Hur ser en modern fördelningspolitik ut?
Fördelningspolitiken behöver återigen komma i fokus. Fördelningen av de värden som skapas i vår ekonomi. I vår moderna ekonomi där idag allt för mycket värde samlas kopplat till globala mäktiga företag som verkar med mycket liten konkurrens och som betalar väldigt lite skatter i de samhällen där de tjänar massor av pengar. Personligen tycker jag att mina tidigare globala arbetsgivare IBM och Ericsson hade ett klokt och ansvarsfullt förhållningssätt till de samhällen där de verkar. Förhållningssättet att vara en god lokal samhällskraft och bland annat betala skäliga lokala skatter.
Arvid Åhlund, Expressen, skriver en mycket läsvärd artikel som bifogas nedan. Sverige har varit ett av världens bästa länder för alla invånares möjligheter att göra "klassresor". Det är ett faktum och något som tjänat svensk generell utveckling mycket bra. Sverige är fortfarande ett av världens "enklaste" samhällen att kunna gå från "tomma händer" till att bli materiellt mycket rik. Jag passar på att understryka att det inte är samma sak som nöjd och lycklig med sitt liv. Det är dock ett stort samhällsmisslyckande när allt för många partier inte förstår att en rimlig fördelningspolitik är viktig för att det svenska internationella undret ska fortsätta. Alla med vilja och förmåga ska ha en chans att bli vad hen vill bli, oavsett socioekonomisk bakgrund. Sverige har under många år varit mycket framgångsrikt på att ge många av sina drivna invånare, inom alla möjliga områden, en fantastisk chans att förverkliga sina drömmar. Det finns stora generella samhällsfördelar med att få vara en del av ett sådant samhälle. Den oansvariga migrationspolitiken och misslyckade integrationspolitiken har kraftigt försvagat Sverige och leder oss av många skäl mot ett mycket segregerat samhälle. Det är enligt mig mycket oönskat. Utvecklingen i USA har skapat ännu större socioekonomiska klyfter mellan dess invånare. I grunden är det aldrig positivt om man vill skapa ett utvecklande och harmoniskt samhälle.
"Den enkla sanningen är att Sverige har blivit mer ojämlikt de senaste 30 åren. Delvis som en följd av politik, men främst på grund av globaliseringen. Ökad invandring från fattigare länder har vidgat klyftan mellan botten och resten. Och globala marknader har hjälpt toppen att dra ifrån. Samtidigt är Sverige fortfarande ett av världens mest jämlika länder enligt det mest konventionella måttet, ginikoefficienten. Det beror framför allt på att vi har jämförelsevis höga skatter och hyfsat generösa socialförsäkringar."
"Liberaler vill i stället jämna ut livschanser – det är trots allt vad liberalism handlar om – men är på sitt sätt också fast i en annan tid. Det illustreras med precision i en ny skrift från Ratioakademien, ett gäng näringslivsprofiler runt 70 med försänkningar i Moderaterna. I den lanseras begreppet ”rättvis ojämlikhet”, ungefär att det ska löna sig att arbeta och spara, och diskuteras hur Sverige ska bli ”möjligheternas land”. Svaren – som förs fram i form av ett återgivet rundabordssamtal – är i grova drag fler friskolor, låg bolagsskatt och att ”outsourca drift av fängelser”."
"Det är hela är ganska genant, dels för att det är så proppmätt, men mest för att nästan ingen hänsyn tas till empirin. Den är möjligen obekväm, men i själva verket solklar: den sociala rörligheten är större där inkomstskillnaderna är mindre. Sverige är världens fjärde lättaste land att göra klassresa i, enligt både World Economic Forums index och OECD:s. Länder vars samhällsmodeller ligger närmare den Ratioakademien drömmer om – Kanada, Australien, Irland, Storbritannien, USA – återfinns på plats 14, 16, 18, 21 och 27 (WEF)."
"Är det klassresorna man månar om framstår det som obetänksamt att ta rygg på länder där färre görs. Kopplingen mellan klyftor och klassresor dominerar i själva verket den internationella ekonomiska debatten, inte minst för att de har blivit så svåra att göra i USA. Det borde intressera pro-businesshögern mer. Skälet är enkelt. ”Liberalism utan social rörlighet funkar inte”, som Karin Svanborg-Sjövall noterat. Självklart bör liberaler bry sig om ekonomisk ojämlikhet."
https://www.expressen.se/ledare/arvid-ahlund/boomerhogern-pratarstrunt-om-klyftorna/
I sammanhanget tycker jag att Håkan Boström, GP, nedan drar två intressanta lärdomar av värde för oss Européer kopplade till läget i USA.
"För Europas del finns det två lärdomar att dra av den amerikanska utvecklingen. För det första att en stor federation, med flera hundra miljoner invånare, är svår att hålla ihop på demokratisk väg ens om invånarna delar historia och språk. Regionala, sociala och kulturella skillnader måste respekteras. För det andra att Europa måste vara beredd att ta större eget ansvar för säkerhetspolitik, handel och militärt försvar. Helt enkelt: Samarbeta om de hårda frågorna men försök inte pracka på alla samma värderingar och identitet."
https://www.gp.se/ledare/ingen-v%C3%A4g-tillbaka-f%C3%B6r-usa-1.36604048
Du som följer min blogg, och som har läst min bok "En stund på jorden", vet att jag anser att EU är ett nödvändigt samarbete för dem av Europas folk som vill att vi ska kunna påverka människans globala utveckling. Och för att skydda vår egen säkerhet och demokratiska ambitioner. Göran Persson har helt rätt i att vi måste få till ett bättre fungerande EU samarbete. Det handlar ur mitt perspektiv om att få EU att fokusera på de övergripande huvudfrågorna och ge tusan i resten. Sveriges demokratiska system måste också nutidsanpassas till faktumet att EU idag bestämmer väldigt mycket över vad riksdagen ägnar sig åt. Därför bör kommunerna stärkas, formella regioner avskaffas (kommunförbund kan alltid bildas) och riksdagen mycket tydligare jobba med EU-samarbete, EU-påverkan, specialistsjukvård, Försvar, rättssystemet, socialförsäkringssystemet samt övergripande infrastrukturfrågor (inklusive standardiserade system för kollektivtrafiken). Varje val som går utan att vi väljare tvingar dagens partier att gå denna förändringsväg försämrar Sveriges framtidsutsikter. Gör om! Gör rätt!
https://www.expressen.se/dinapengar/uppmaningen-till-lofven-efter-rysaren/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar