen består av två kammare, representanthuset med 435 ledamöter och senaten med 100 ledamöter. Totalt finns med andra ord 535 rikspolitiker på 329 miljoner invånare. Det innebär att varje rikspolitiker företräder cirka 615.000 amerikaner.

När jag lyssnar på Sören Holmberg blir jag ännu mer övertygad om att Sverige måste reformeras och våra regioner avvecklas och de 349 riksdagsledamöterna också få bära tydliga länsuppdrag för de län också blivit valda ifrån. Vi måste dra ner på antal heltidsarvoderade politiker i Sverige och öka inslagen av direktdemokrati. Titta återigen på exemplen Schweiz, Israel och USA. I Sverige företräder varje rikspolitiker enbart drygt 29.000 svenskar samtidigt som direktdemokratin är mycket lägre än i Schweiz.

När jag ändå lyfter fram demokratiska jämförelser med andra länder kan jag lyfta fram Estland och Taiwan som intressanta exempel. 

I Ny Teknik slår Susanna Laurin ett slag för att digitala demokratiska system ska börja användas i Sverige. Där lyfts bland annat Estland fram som sedan länge tillämpar ett mycket imponerande system för ett digitalt offentligt system. Ett system som är effektivt och mycket användarvänligt. 

Taiwan har en annan intressant evolution mot mera digitala inslag av sin demokrati. Tyvärr är inte svenska rikspolitiker på samma planet som våra estniska grannar eller de mycket smarta taiwaneserna. Du som ändå vill få en känsla för hur det kommer att bli i de länder som på allvar vill försvara och utveckla en verklig demokrati ska ta del av nedan SvD reportage och länken till vTaiwan. 

"Bara tolv år gammal slutade Audrey Tang skolan för att i stället lära sig om framtidens teknologier. Hon gjorde sig en förmögenhet som konsult i Silicon Valley (med lön i bitcoins). I tidiga 30-årsåldern återvände hon till Taiwan som ekonomiskt oberoende. Där skedde Solros-revolutionen 2014, en proteströrelse mot vad demonstranterna ansåg var tondöva politiker som ville driva igenom ett handelsavtal med Kina. Den taiwanesiska regeringen ville undvika en ny Solrosrörelse och anlitade därför Tang som minister. Hon var med och skapade en process för att engagera intressegrupper och medborgare i beslutsfattande kallad vTaiwan."

"Processen går ut på att skapa konsensus i stället för att polarisera som traditionella sociala medier. De inlägg som lyckas vinna stöd från bägge sidor får mest utrymme, vilket ledde till att folk försökte skriva mer nyanserat för att övertyga andra än de egna anhängarna. När metoden användes för att ta fram regler för taxiappen Uber slutade det med en kompromiss som 95 procent höll med om. Tang skriver att de arbetar hårt med anti-troll och anti-bot teknologier för att säkra att det inte spårar ur. Det finns ingen svarsknapp – vilket gör det omöjligt att avleda uppmärksamhet med kattbilder och ovidkommande påhopp, skriver Tang. Man har rätt till pseudonymitet, men inte anonymitet. Idén med vTaiwan anses vara så framgångsrik att den ofta används i processen att få fram färdiga lagar som parlamentet röstar om."

"Tang är tveklöst en annorlunda politiker, och inte bara för att hon är världens första transsexuella minister. När SvD vill intervjua henne hänvisar hon till en chatt som är späckad med utläggningar om kollektiv intelligens, radikal transparens, öppna källkoder och internets styrsystem överförd till politiken. Kanske inte helt glasklart för den stora massan. För alla som minns tiden då it-frälsta trodde att Twitter och Facebook skulle sprida demokrati över världen är det lätt att vara skeptisk. Men Miller menar att när gamla när politiska partier tappar medlemmar och misstron mot den politiska eliten stiger så behöver demokratin räddas genom att utsättas för ”disruption”, en digital omskakning. Kina fördömde å sin sida Audrey Tang när hon genom en robot strömmade ut ett tal till till FN:s årliga forum för Internetstyre i Genève tidigare i år. Kinas diplomat Ji Haojun anklagade Tang för att förespråka självständighet för Taiwan."

https://www.svd.se/sa-forsoker-taiwan-skapa-fungerande-e-demokrati

https://info.vtaiwan.tw/

Även Johan Rudström, UNT, reflekterar intressant över demokratiska perspektiv 

 Det bästa för en partiledare är att många gillar vad man säger och sluter upp bakom ens politik. Det näst bästa, har 2010-talet visat, är att alla andra partiledare slår fast att det inte spelar någon roll vad man säger, att man är ute i vilket fall som helst.”

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/ge-besked-om-politik-inte-politiker/r308e2or

Vi får se hur till exempel riksdagsvalet faller ut år 2022. Alla opinionsmätningar indikerar intressanta förändringar. För andra gången den senaste tiden blir Moderaterna Sveriges mest populära parti. 

https://demoskop.se/valjarbarometern-mars-2021/

5 kommentarer:

  1. Det finns vänster och så finns det möjligen en speciell fraktion där, s.k. Tartuffe-vänster (se Wiki vem Tartuffe var). I den senare kanske man inte lever som man lär. Också det får följder för samhället.

    SvaraRadera
  2. Kanske är denna T-vänster ett resultat av föräldragenerationens förmedling av normer: brist på struktur, "säger inte nej" (sjuttiotalets moraluppfattning om trogenhet i parrelationer), en sorts narcissistisk uppfattning om de egna rättigheterna (men mycket mindre tal om skyldigheter). Som tur är finns det ju också en vänster som inte är beskaffad på det sättet. Dock, T-vänsterns inverkan på samhällsklimatet kan man möjligen se på olika sätt.

    SvaraRadera
  3. Det fina om man håller sig till mitten är just att man har mindre att göra med vänster- och högerpopulism. Icke att förglömma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den som har minsta professionella ledarskapsträning vet att det är viktigt att matcha rättigheter mot skyldigheter. Det är viktigt att inse det och korkat att inte inse det.

      Jag tycker att Sören Holmberg resonerar klokt om ”populism” i POD-intervjun. Populism är bara erbjudanden som är helt orealistiska att kunna genomföras.

      Radera
  4. "Gör din plikt, kräv din rätt".

    SvaraRadera