Censur som försvagar demokratin

Vem är mest kränkt?

När känner du dig kränkt? Har du någon gång känt dig kränkt? Är man kränkt om man utan rimlig grund blir utesluten ur ett parti? Är man kränkt om man anklagas för att länge ha levt ihop med en pedofil? Är man kränkt om alla andra har råd att köpa en elbil men inte man själv? Är man kränkt om någon säger att du som man är mindre lämplig för något på grund av att vi har mindre östrogen än kvinnor? Är man kränkt för att man som medelålders vit man anklagas för allt dumt på jorden? Synonymer till kränkt är till exempel sårad, förolämpad, förnedrad, stött, vanärad eller förödmjukad. En sak är klar och det är att vi lever i lättkränkta tider. Särskilt i Sverige där det tyvärr anses viktigt vem som säger något, inte vad man säger. Det är ingen bra ordning. Mer och mer censur för att någon blir kränkt är fel väg att gå. Den vägen försvagar ytterligare vår demokrati. Det som är brott ska beivras, oavsett vem som begår dem. Det som är vassa uttryck men som inte är brottsligt måste självklart få vara en del av den offentliga debatten. Särskilt irriterande är det när ett företag som till exempel Facebook tar sig rätten att vara både polis och domare om vad som får och inte får sägas. Vad är det till exempel på den här bloggen som rättfärdigar att den inte får länkas till på ansiktsboken? Det ska kallas för vad det är, ett demokratiskt övergrepp. Ett företag får självklart tillämpa vilka användarvillkor de vill men det belyser hur negativt det blir för den öppna debatten när liknande censur på mycket dominanta medier äger rum.

https://www.synonymer.se/sv-syn/kr%C3%A4nkt

Arvid Åhlund, Expressen, skriver läsvärt om hur illa det blir när texter eller videoklipp som upplevs kränkande censureras bort av till exempel Facebook. 

"Nyligen fick tidningen Fokus reporter Mats Holm sluta som lärare på en folkhögskola för att ha skrivit en krönika om censur. Ungefär samtidigt frystes journalisten Suzanne Moore ut från brittiska Guardian efter ett uppslag om transpersoner. Och i veckan gick anställda på Penguin Random House i Kanada till storms mot förlagets beslut att ge ut Jordan Peterson, en självhjälpsförfattare som tycker unga män ska stå raka i ryggen och helst bädda sängen. Krismöte hölls, några grät, andra varnade att Petersons idéer redan hemsökt familjemedlemmar och en misstänkte att förlaget var ute efter att tjäna pengar. Reaktionerna är absurda men numera legio och kan förstås på två sätt."

"Det ena gäller själva resonemangen. De är i grunden totalitära eller i varje fall illiberala, skillnaden är inte jättestor. Liberalismens kärna är rätten att själv avgöra vad som är bra, fint och gott. Det gäller böcker, politiker och maträtter, och fordrar egentligen bara en sak – tolerans. Man tolererar att andra gillar Jordan Peterson, Donald Trump eller Janssons frestelse, eftersom man slipper själv. Genialiskt. Det andra gäller hur resonemangen uttrycks, det vill säga gränslöst och irrationellt. Folk som jobbar på världsledande förlag är rimligen inte dumma. Risken att drabbas av misshaglig bokutgivning är större än i branscher de kunde ha valt istället. Så varför gormar och och gråter de?"

"När offentligheten blir en kamp mellan ont och gott, acceptabelt och oacceptabelt, legitimt och illegitimt, vinner den som är starkast – inte den som bryter ihop över boksläpp. Slå vakt om toleransen i stället. Läs en obekväm bok. Jordan Petersons nya kommer i mars." 

https://www.expressen.se/ledare/arvid-ahlund/slapp-inte-in-den-osunda-krankthetskulturen-/

Adam Cwejman, GP, skriver några läsvärda reflektioner om alla turer om vad som varit bäst, och är bäst, att göra kopplat till bekämpningen av Covid-19. Det är klart att det skulle vara bra om det fanns experter som hade alla svar. Eller inte. Diktatorer brukar ofta förknippas med att de alltid har rätt svar på allt. I ett väl fungerande samhälle är det klokt med "högt i tak" och där vi "vuxet" kan förhålla oss till alternativa lösningar för att lösa problem. Inom politiken är det till exempel politiker i opposition som med jämna mellanrum kommer med kritik om hur frågor hanterats eller som kommer med alternativa lösningar på problem. Det är en god ordning i en demokrati. En myndighet har ändå väldigt mycket kraftfullare kanaler till sitt förfogande för att kommunicera sina idéer jämfört med andra. I synnerhet om de kommunicerar dem varje dag. Tänk att samma människor som tycker att alla konstuttryck är ok, oavsett om de är kraftigt stötande för många, tycker att det är ok att begränsa vad vi kan debattera om. Cwejmans avslut är särskilt viktigt att lyssna till: "Att ifrågasätta konsensus är inte att förorda "fake news" eller det som föraktfullt beskrivs som "alternativ fakta" - det är att delta i den pågående process som sanningssökande alltid utgör."

"Alla sanningar - även de mest självklara - kan kullkastas. Folkhälsomyndigheten och dess experter sitter inne på mer data och experttolkningar än vad befolkningen gör i allmänhet. Men även de begår förstås fel. Vilket vi blivit varse gång efter annan under året. Och i takt med det har den vördnadsfulla stämningen inför FHM och Tegnell lyckligtvis mattats av något. Slutsatsen av detta är förstås inte att vi ska sluta lyssna på våra myndighetsföreträdare och experter. De anpassar sig konstant efter en ständigt föränderlig situation och har den inte så avundsvärda positionen att de ibland måste säga något - även om de inte är helt tvärsäkra."

"Vad som behövs är ett annorlunda förhållningssätt gentemot dem som säger emot. De kanske inte har rätt. Men med stor sannolikhet kan de bidra med något av värde. Och oavsett: våra myndigheter och dess företrädare är, trots sin kompetens, inga orakel. Deras kvalificerade gissningar samsas med en global kår av experter som gör precis samma sak. Det knepiga med kunskap är att den sällan är definitiv utan oftare ett resultat av en pågående process eller förhandling."

"Att ifrågasätta konsensus är inte att förorda "fake news" eller det som föraktfullt beskrivs som "alternativ fakta" - det är att delta i den pågående process som sanningssökande alltid utgör."

https://www.gp.se/ledare/nej-tegnellkritikerna-sprider-inte-fake-news-1.37971065