torsdag 24 december 2020

Kärleken är störst

Omtanke och förlåtelse 

Vad representerar julen för dig? Allt för mycket god mat och julklappar? I vanliga fall träff med större delar av släkten? Eller är du kristen och ser det som en religiös högtid då du ska reflektera över religiösa visdomsord eller bannor? I min bok ” En stund på jorden” bjuder jag på en uppdatering om de största trosuppfattningarnas koncept. Den största är fortfarande kristendomen. Näst störst är islam. Hinduism och buddism är också stora trosuppfattningar. Även kinesernas konfucianism ska räknas in. En sak jag konstaterar i boken är att endast kristendomen, av alla stora religiösa trosuppfattningar, har kärlek som en bärande del av sitt koncept. Julen kan därför utan problem ses som helgen då kärleken och omtanken om varandra firas. Bäraren av detta kärleksbudskap var Jesus. Och konceptet julen är kopplat Jesus födelse. Denna högtidshelg borde kunna anammas av hela världens människor som en helg för kärleken. Och det utan att ses som kristet missionerande. 

En bärande idé kopplat till kärleksbudskapet är att lära sig att förlåta människor som sårat oss. I de flesta trosuppfattningar kan det sägas inkluderas i ”Den gyllene regeln”. Samtidigt hävdar jag att många trosuppfattningar predikar ”öga för öga och tand för tand”. Att kristendomen varit det narrativ, den berättelse, som vunnit flest anhängare på jorden tror jag är kopplat till kärleksbudskapen. Den som upplevt kärlek från en förälder, en vän, en partner och så vidare vet hur stark den känslan är. Att kunna tycka om, och att få chansen att bli omtyckt, är det största vi kan få ut av vår stund på jorden. Kärleken är störst. Och den kan upplevas på många sätt.

https://app.studi.se/l/den-gyllene-regeln

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Öga_för_öga,_tand_för_tand

https://www.xn--bibelsllskapet-bib.se/1-kor-134-13/

Tror du på en frälsare? Vad ska då den frälsaren bjuda dig på? Förmågan att njuta utan att vara fångad av materialismens press och föreställningar om att många och dyra prylar gör oss lyckliga? Förmågan att kunna känna tillit till människor tills de bevisligen inte förtjänar den? Förmågan att uppskatta dig själv trots att du har lite rynkor, inte mins hur man använder Pythagoras sats och har några för många kilon kring midjan? Att du ska få ditt drömjobb? Att alla kunder i världen ska köpa dina produkter och tjänster utan att leveransproblem uppstår? Ja, man kan önska sig mycket om man helt plötsligt står ansikte mot ansikte med en frälsare. Du, det är du själv som måste bestämma dig för vad som är viktigt för dig. Det är du som måste hitta din inre trygghet så att du inte lever ditt liv utifrån vad du vill, eller tror, att andra människor ska uppskatta. Jag utgår ifrån att du är en bra medmänniska. Utgå ifrån det. Bygg aldrig din självkänsla kopplat till prylar. Om du klarar av att nå dit är jag nästan helt säker på att du kommer att få ett rikare och mer uppskattat liv. 

https://www.synonymer.se/sv-syn/frälsare

Innan jag reflekterar lite om en dagsaktuell artikel av Dan Korn önskar jag dig och dina nära och kära en God-Jul. I dessa dagar, som representerar hopp och kärlek, bjuda jag dig på en julklapp i form av två citat av Paolo Coelho:

"You will never be able to escape from your heart. So it´s better to listen to what it has to say."

"Stress, anxiety and depression are caused when we are living to please others."

Dan Korn skriver idag läsvärt i GP om bland annat varför julfirandet finns och varför vi gillar olika traditioner. Mest beror det på i vilket sammanhang vi fötts in i. Det gäller oavsett om man är kristen, muslim, jude, ateist eller något annat som del av sin identitet. Jesus föddes in i en judisk context. ”Öga för öga tand för tand” tänkande har stort utrymme i Gamla testamentet. Med judendomen som utvecklingsplattform skapades kristendomen. Nya testamentet är kristendomens bas. En bas fylld av budskap om omtanke, gränslös respekt och kärlek. Mest av allt är julen ett firande av att ljuset återvänder. Ett firande av hopp och kärlek. Om någon i Sverige har problem med det kan man flytta till ett samhälle som inte vill fira att ljuset återvänder och en symbol för hopp och kärlek. Om Korns tolkningar av Lèvinas, och om han själv tycker, att människor ska få tycka och göra som de vill så håller jag inte med! Oavsett vilken bakgrund vi har så ska lagarna i vårt samhälle gälla oss alla jämlikt, utan undantag. Om det är ett problem, flytta till något annat samhälle! Varför ska till exempel någon muslim göra det kristna perspektivet på julfirandet till ett problem? Jesus anses ju vara en profet inom islam. En kärleksbudbärande profet. Och alla muslimer jag känner gillar ljus bättre än mörker. 

”Livet är fullt av paradoxer och de återkommande angreppen på traditioner hänger ofta samman med en ovilja att förstå detta. Just därför att julen är en tid för gemenskap, då släkt och vänner träffas och umgås, blir ensamheten som allra störst för dem som står utanför. För att ett samhälle skall kunna vara inkluderande, måste det finnas något att inkluderas i.”

En orsak till att firandet förlagts just till denna del av året är att under den mörkaste tiden vill man sprida ljus. Samma orsak ligger givetvis bakom nordbornas forna midvinterblot, som kallades jul. Därifrån kommer namnet och helt klart är en del nordiska och svenska jultraditioner av detta urgamla ursprung.”

 Det beror givetvis på det där som julen i så hög grad representerar, nämligen gemenskapen. Vi är inga fritt svävande atomer i universum. Även i Sverige, ett av världens mest individualistiska samhällen, spelar gemenskapen stor roll. Och vi söker gemenskap med likasinnade. Därför försöker vi påverka varandra. Gott så, men det finns en genväg till gemenskap och den stavas konflikt.”

 Många av mänsklighetens stora tänkare som grunnat över människans villkor har tänkt sig en ensam människa som möter föremål eller andra människor. Sigmund Freud menade att civilisationen uppstod när en man och en kvinna för första gången bestämde sig för att bli ett par och gemensamt uppfostra sina barn. Många tänkare har skrivit om samhällskontraktet, att vi alla som ingår i ett samhälle har en överenskommelse om att följa lagar, betala skatt, lyda polisen, vara beredd att försvara samhället om det skulle behövas och så vidare.”

 Den där ensamme individen som vandrar ut i världen och möter föremål eller människor som studeras passar i filosofens kammare, men så ser ju inte det mänskliga livet ut. Vi föds och växer upp därför att vi har föräldrar och ofta även syskon, kusiner, mor- och farföräldrar. Allt detta påverkar oss. Firar dessa människor jul är det naturligt om vi också gör det. Givetvis kan vi sluta med det, men om vi fortsätter med samma firande men byter ut ordet jul mot vinter är det ju frågan om en medveten lögn mot oss själva och andra.”

”När vi möter en medmänniska är det antingen någon vi redan känner, eller också en främling. Men denne främling ingår också i gemenskaper och om vi ingår i samma gemenskaper är det oftast lättare att umgås än om det inte finns något som binder oss samman. För att skapa ett gott samhälle gäller det alltså att skapa gemenskaper där människor känner samhörighet. Det gör man inte genom att kalla julfirande för vinterfirande, även om det givetvis är det som är en av flera tankar bakom detta.”

”När vi möter främmande måste det ske med ömsesidig respekt. Filosofen Emmanuel Lévinas skrev i många sammanhang om att ”se den andre” som ett sätt att skapa en etiskt god tillvaro. Se den andres ansikte, sade Lévinas och många människor har tjusats av den tanken och fullständigt missförstått vad det var Lévinas menade. Folk har trott att han menat att när vi ser den andres ansikte kan vi spegla oss själva i det, se vad vi har gemensamt och på så vis skapa en gemenskap.”

”Men Lévinas menade faktiskt tvärt om! Se den andres ansikte och acceptera att den andre inte är du! Försök inte få den andre att bli som du, eftersom det är arrogant och respektlöst. Försök inte fylla den andre med dig själv, utan låt den andre vara! Hjälp den andre om det finns behov för det. Men försök inte få den andre att bli som du, utan att växa av egen kraft. Det är också ett budskap när vi tänder tusen juleljus.”

”Var den som tänder lågan, men låt sedan lågan brinna av egen kraft.”

https://www.gp.se/ledare/förvandla-inte-julen-till-en-konflikt-1.38606700


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar