Krävs snabbare beslutsprocesser

Vad väntar de på

Att tusentals går på högskolor och universitet i onödan är både dumt för den enskilde och för samhället i stort. Det är hög tid för riksdagspartierna att lägga ner många högskolor och att satsa mer per elev. Mer per elev efter att intagningskraven höjts. Mer till de bästa universiteten så att de stärks i sin förmåga att utbilda samt att klara av forskning på världsnivå. Att inte göra detta skyndsamt är både dyrt och dumt. AI har redan förändrat vad som krävs för framtida konkurrenskraft. AI har också ändrat förutsättningarna för vilka jobb som kan göra nya kullar människor självförsörjande. Många fler måste motiveras att välja praktiska utbildningar och de färre som kommer in på universitet måste få ännu bättre spetsutbildning.

Joel Stade, GP, skriver mycket läsvärt nedan. Han måste vara UPare! UP håller med honom. Vi lever i en ständigt förändrad värld. Kompetenta ledare ställer om det de ansvarar för i tid. 

”Är det nu den kommer, AI-effekten på svensk arbetsmarknad? I ny statistik syns den och det är medelklassens jobb som drabbas.”

”I LO-ekonomernas rapport Ekonomiska utsikter från i våras framgår att varslen har minskat i bygg- och tillverkningsindustrierna, men ökat i informations- och kommunikationsbranscherna. Arbetarnas a-kassor rapporterar färre inskrivna arbetslösa, till exempel 21 procent färre i byggbranschens a-kassor. Den enda a-kassa där antalet inskrivna arbetslösa ligger på en högre nivå nu än för ett år sedan är akademikernas.”

”Bland 35–44-åringar är akademiker numera den största gruppen bland de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I denna åldersgrupp är antalet arbetslösa akademiker på en lika hög nivå som under pandemin. Detta är bara början. Personer som arbetar med bokföring, kundtjänst, kommunikation, revision, HR, research och handläggning kommer att möta en betydligt tuffare arbetsmarknad. Men AI kommer att slå även högre upp i hierarkin. Elityrket jurist framstår som höggradigt exponerat. Att analysera text, tillämpa logiska regler, skriva stringenta texter och söka igenom stora mängder data är precis vad AI gör otroligt bra. Det är också kärnan i vad jurister sysslar med.”

”Även i framtiden kommer det att behövas rättsligt kunniga för att beställa analyserna (”prompta”) och kvalitetssäkra resultaten. Men det fordrar en jurist i en verksamhet som i dag anställer fyra.”

”Utvecklingen fordrar politiska svar, men frågan totalt frånvarande från debatten. Låt mig komma med ett konkret förslag för att möta AI-revolutionen på arbetsmarknaden: Halvera antalet högskolestudenter de kommande tio åren och satsa istället stort på yrkesutbildningar.”

”Att halvera den universitetens utbildningsverksamhet frigör enorma resurser i statens budget. Det är pengar som bör gå till arbetsmarknadsutbildning och en utbyggd yrkeshögskola. Här finns en chans att råda bot på den kroniska bristen på undersköterskor, installatörer, anläggningsarbetare och skickliga hantverkare.”

”Om vi inte anpassar högskoleutbildningen för den kommande AI-revolutionen är risken att vi betalar dyrt för tiotusentals överutbildade akademiker som dessutom kommer att bli besvikna och skuldsatta. Den omställning som här skisseras behöver gå hand i hand med nya samhällsnormer. Vi behöver uppvärdera handens och hjärtats arbetare, både genom lön och anseende. Hylla de unga som går direkt från gymnasiet ut i yrkesarbete.”

”Att halvera högskolan och satsa på praktisk utbildning är vallöftet inget parti kommer att ställa ut, men som Sverige behöver.”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/lagg-ned-halva-hogskolan.04326da4-268a-4793-b012-c993b0bdd29d

AI utvecklingen förändrar allt. Kraftfulla datahallar är en nödvändighet. Miljöpartiet har självklart fel ingång om datahallar! Som ofta går MPs aktivistiska miljöpolitik snett. Sverige ska ha många datahallar men problemet är inte att de är ”miljöbovar”. Problemet är att svensk ren el massivt utnyttjas av världens rikaste digitala bolag utan att tillräckligt bidra till svensk ekonomi. Och det på bekostnad av andra företags tillgång till billig och ren el. Det är rimligt att införa någon form av progressiv taxa som gör att dessa rika företag får bidra mer.

Filip Seiman, GP, attackerar MP i nedan artikel. Det är bra att en viktig fråga, som jag bloggat om i flera år, debatteras. Även om MPs lösningar är dåliga måste något göras. I tider som nu när USA tydligt kommunicerar att det är deras intressen som gäller måste även Sverige stå upp för våra intressen. Vi ska inte sälja vår el för billigt till dessa extremt rika bolag. Att jämföra dessa AI giganter med VOLVO och SSAB blir löjligt. De svenska bolagen genererar många jobb, massor av skatteintäkter och stora exportintäkter. Dom effekterna har inte datahallar som drivs av rika bolag som inte har sina huvudsäten i EU. 

”Varför just dessa företag ska tvingas bli elproducenter är oklart. Det är onekligen speciellt att tvinga Meta eller Google att bygga vindkraftverk, men inte Volvo eller SSAB – industrier som även de använder stora mängder energi. Ett datacenter köper el för att producera datorkraft. Ett stålverk köper el för att producera stål. Att en viss industri använder mycket el är i första hand ett argument för att Sverige behöver producera mer el, inte för att varje företag ska bygga sitt eget kraftverk. Det illustrerar också hur annorlunda datacenter tycks behandlas jämfört med traditionell industri.”

https://www.gp.se/ledare/miljopartiet-gor-ai-industrin-till-ett-problem.60d9fb1d-edea-4ca3-ba08-cdef784195f0

Skär ner kraftigt på platser till högre utbildningar och satsa mer på praktiska utbildningar på gymnasienivå. MPs aktivistiska politik är farlig för Sveriges olika delar. Riksdagens partier är på tok för oförmögna att skyndsamt besluta om viktiga reformer. Det kostar skattebetalarna många miljarder kronor varje år i onödan. 

Avveckla högskolorna och Malmö

Spetsutbildning
Ska inte våra universitet representera utbildning av våra duktigaste och mest ambitiösa invånare? Svenskar som besökande gäststudenter och forskare. Det tycker jag. Jag tycker också att universitetens utbildningsprogram ska vara mycket svåra och krävande. Bara så kan vi hävda oss i en allt hårdare global konkurrens.

Det är hög tid att vässa svensk högre utbildning, inte tunna ut och försvaga dess konkurrenskraft. Svenska studenter blir allt mindre konkurrenskraftiga inom viktiga teknologiska yrken. Av mina kompisar som rekryterar civilingenjörer konstaterar de alla att personer från andra länder, särskilt från Asiatiska länder är mycket mer kvalificerade än infödda svenskar. Det är utmärkt att vi kan attrahera skickliga från andra delar av världen men vi behöver också matcha fram en ständig egen bas av ess som kan locka utländska begåvningar till oss. En skolas rykte och rankingen av en skolas kvalitet har mycket stor samhällsekonomisk betydelse. 

Lägg ner alla högskolor som fristående skolenheter och gör dem till hubbar till UU, Lund, Chalmers, Göteborgs, KTH, Stockholms och Linköpings universitet. Avveckla Malmö universitet. Det räcker gott och väl med att det välrenommerade Lunds universitet har ett campus i Malmö. Höj inträdeskraven. Med fördel kan Uppsala universitet och campus Gotland användas som vägledande modell för den reform som svensk högre utbildning behöver. Vad väntar vi på? Vi vill väl inte bara dela ut Nobelpris i framtiden? Vi vill väl att även forskare verksamma på svenska universitet ska vinna Nobelstiftelsens prestigefulla priser?

"Det mest långtgående förslaget är att anslagen till forskning och utbildning ska slås samman. Här och var applåderas det – det ökar högskolornas möjligheter att själva bedöma vad de vill satsa på.
Men riskerna är påtagliga. Det ligger prestige i forskning, på ett helt annat sätt än i utbildning. Faran är att en del högskolor för över utbildningspengar till forskningen. Det vore alldeles på tvärs mot högskolans största problem just nu – bristen på lärarledda timmar, som sänker utbildningens kvalitet och sinkar studietakten för dem som satsar år och studiemedel på högskolan."

"Om statsmakterna inte tillför friska medel har det mumlats om att minska forskningsrådens resurser och flytta över dem till högskolorna. Det vore en olycka. Forskningsråden har genomtänkta processer för att fördela anslag till lovande projekt och forskare. I skymundan delar andra statliga myndigheter ut forskningspengar på ibland betydligt lösare boliner. Det är därifrån pengarna till basanslagen ska tas, inte från forskningsråden." https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/studenter-riskerar-att-fa-annu-farre-forelasningar-/

Dagens besvikelser
De politiska partiernas senfärdighet. De demografiska problemen vi har blev ännu mer utmanande efter asylinvandringsvågen 2015. Redan tidigare visste aktiva politiker om att en allt äldre befolkning kraftigt kommer att påverka ett samhällssystem som förväntas leverera god kvalitet inom skola, omsorg och vård. För vissa ses den stora invandringen som en lösning. Det hade den kunnat vara om det rört sig om minst 80% arbetskraftsinvandring av personer med minst gymnasial utbildning. Så är det inte.
https://www.gp.se/ledare/slaget-om-välfärden-kommer-prägla-2020-talet-1.15586612

Ann-Charlotte Marteus har så klart rätt i sak, men få politiska företrädare är fostrade att svara ärligt. Vi har alltid, och kommer alltid, att leva i en värld med mer eller mindre begränsade resurser. I den värld vi människor lever i innebär den ekonomi vi konstruerat att utan ekonomisk tillväxt så kan inte mer pengar spenderas än tidigare. Och med låg tillväxt parallellt med ökade kostnader så minskar det ekonomiska utrymmet att betala för det man tidigare hade råd med. I Uppsala, och övriga Sverige, är vi nu i en tid där grupp mott grupp tydligare ställs mot varandra. Om t ex konstälskare får en konsthall kan inte simälskarna få en simhall. Om t ex illegala invandrare ändå erbjuds bostäder minskar de ekonomiska möjligheterna för något annat och så vidare. Marteus har rätt, i ungdomskulten Sverige kommer inga politiker ärligt erkänna att de prioriterar ner de äldsta invånarna. Många politiker är endast fostrade att gå runt i ”tomtedräkt”. Nu är vi i tuffa tider, inte i tomteland.

”2019 är en annan tid, i alla bemärkelser. Rekordåren är historia. I dag handlar den nödvändiga välfärdsförstärkningen inte om att genomföra trevliga reformer som även skattehatare gillar i smyg utan om att skaka fram 90 miljarder kronor och 80 000 välfärdsarbetare bara för att behålla dagens välfärdsnivå.”

”När politiker ändå oundvikligen väljer det ena framför det andra, vill de i regel inte låtsas om det och rakryggat stå för konsekvenserna. Risken är därför stor att partierna kommer att rulla på i gamla hjulspår och sedan låtsas att deras olika prioriteringar - stora skattesänkningar, frivola gratisreformer, ymnig migration - i själva verket är jättebra för välfärden långsiktigt.”
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nu-maste-grupp-stallas-mot-grupp-magdalena/?referrer=rotator-item-6

Tummen är inte ”upp” för väldigt många äldre som i väldigt många år slitit hårt för att försörja sig själva och bidra till andras välbefinnande. Ett land som vill se sig som en humanistisk stormakt måste kunna ge dessa invånare en dräglig sista tid i livet. Det är bedrövligt att det inte är självklart. Det är bedrövligt att inga reformer bättre gör det möjligt för äldre äldre som önskar jobba att göra just det.

Dagens stjärnor
Uppsalas kommunstyrelse som enhälligt ställde sig bakom en av mina motioner. Det gjorde inte S, L och MP i kommunstyrelsens arbetsutskott. Det är onekligen intressant att de ändrade sig under gårdagens kommunstyrelsemöte.

Vad är det som händer?

Vilka stora förändringar från förr bidrar till skillnaderna?
I alla samhällstillstånd finns alltid oliktänkande och klagande människor. Det är dock allvarligt att våra studerande både inom grundskolan och högre utbildning saknar grundläggande kunskaper samt oroande många som inte klarar att få slutbetyg från våra gymnasier. Det är en verklighet vi måste våga se även i regeringsställning för att kunna förbättra situationen. Det är också allvarligt att svenskakunskaperna är så bristfälliga bland allt för många som antagits till våra högre utbildningar att dessa högre utbildning inte kan tillgodogöras. Kan det hänga samman med att det besvärande budskapet att våra skolor och universitet tycker att toppstyrningen blivit allt större när vi önskar att skolor och universitet får ett mycket större eget ansvar för att tillhandahålla bra utbildning till våra studerande? Varför är svenskaresultaten så dåliga? Ställs inte inträdeskrav på svenskakunskaper om det är så viktigt för att kunna tillgodogöra sig en högre utbildning?
http://www.unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx

De som kan något och de som berörs skall vara med och bestämma!
Kritiken om en toppstyrning av många av våra högre utbildningssäten, när det politiskt marknadsförts som motsatsen, är allvarlig. Det är inte konstigt att de bästa universiteten i världen har forskare och lärare som har en hög grad av inflytande över strategiskt viktiga utbildningsfrågor. Hur kan man tro något annat? Så länge våra utbildningsverksamheter klarar sina ekonomiska ramar anser jag att självbestämmande är viktigt och lärare och forskare måste ha ett starkt inflytande över utbildningens inriktning. Om kritiken stämmer är den så allvarlig att riksrevisionen genast bör göra en uppföljning så att dessa eventuella felaktigheter snarast kan korrigeras. Vårt fortsatta välstånd har inte råd med generationer utan god kunskap i svenska och vi har inte råd att inte försvara våra högre utbildningssätens goda internationella konkurrenskraft. Det är mycket glädjande att våra internationellt konkurrenskraftiga universitet i Uppsala hittills visat sig kloka genom att behålla det så kallade kollegiala styret. Ett fortsatt generellt välstånd kräver en väl utbildad befolkning. All utbildning måste bättre kvalitetsuppföljas och de som inte klarar höga kvalitetskrav bör bli av med sina rättigheter att utbilda våra barn och vuxna så länge våra skattepengar utgör en omfattande del av finansieringen.
http://www.unt.se/debatt/sjalvstandighet-blev-toppstyrning-2044831.aspx

Varför tycks det bli sämre?
Även den ständiga kritiken mot sjukvårdsledning och landstingspolitiker börjar kännas besvärande. Är det vänsterkrafter som vill måla mörka moln på himlen eller är det redan nu så att vi börjar se en allt hårdare belastning på vårt sjukvårdssystem som bedömts komma om några år? Jag skulle vilja se lite jämförbar statistik mellan säg 2012 och 2002. Om det har blivit sämre, vad är skillnaden från då? Om sjukvårdskostnaderna redan börjat skena, då står vi inför stora prioriteringsbeslut inom kort. Vad är det som händer?
http://www.unt.se/uppsala/sakerheten-i-varden-aventyras-2049205.aspx

Opinion & högre utbildning

Nya vindar
Opinionsundersökningarna slår som spön i backen. Känns som att vi är påväg in i samma opinionshysteri som finns i USA..... Alla opinionsundersökningar är dock intressanta att följa då de i vart fall ger en indikation om humöret hos oss väljare. Höger vänsterskalan är inte som tidigare. Förhållandevis nya partier får ett allt större stöd. Partier som FP, KD och C har på riksplanet allt svårare att motivera sin existens. Enkilda personer har en allt större betydelse för framgång eller misslyckanden inom den politiska arenan. Är det bra eller dåligt? Bifogar några nyligen publicerade reflektioner utifrån de senaste opinionsundersökningarna. Den mest intressanta är den respekterade politiska kommentatorn K-G Bergströms kommentar om att vi snart kan tänkas få en samregering mellan M och S. Om det inte är bra ur andra perspektiv så skulle det definitivt innebära att M och S kraftigt kommer att tappa stöd och det öppnar upp för ännu fler förändringar av hur folkets väljer att stödja politiska organisationer. Tror du på samregeringar mellan M och S?
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-facit-efter-tio-turbulenta-ar-i-svensk-politik
http://www.expressen.se/kronikorer/k-g-bergstrom/k-g-bergstrom-trots-beskedet-ser-det-dystert-ut-for-alliansen/
http://jannesnyablogg.blogspot.se/2012/12/hannaeffekten.html

Dags att återupprätta även okvalificerade arbetsinsatser
Det kan väl inte finnas någon som på allvar tror att alla människor kan bli akademiker och att dessa akademiker skall få kvalificerade jobb? Det är hög tid att tänka! Parallellt med att vi åter stärker de högre utbildningarna genom att skapa utrymme för mer resurser till de bästa universiteten och högskolorna måste vi börja finna vägar som gör att alla människor utan högre utbildning också får en meningsfull plats i vårt samhällsbygge. Bifogad ledare från DN är värd att läsa och reflektera över!
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/utbildning-soker-arbete