onsdag 23 december 2020

Frossa i skulder

När knackar kronofogden på?

Julen är en ekonomiskt tuff tid för många. I normalfallet tär presenter och resor ordentligt på familjeekonomin. Samtidigt bjuder det många på glädje och hoppfullhet. Och det bidrar till att våra viktiga ekonomiska hjul snurrar. Coronatidens hemmasittande har tyvärr förstärkt tidigare beroendeproblematik som också drabbar ekonomin illa. Alkoholkonsumtionen, säker andra droger också, ökar och casinoföretagen fortsätter att skapa stora ekonomiska problem för enskilda och familjer. Jag är inte en person som gillar att moralisera över andra människors beteenden. Samtidigt blundar jag inte för tydliga problem i våra samhällen som skapar enorm skada för många enskilda människor och familjer. Dålig ekonomi är aldrig roligt att ha. Nu drabbas även många som tidigare aldrig haft stora ekonomiska problem av det på grund av konkurser kopplade till Coronapandemin. Allt fler hårt slitande företagare går i personlig konkurs. Det är tragiskt. Den som varit i ekonomiskt svåra situationer vet hur grundläggande det är för en individ, en familj, ett företag och ett samhälle att ha en rimligt god ekonomi. Kortsiktigt, under Covid-19 problemen, är det viktigt att fortsätta genomföra olika stödåtgärder för att rädda så mycket av annars friskt som möjligt. Varje person som slipper besök från Kronofogden är en stor vinst för den enskilde och för samhället i stort.

Eftersom politiker haft svårt för att ta det ekonomiska ansvaret på tillräckligt stort allvar skapades regelverk för att minska risken för ansvarslösa löften. "Tomten" skulle vara tvungen att finansiera "en krona med en krona". Tyvärr sker nu allt fler avsteg från de viktiga begränsningsregler som infördes efter 90-tals krisen. Glöm aldrig att varje gång det offentliga sköts dåligt är det vi invånare som i en eller annan form får betala av, och stå för konsekvenserna. Självklart också viktigt att förstå att när bra beslut fattas får vi invånare också nytta av dess positiva effekter. En sak är helt säker, den skuldsättningsuppbyggnad som sedan flera år pågår i kommuner och regioner är oansvarig.  

http://data.riksdagen.se/dokument/GG0959

Låna för investeringar men låna aldrig i en ökningstakt som inte "familjens" intjäningsförmåga mycket sannolikt klarar av. Jag tycker aldrig man ska låna för konsumtion. Räntor och amorteringar är inte att leka med om man inte klarar av att betala dem. Därom finns gott om historiska exempel. 

En allvarlig del av nuvarande samhällsutveckling är att allt fler invånare blir beroende av försörjningsstöd samtidigt som allt fler invånare är pensionerade. Försörjningskvoten blir allt mer ohållbar. Samtidigt ökas tempot i moderna samhällens digitalisering. Det gör behovet av arbetskraft allt mindre. Och många av dessa digitalt framgångsrika företagen betalar ingen skatt i Sverige. Samtidigt fortsätter jordens befolkning att växa. Förändringarna innebär bland annat att skattekraften minskar i tidigare rika samhällen där de flesta jobbat och gjort rätt för sig. Det innebär i sin tur att förmågan att betala tillbaka skulder minskar. Det innebär ökade risker för att "kronofogden" knackar på dörren och vill ha vägarna, skolorna, äldreboendena, hyresbostäderna, reningsverket och så vidare om vi inte klarar av att betala räntor och amorteringar. Långivare är sällan snälla. De vill alltid få tillbaka sina pengar och med så hög ränta som möjligt. Därom finns det många som kan vittna om. Istället för att frossa i julbordets alla goda rätter frossar vi idag i kollektiva skulder. Och skuldbergen växer och växer under nuvarande politiska ledning. Jultomtens säck är full med skulder. Säcken blir allt tyngre. I detta perspektiv är det ingen god information.

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/befolkning/befolkningsstruktur/

Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om hur kortsiktiga ”jultomtar” fortsätter att utsätta sina invånare för växande berg av skulder. Ja, skuldbergen kommer säkert än en gång ursäktas med att "vi var naiva". Eller inte, för de politiker som idag inte tar sitt ansvar för en rimligare skuldsättning av kommunens och regionens verksamheter är säkert borta när den hårda återbetalningstiden börjar..... Och det är viktigt att inse att när vi bedömer Sveriges offentliga ekonomi är det summan av kommuner, regioner och staten. Låt oss reformera Sverige så att det enbart blir kommuner (som kan skapa kommunförbund) och staten att hålla reda på. 

"Medan vi tänkte på allt annat har kommunernas skulder skjutit i höjden. Kommunernas och regionernas låneskulder är nu sammanlagt uppe 726 miljarder kronor. Det är fortfarande en bit kvar till statsskulden på 1 137 miljarder, men beloppet är i samma härad. Statsskulden känner man till, men hur ofta talas det om kommunskulden? Jag beklagar, men den rekordhöga kommunskulden handlar om en verklig trend, inget som kan bortförklaras med inflation eller allmänt ökat välstånd. För tio–tjugo år sedan var skuldsättningen hyggligt stabil. Men de senaste tio åren har den vuxit, och det allt snabbare."

"Äsch då, säger kommunpolitikern som nu står med lånepappren i handen. Är det här så annorlunda än med det där bostadsköpet? När man tar ett lån finns det samtidigt en ny tillgång som pengarna investeras i. Vi pratar inte om sms-lån som går till konsumtion. Vi får nya skolor, avloppsreningsverk och äldreboenden. Är växande lån till investeringar inget märkvärdigare än att den växande familjen skaffar sig ett större hus? Visserligen med större huslån, men det har man råd med. Högre löner, nytt och bättre. Och räntorna är ändå så oförskämt låga.

Men kommunskulderna växer snabbare än samhällsekonomin. En faktor bakom investeringsbehoven är miljonprogrammet som nu har uttömt sin ursprungliga livslängd efter 50 år. Nu vittrar balkongerna och fönstren är slut. Vi får ett miljonprogram av stambyten. Men huvudorsaken till att skulderna växer handlar om att befolkningen växer. Nya kommuninvånare betyder nya skolor, förskolor och nya allting annat. Kommunerna passerar snabbare gränsen där de befintliga anläggningarna är för små eller gamla och måste bytas." 


"Förut var skulderna större i låglönekommuner. Nu ökar skulderna snabbare bland kommuner med högre löner. Det är kommuner som Stockholm och Uppsala som har växtvärk när befolkningstalen går upp. Städerna tvingas snabbt skaffa sig större kostymer och dessa köper man på avbetalning. Så länge räntorna är mycket låga samtidigt som investeringsbehoven är så stora kan kommunpolitiker frestas att unna sig att ”ha varit naiva”. Men är det något vi lärt oss om sådana bekvämlighetsmarginaler är det hur plötslig och olustigt de kan försvinna."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/skulderna-skenar-nar-sverige-har-vaxtvark/

P.S Den nya pandemilagen kan man ha många åsikter om. Min åsikt är framförallt att den innebär att du och jag ännu mer måste ta ett ansvar för att vi röstar på dugliga individuella företrädare i de partier vi kan rösta på. Flera av oss svenskar är redan idag mycket besvikna över regeringens inkompetens. Det är inga små inskränkningar på människors friheter som helt ska läggas i händerna på regeringen. Det kan vara rätt MEN har vi hittills sett några bevis för att statsministern och regeringen kollektivt har kompetensen för att kunna hantera sådana verktyg ansvarsfullt? Nej.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/utkast-pa-tillfallig-pandemilag-for-covid-19-skickas-pa-remiss/

https://www.expressen.se/nyheter/riksdagen-kan-tvingas-avbryta-julledigheten/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar