Självstyre

Egenmaktens kraft

Vad innebär decentralisering? Decentralisering innebär en ambition att flytta så mycket handlingskraft som möjligt så nära den enskilde människan som möjligt. Beslutsmakten om det som berör oss och rimlig lokal infrastruktur är enkla exempel för att beskriva vad decentralisering handlar om. Det nya partiet Utvecklingspartiet demokraterna, UP, har bland annat skapats som en motkraft mot allt mer centralisering och överhetstänkande. Att centralisera makt över frågor som lämpar sig bäst att beslutas om av dem som närmast berörs är oftast dumt. Mycket dumt, av många skäl. Historiskt har imperier byggts upp så. Den tiden gäller inte längre för samhällen som vill bli framgångsrika. Förr var det lätt för kolonisatörer att erövra och utrota lokalbefolkningen. Bland annat algeriernas kamp mot Franska staten,  vietnamesernas kamp mot USA, både ryssar och amerikaners försök att bestämma över folket i Afghanistan fungerar inte längre. Decentraliserade celler som stöttas av olika globala nätverk är dagens modell för att folk själva ska få bestämma över nu och sin framtid. Även om det i Afghanistan innebär ett styrsystem väldigt annorlunda från vårt.

PJ Anders Linder skriver föredömligt i GP nedan.

”Vad är poängen med demokrati? Att makthavarna är valda av folket? Eller att människor får bestämma över sig själva? Frågeställningen är förstås hopplöst förenklad. Även majoritetsvalda beslutsfattare förväntas visa respekt för minoriteter, och så fort det handlar om kollektiva beslut kommer det alltid att finnas personer som inte får som de vill.”

”Ändå säger den något viktigt om i vilken riktning man vill att demokratin ska sträva. Är det mest angeläget att skapa handlingskraftiga styren som driver på samhällsutvecklingen i en riktning som majoriteten accepterar? Eller att människor kan påverka situationen där de lever och verkar?

”Om man sätter stort värde på självbestämmande blir grundregel nummer ett att det som enskilda människor kan ta ansvar för själva inte bör bli föremål för kollektiva beslut över huvud taget. Grundregel nummer två blir att där det behövs kollektiva beslut ska de fattas av rätt kollektiv.”

”Jag fick en aha-upplevelse på det här temat när jag för några år sedan läste Fårbondens dagbok av James Rebanks, som är en fin självbiografisk reflektion över ett kärvt lantbrukarliv i en naturskön del av norra England."

”Författaren beskriver kontrasten mellan fårböndernas slitsamma vardag och de romantiska naturupplevelserna hos turisterna som kommer för att vandra litet grand och campa en dag eller två.”

”De båda grupperna finns för ett kort tag i samma terräng men i helt skilda verkligheter och Rebanks blir litet skärrad när han kommer att tänka på hur oändligt många fler människor som finns i besökarnas hemmiljöer än i hans egen: ”Jag såg det som ett hot mot själva vår existens i en tid när vi i allt högre utsträckning var tvungna att göra vad politiker och allmänhet sade åt oss.”

”Turisterna från storstaden är bara flyktiga besökare i landsbygdsbornas miljö, men i kraft av sitt antal och den politiska centraliseringen har de förra ändå makt över de senare och kan styra och ställa med dem. Parlamentsledamöter som aldrig har satt sin fot i Lake District kan stifta lagar som detaljreglerar livet för Lake District-invånare som aldrig har varit i London. De kulturella avstånden må vara kortare i Sverige än i Storbritannien, men fenomenet finns även hos oss. Gång på gång fattar riksdagen beslut som gäller likadant i hela landet trots att förhållandena skiftar från plats till plats och trots att de som bor på många av dessa platser inte har fått ha ett ord med i laget.”

”Det kan handla om att reglera skogsbruk så hårt att skogen blir värdelös, rätten för aktivistiska organisationer någonstans långt borta att överklaga och omöjliggöra lokala byggprojekt, (o)möjligheten att bygga vid vatten trots att det finns miltals med oexploaterade stränder eller, som nu senast, förslag om upphävd rätt att tacka nej till monstruösa vindkraftsparker."

”I många fall är problemet att kollektiva beslut har gått före den enskilda äganderätten. Men i andra är det som skaver att fel kollektiv har fattat besluten. Att demokratin har blivit maktutövning i stället för självstyre.”

https://www.gp.se/ledare/demokratin-måste-lämna-utrymme-för-självstyret-1.50529027

I OS tider kan vi konstatera två saker. När hjärnan och kroppen samtidigt tränas kan människan åstadkomma underverk. Sett ur ett individuellt perspektiv finns massivt stöd för att det är så. Redan ”de gamla grekerna” visste det. De som vill bli över genomsnittet kloka kan sannolikt lära av nedan kunskaper om de grekiska olympierna. Min personliga övertygelse är att en person som mår bra i kropp och själ också besitter mycket egenmakt. Vad tror du?

”The Ancient Greeks believed it was the duty of citizens to perfect mind and body together. Athletic activity was seen as another form of wisdom (sophia), comparable to the creative arts, philosophy, mathematics or astronomy, so it made sense that exercising the brain and muscles was performed in the same place.”

https://www.bbc.com/future/article/20210804-how-to-train-like-an-ancient-greek-olympian

Även Håkan Boströms, GP, reflektioner om våra splittrade världsbilder talar för maximal decentralisering där vi ändå kan hållas ihop av gemensamma värdegrunder och lagar. Många av oss människor kommer aldrig ha en liknande världsbild. Den formas av var och hur vi växer upp. Av vilken trosuppfattning/ideologi som är dominant där vi växer upp. Av vilken utbildning vi har. Av vilka intressen vi har. Av vilka människor vi umgås med. Av var vi arbetar. Av våra unika upplevelser genom livet.

”Men den stora förändringen beror på tekniken. Antalet mediekanaler har mångdubblats, och därmed också antalet infallsvinklar och perspektiv. Var och en kan nu göra sin röst hörd.”

”Men det kan också ses som en förklaring till den allt starkare misstron mot officiella berättelser och sökandet efter nyheter och åsikter som bekräftar den egna världsbilden. För det är långt ifrån säkert att vi på ett psykologiskt plan och i längden står ut med det kritiska förnuftets alla invändningar och perspektiv. Många byter då bort den inre splittringen mot yttre polarisering och börjar drömma om en värld där bara den egna berättelsen finns att tillgå.”

https://www.gp.se/ledare/den-trygga-ensidigheten-i-en-förljugen-världsbild-1.52477391

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är för ett starkt decentraliserat samhälle. All beslutsmakt som med stora fördelar kan ligga hos varje individ och i lokalsamhället ska ligga där. Så skapas också modern styrka. 

Friherrinnor och friherrar

Ett självstyrande samhälle
Är det möjligt med ett självstyrande samhälle och där säg endast 25% av ett samhälles befolkning arbetar? Det vill säga en extremt annorlunda försörjningskvot än idag? Klart det är möjligt om de 25% accepterar det, eller tvingas till det, och att det värde som skapas av till exempel robotar och smarta datasystem kommer alla människor till del. 75% av befolkningen som utbildar sig eller gör vad de vill med sina 168 timmar per vecka. Tänk dig 168 timmar per vecka år ut och år in som du kan göra vad du vill med inom dina ekonomiska ramar. Ett ständigt liv liknande ett liv som pensionär med den stora skillnaden att dagens pensionärer arbetat hårt för att få denna möjlighet. Det sägs att vi både ska leva mycket längre och jobba mycket mindre. Väldigt många kan i framtiden klassas som friherrinnor och friherrar. Det blir intressant att följa hur det ska finansieras.

Hur skulle du använda dina 168 timmar per vecka 52 veckor per år tills den dag du dör? Antag att du efter att bostad och mat är betalt har 5.000 kronor i dagens penningvärde kvar för ”nöjen”. Gillar du tanken? Ogillar du tanken? Sannolikheten är mycket stor att modern automatisering kraftigt kommer att påverka arbetsmarknaden och vår disponibla fritid.

Och vad tänker du använda din tid till som du idag lägger på att köra bil när bilarna är självstyrande? Ständigt lärande? Läsa kriminalromaner? Massage?

”Ingen kan vara helt redo på alla förändringar som självkörande fordon har potential att föra med sig. Men läxan för politiken är att det är bättre att köra försiktigt, än att gasa i fel riktning. Även om bilen råkar vara självkörande.”
http://www.gp.se/ledare/broman-så-får-vi-en-självkörande-framtid-1.11013315

I vår nya spännande värld öppnas nya möjligheter. Särskilt för dem som tänker som rebeller och som förpackar sin kamp för något i en smart affärsidé. Igår var det den årliga Anders Wall föreläsningen om entreprenörskap i Uppsala universitets aula. Jag kunde tyvärr inte lyssna på föreläsningarna men träffade många framåt personer på träffen efteråt på Uppsala slott. Anders Wall är senator i Juniorhandelskammaren och förstår kraften som skapas runt entreprenörer. Hans engagemang för talanguppskattning är beundransvärt i ett land som tyvärr fortfarande lider av för mycket Jantetänkande. Vi behöver många entreprenörer och företagsamma människor. Många av de företag vi har idag finns inte imorgon. De flesta av dagens produkter finns inte om 30 år.
http://www.rebelcell.co/#what-we-do
https://awf.se
http://jantelag.se

Dagens kalkon
De som beslutar om viktiga testprojekt utan att ha koll på platsers lämplighet. Gotland är fantastiskt på många sätt. Samtidigt är det en plats med stora bekymmer avseende energiförsörjningen. Parallellt pågår flera intressanta energiprojekt just på Gotland. När befintlig industri inte kan elförsörjas är det oklokt att använda delar av Gotland som testbädd för en induktiv elväg! Självstyrande fordon finns redan. Induktiva elvägar blir sannolikt en del av framtiden. Men finns det tillräckligt med litium och kobolt för att drömmen om elektrifieringen ska kunna bli verklighet? Vissa hävdar att dessa ämnen är slut inom bara 10 år. Och var finns dessa viktiga ingredienser för att skapa den elektrifierade framtiden? Det är inte bara olja som till sist tar slut.
https://teknikensvarld.se/varldens-forsta-induktiva-elvag-planeras-pa-gotland/

Dagens stjärna
Jesper Sandström. Han slår ”huvudet på spiken”. I en värld med begränsade resurser krävs ständiga prioriteringar. När behovet av prioriteringar defacto finns, vad händer när många politiska församlingar är oförmögna att tydligt stå för just prioriteringar. Det innebär i praktiken det ”hemska” att ställa grupper mot varandra. Hur mycket viktigare är skolan än äldreomsorgen? Med tanke på hur mycket vi satsar på skolan är det tydligt att vi anser den gemensamt viktigare än det mesta annat. Eftersom ett samhälles bildningsnivå har så stor påverkan på allt annat anser jag att det är en klok prioritering. Samtidigt kan vi inte ösa mer pengar på en prioriterad verksamhet som redan är kraftigt finansierad parallellt med att andra verksamheter har betydligt svårare att leverera sina uppdrag med kvalitet. Läs nedan bifogade artikel, den är viktig! Vi behöver fler politiker som vågar föra dessa känsliga resonemang. Artificiell intelligens, VR-teknologi och robotik bär sannolikt på många effektiviseringsmöjligheter.

”Det är möjligt att den bristen går att lösa genom en mer noggrann prioritering av resurser, men det borde ju då ha skett för länge sedan, långt innan ovannämnda problem ens uppkommit.”

”Varför den inte kommit på fråga förrän det brinner i knutarna är svårt att som utomstående svara på. Det är dock inte orimligt att söka en del av svaret i hur debatten kring välfärdens resurser brukar se ut. Det talas vitt och brett om hur mycket som satsas, partierna lovar en miljard hit och en dit. Satsningarna utgör ofta huvudnyheter i både radio och TV.”

”Tyvärr är diskussionen om vilken nytta de gör, om pengarna hamnar där de verkligen behövs, eller om vissa områden hade varit mer hjälpta av bättre prioritering, betydligt ovanligare.”

”Då hamnar man i en sådan här situation, där prioriteringar är något som görs i brådrasket, i ren panik. Det är illa oavsett vilken verksamhet det gäller, men särskilt när det kan ha direkt påverkan på människors liv och hälsa.”

http://www.gp.se/ledare/sandström-sjuk-brist-på-prioritering-och-planering-1.11094939

Det går bra för Sverige...

Våra barn och ungdomar
Vilka mätetal är viktigast för att värdera om Sverige utvecklas positivt för sitt folk? Jag tycker det är enkelt. De två viktigaste måtten är hur välutbildade nya generationer blir i konkurrens med nya generationer i andra delar av världen. Svensk konkurrenskraft sett ur bildningsutvecklingen är allt annat än positiv. Det är bara krassa fakta och det är pinsamt och ur svenskt perspektiv idiotiskt att låtsas som något annat! Och hur ska det lösas i en verklighet där bristen på kompetenta lärare handlar om tiotusentals människor. Bristen på tillräckligt många lärare är också tydligt det som knäcker allt fler lärare som har för många elever som de inte hinner med att rimligt kvalitativt hjälpa. Ja, det är den där jobbiga volymproblematiken igen..... Den som allt för många ogärna vill prata om. Fina ord från politiker hjälper dock inte. Verklighet är verklighet. Och många lärare säger nu att lönen är ”ointressant”, ”vi måste få rimliga arbetsvillkor”. Läs den förra meningen en gång till. Den svenska skolan har en stor praktisk utmaning redan nu! Och lärarbristen prognosticeras bli allt värre... Dystergök? Verklighetsperspektiv, fråga lärarna! Fråga många elever! Det andra måttet som har stor betydelse är BNP-utvecklingen per invånare. Den tillhör de sämsta inom EU. Och jämfört med andra allt mer konkurrenskraftiga länder lever vi allt farligare. Både lokalt och för Sverige måste vi vända detta bildningsförfall. Det är en klen tröst att jag anser att dagens skola, bortsett från betygsinflation, är bättre än på min tid. Bättre mot när jag gick i skolan är ointressant. Våra utbildningar måste vara konkurrenskraftiga i jämförelse med andra länder med höga välståndsambitioner! S.O.S! I ljuset av utbildningens konkurrenskraft och BNP-tillväxt per invånare går inte Sverige bra! Om vi på toppen av det lägger riskerna med svenskarnas och kommunernas skuldsättningsgrad förstår de flesta att vi kraftigt måste förbättra oss. Vi vill väl att även kommande generationer ska få leva i ett generellt välståndsland?

Jag deltar på många debatter under slutskedet av valrörelsen 2018. Bland annat flera debatter på kommunens gymnasieskolor. I stort är det väldigt positiva upplevelser. Samtidigt måste jag tyvärr tydligt konstatera att den negativa polarisringen av åsikter märks. På till exempel Rosendalsgymnasiet var det inte populärt att vissa politiska företrädare inte definierade sig som feminister. Och på Jälla- och Ekebygymnasiets debatt var främlingsfientlighet mycket populärt. En sak är helt säker och det är att vi måste bryta polariseringen i vårt samhälle för att tillsammans bygga en ljus framtid. Vi kan lyckas bygga en ljus framtid genom att stärka bildningskraften, bättre integrera nya invånare och fokusera på att ha ett företagsamt förhållningssätt.

Och i samtal med många av våra yngre är det tydligt att det stora problemet finns inom bostadstadsmarknaden. När och var kommer det att erbjudas bostäder som våra ungdomar och många nysvenskar har råd med? Nuvarande regering har inte fört oss en meter mot en lösning på denna stora utmaning.
”Om det inte sker? Då måste vi på allvar börja ifrågasätta hur det egentligen ska gå för oss – ett Sverige där en halv generation unga lämnas utanför. ”
https://www.expressen.se/dinapengar/frida-bratt/en-halv-generation-unga-lamnas-utanfor/
https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/bostadsbristen-har-okat-sen-forra-valet/

Dagens kalkoner
De som inte förstår att välfärden har en stor personalkris. Många av de anställda skriker högt om att de är underbemannade för att klara sina uppdrag. Hur löser man det pragmatiskt? Det måste i vart fall vi som verkar i verkligheten, i kommunerna, lösa. Det är hos oss närmast invånarna som välfärden praktiskt ska fungera.
https://www.expressen.se/ledare/politiker-sluta-att-blunda-for-valfardens-personalkris/

Dagens stjärnor
Gunnar Wetterberg. Det är en mycket oklok väg att gå att steg för steg försämra det kommunala självstyret! Och en sak är helt säker, staten har inte visat sig vara en framgångsrik huvudman för många viktiga verksamheter som till exempel Polis och Försvar. Det är hög tid att decentralisera makten, inte centralisera makten allt mer. Och det är en oklok ordning att allt fler riksdagsledamöter saknar viktiga kommunala ledande erfarenheter.

”Tidigare har det varit svårare för populister att vända väljarna mot Stockholm och rikspolitiken. De etablerade partierna har haft starka lokala företrädare som människor respekterat och som de stötte på i Ica eller Konsum. Ibland gick lokalpolitikerna vidare till riksdagen efter ett par mandatperioder. Där blev de bryggan mellan det lokala och det nationella, politikens ansikte för dem därhemma.Den länken har försvagats under de senaste årtiondena, både därför att kommunalpolitiken blivit mindre attraktiv och därför att färre lokalpolitiker går vidare till den nationella politiken. Därför är de andra riksdagspartierna inne på farliga vägar, när de försöker reglera och öronmärka bort ännu mer av den kommunala självstyrelsen. Ju mindre kommunerna får styra sig själva, desto svårare blir det att finna människor som har lust att ta på sig uppdragen. Och ju mindre den lokala politiken betyder, desto större blir avståndet till rikspolitiken – och desto lättare skär populismen pipor i vassen.”

”Men framför allt är det korkat. Den lokala självstyrelsen är en del av den svenska modellens styrka. De 290 kommunerna och 21 regionerna/landstingen är varandras laboratorier. Om staten ska förvalta skolan eller sjukvården kommer alla att göra samma dumhet samtidigt, och inga alternativ finns att ta till. Polisen och Försäkringskassan är knappast reklampelare för statlig styrning. Med lokalt självstyre kommer många blommor att blomma, och de segaste kan sprida sig till nya marker. Vem som än vinner valet – håll fingrarna i styr, ge självstyret möjlighet att bygga lokalt förtroende!”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sds-framgang-handlar-inte-bara-om-invandringsfragan/

Peter Hjärne. Han är optimistisk. Jag ser det dock som uteslutet med en Alliansregering eftersom M, C, L och KD inte har en gemensam syn på migrationsfrågorna. De till och med har stora skillnader. Skillnader som av många av partiernas väljare skulle upplevas som enorma svek om positionerna kompromissas bort. Sverige måste bli mer företagsamt för att vi ska klara av att bekämpa de klyftor som nu växer i Sverige. Det är Centerpartiet och övriga allianspartier som har den företagsvänligaste vägen framåt. En fortsättning av Socialdemokratiskt nationellt regeringsinnehav som lutar sig mot Vänsterpartiet kommer tragikomiskt nog att öka klyftorna i Sverige. Rösta klokt!
http://www.gp.se/ledare/hjörne-det-blir-ulf-kristersson-1.8004802

Ansvarsutkrävande

Hur högt är priset för misslyckande?

Är priset för oansvarighet bland politiker för lågt i Sverige? Är det rimligt att det enda som i bästa fall händer om enskilda politiker och partier grovt leder det samhälle de är satta att förvalta fel är att de förlorar makten? Det finns gott om människor som känner sig lockade av maktpositioner. Långt ifrån alla är lämpliga. Särskilt inte människor som aldrig fått träna på att tvingas fatta beslut som man inte gillar att fatta men som krävs för uppdragets bästa. Att leda är inte ett popularitetsuppdrag. Det är ett uppdrag att uppnå måluppfyllelse utifrån valmanifest eller ägardirektiv. Uppsalas politiker har uppdrag från Uppsalaborna, inga andra. Rikspolitiker har uppdrag från svenskarna, inga andra. Svenska politikers uppdrag är att värna och utveckla lokalsamhället och nationen, inget annat. För att klara dessa uppdrag inser även en idiot att det är viktigt med goda relationer med andra kommuner och andra länder. En idiot inser att en plats som kraftigt hämmas av bostadsbrist och kompetensbrist behöver lösa dessa problem om uppdraget att säkra fortsatt välstånd ska uppnås. Svensk migrationspolitik har länge varit skadlig. Integrationspolitiken i princip obefintlig. Få politiker har insett det eller vågat tala om bristerna förrän nu, fem över tolv. Brister som under lång tid framöver kommer att plåga många främst i våra storstäder. Ställs några politiker till svars för denna oförmåga att ta ansvar? Inget är svart eller vitt. Svenska migrationspolitik skulle idag behöva ha ett offensivt inslag med ambition att attrahera arbetskraftsinvandring inom områden där näringslivet skriker efter kompetens. Kompetens som om den kan lockas, och om de kan ha någonstans att bo, kan bidra till att vi bättre kan klara de humanitära åtaganden som förd migrationspolitik skapat. Vi måste klara av att offentligt tala om alla särskilda perspektiv av politiska områden, annars är debatten fördummande.

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-vagade-ingen-tala-oppet-om-flyktingkrisen/ 

http://www.unt.se/uppland/uppsala/nya-brander-i-stenhagen-4264134.aspx

Jag minns att Tobias Billström, Migrationsminister i Alliansregeringen, redan 2013 ropade varg och ville att regeringen skulle vidta korrigerande åtgärder för att undvika den röra vi nu har. Han ville att regeringen skulle ta i volymfrågan då den givetvis har betydelse. Vad hände med honom? Han fick en offentlig avhyvling av den förre statsministern och fick backa från sina ambitioner att ta ansvar för svenska intressen. Ja, svenska intressen! Inga andra än svenskar ser till svenska intressen! Och svenska politiker har inget annat uppdrag än att jobba för svenska intressen! I förhandlingar med andra intressen blir självklart resultaten kompromisser. Hur svårt kan det vara? Om Billström fått gehör, hade vi då haft ett land med mycket mindre sociala konflikter och utmaningar idag? Hade vi kunnat satsa bättre på ett nödvändigt kompetenslyft då? I länkarna nedan finner du också fakta om att moderaterna Billström och Kristersson redan 2009 hade rimliga ståndpunkter kopplade till migrationspolitiken. Du kan också läsa att Fredrik Reinfeldt inte behagar inställa sig och svara på konstitutionsutskottets frågor kopplade till den migrationspolitik som tidigare förts! Det är minst lika upprörande som att han avgick som han gjorde. Han hade helhetsansvaret för svensk utveckling. Ingen annan. Var politiken bara en lek för honom?  Är han för fin för att svara på KUs frågor om till exempel varför han gjorde som han gjorde mot en klok Billström? Du och jag måste mycket bättre ansvara för att vi väljer erfarna, kompetenta och ansvarsfulla politiska företrädare. Tro mig, det har stor lokal och nationell betydelse.

http://www.expressen.se/nyheter/billstrom-vi-maste-diskutera-volymerna/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tobias_Billström

http://www.dn.se/debatt/ta-medborgarskapet-fran-kriminella-invandrare/

http://www.sydsvenskan.se/2016-04-14/billstrom-migration-hanterades-bra

 

Tro mig också när jag säger att Sverige behöver en omfattande kompetensinvandring för att klara våra företags globala konkurrenskraft. Kompetensbristen är besvärande. Vi måste klara av att skilja mellan humanitära migrationsåtaganden och välståndsskapande migrationsambitioner. Ja! I strid med medialogiken som vill ha ett budskap och konflikter. Migrationsfrågan är mer komplex än så och trivialiserandet måste få ett slut! Svenska folket är i huvudsak klokt. Om vi nu leker med tanken att rikspolitikerna inom rimlig framtid fattar att vi behöver försöka locka spetskompetens till Sverige, vad krävs då?

Nya stora regioner och kommunsammanslagningar

Är 290 kommuner för många? Hur liten kan en kommun vara för att klara sitt delegerade ansvar inom ramen för det kommunala självstyret? Hur ställs politiker som inte klarar av att säkra sina förpliktelser till ansvar på tuffare sätt än risken att förlora val? Varför är utökade regioner en bra väg framåt? Blir det inte bara okända politiker som ägnar sig åt fel frågor? Hur bra har landstingspolitikerna hittills klarat sitt absolut viktigaste uppdrag sjukvården? Personligen tycker jag regionerna helt borde fokusera på sjukvård och mycket lite annat. Att säkra en väl fungerande sjukvård i framtiden är en tillräckligt gigantisk utmaning som kräver även tuffa ställningstaganden. I övrigt kan smarta kommunförbund skapas som inte alls behöver matcha nya föreslagna regioner. Kommunförbund som till exempel bättre matchar gemensamma näringspolitiska ambitioner. 

http://www.svd.se/dags-att-ga-vidare-och-bilda-nya-regioner/om/debatt

Vem företräder dig?

Boris Johnson leder kampen i Storbritannien för ett utträde ur EU. Om det blir ett nej till EU-medlemskap kommer han sannolikt bli Storbritanniens nya premiärminister inom kort. Han är en mycket populär före detta borgmästare för London och han är drake, så han ska inte underskattas. I den valrörelse han bedriver får han våldsamma applåder när han raljerar över om de som lyssnar till honom vet vilka som företräder dem i EU, eller i det brittiska parlamentet för den delen. Väldigt få vet vilka det är. Oavsett vad man tycker om EU så har han onekligen en poäng i att demokratin bara blir ett administrativt spel om inte de personer som ska företräda sina väljare också är kända av de som röstar. Vi får se hur det går i valet som avgörs inom kort. Cameron har spelat högt genom att ha öppnat upp för folkomrösningen. Snart vet vi vilken effekt det får för honom.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Boris_Johnson

Vad är det som händer?

Vilka stora förändringar från förr bidrar till skillnaderna?
I alla samhällstillstånd finns alltid oliktänkande och klagande människor. Det är dock allvarligt att våra studerande både inom grundskolan och högre utbildning saknar grundläggande kunskaper samt oroande många som inte klarar att få slutbetyg från våra gymnasier. Det är en verklighet vi måste våga se även i regeringsställning för att kunna förbättra situationen. Det är också allvarligt att svenskakunskaperna är så bristfälliga bland allt för många som antagits till våra högre utbildningar att dessa högre utbildning inte kan tillgodogöras. Kan det hänga samman med att det besvärande budskapet att våra skolor och universitet tycker att toppstyrningen blivit allt större när vi önskar att skolor och universitet får ett mycket större eget ansvar för att tillhandahålla bra utbildning till våra studerande? Varför är svenskaresultaten så dåliga? Ställs inte inträdeskrav på svenskakunskaper om det är så viktigt för att kunna tillgodogöra sig en högre utbildning?
http://www.unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx

De som kan något och de som berörs skall vara med och bestämma!
Kritiken om en toppstyrning av många av våra högre utbildningssäten, när det politiskt marknadsförts som motsatsen, är allvarlig. Det är inte konstigt att de bästa universiteten i världen har forskare och lärare som har en hög grad av inflytande över strategiskt viktiga utbildningsfrågor. Hur kan man tro något annat? Så länge våra utbildningsverksamheter klarar sina ekonomiska ramar anser jag att självbestämmande är viktigt och lärare och forskare måste ha ett starkt inflytande över utbildningens inriktning. Om kritiken stämmer är den så allvarlig att riksrevisionen genast bör göra en uppföljning så att dessa eventuella felaktigheter snarast kan korrigeras. Vårt fortsatta välstånd har inte råd med generationer utan god kunskap i svenska och vi har inte råd att inte försvara våra högre utbildningssätens goda internationella konkurrenskraft. Det är mycket glädjande att våra internationellt konkurrenskraftiga universitet i Uppsala hittills visat sig kloka genom att behålla det så kallade kollegiala styret. Ett fortsatt generellt välstånd kräver en väl utbildad befolkning. All utbildning måste bättre kvalitetsuppföljas och de som inte klarar höga kvalitetskrav bör bli av med sina rättigheter att utbilda våra barn och vuxna så länge våra skattepengar utgör en omfattande del av finansieringen.
http://www.unt.se/debatt/sjalvstandighet-blev-toppstyrning-2044831.aspx

Varför tycks det bli sämre?
Även den ständiga kritiken mot sjukvårdsledning och landstingspolitiker börjar kännas besvärande. Är det vänsterkrafter som vill måla mörka moln på himlen eller är det redan nu så att vi börjar se en allt hårdare belastning på vårt sjukvårdssystem som bedömts komma om några år? Jag skulle vilja se lite jämförbar statistik mellan säg 2012 och 2002. Om det har blivit sämre, vad är skillnaden från då? Om sjukvårdskostnaderna redan börjat skena, då står vi inför stora prioriteringsbeslut inom kort. Vad är det som händer?
http://www.unt.se/uppsala/sakerheten-i-varden-aventyras-2049205.aspx