Märkligt resonemang

Ett landsbygdsprogram och därtill kopplad handlingsplan är viktig

Att bo i en storstad eller på landsbygden är val de flesta kan göra. Oavsett val av bostadsplats har det för och nackdelar. På landsbygder är det bland annat mycket billigare att köpa bostad och det finns fullt av hälsofrämjande natur. Negativt är att det krävs bil och närheten till service av många slag finns inte. I staden är det dyrare att köpa bostad, levnadsmiljön är mycket mer stressad, luften orenare men tillgången till service och nöjen god. Dessutom kan man klara sig utan bil. 

Idag har nästan äntligen kommunstyrelsen fattat ett beslut om ett nytt Landsbygdsprogram som kommer att gå igenom i kommunfullmäktige. Nästan… då det bordlades men kommer att gå igenom. Då kan äntligen en värdefull handlingsplan för landsbygdsutvecklingen startas. 

I UNT bjuds på en ledare om landsbygdsarbetet inom Uppsala kommun. En märklig ledare. Självklart blir tillgängligheten till service inte likvärdig beroende av var man bor. Det är konstigt att kritisera att kommunen skapar ett utvecklingsprogram för vår geografiskt stora kommun. Var vi bor och vilken ekonomi vi enskilt har påverkar alltid våra levnadsförutsättningar. Lagarna och det övergripande samhällskontraktet gäller dock oss alla jämlikt. 

”Det så kallade samhällskontraktet ska vara lika tillförlitligt för den som bor i stan, som för den som bor på landsbygden. Och då kan inte landsbygden behandlas som ett särintresse i något landsbygdsprogram – utan som en lika viktig del av kommunen som innerstan.”

https://www.unt.se/ledare/artikel/ar-folk-i-almunge-eller-jalla-mindre-varda-an-stadsborna/r043y2pl

Könskrig inom kulturkriget

Väljargrupperingar

Hur omfattande påverkan har sociala medier på hur väljarna väljer att rösta i allmänna val? Hur mycket kan köpta så kallade influensers påverka vilket parti som människor lägger sin röst på i riksdagsvalet? Självklart har det en stor påverkan i dagens värld. 

Nedan reportage i Sveriges Radio är intressant om hormonskillnadernas betydelse, mellan kvinnor och män. Sedan 2005 har forskningen inom områdena hormoners betydelse och hjärnans funktionalitet utvecklats enormt mycket. Jag bifogar också länkar till några intressanta forskningsresultat i ämnet nedan. Hormonuppsättningarna inom oss människor har vetenskapligt bevisat mycket stor betydelse. Det är okunnigt att inte acceptera det faktumet. Kvinnor har bland annat mer östrogen än män. Och män har mer testosteron än kvinnor. Få avvikelser från det biologiska faktumet. 

"Vad beror det på att män och kvinnor beter sig olika? Vetandets Värld den 28 december ska inte spegla den politiska debatten, men syna de forskningsresultat som tyder på att det kan finnas vissa medfödda biologiska skillnader mellan män och kvinnor som har effekter på beteendet.

"Pojkars hjärnor utsätts för påverkan av testosteron, manligt könshormon, tidigt under fosterlivet och sedan också under nyföddhetsperioden. Det är deras egna testiklar som producerar detta testosteron. Testiklarna vilar sig sedan fram till puberteten. Av en del olika orsaker kan även ett flickfoster utsättas för ganska höga halter av manligt könshormon, därför finns det inte en klar gräns mellan hur flickor och pojkar påverkas hormonellt i moderlivet."

"I hjärnan har man hittat genomsnittliga anatomiska skillnader mellan kvinnor och män på några olika ställen och forskarna tror att hormonpåverkan under foster- och nyföddhetstiden har betydelse för detta. Ett exempel är storleken på några cellkärnor i den del av hjärnan som kallas hypotalamus. Dessa kärnor tros ha betydelse för partnerpreferens och för om man ska uppleva sig som man eller kvinna. En annan skillnad är tjockleken på de förbindelselänkar som finns mellan de båda hjärnhalvorna. Kvinnors nervbuntar mellan hjärnhalvorna tenderar att vara tjockare än mäns."

"En del forskare menar att skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor vad gäller signalsubstanser och hormoner betyder mer än de anatomiska skillnaderna."

https://sverigesradio.se/artikel/752434

https://www.heart.org/en/news/2021/02/01/hormones-are-key-in-brain-health-differences-between-men-and-women

https://stanmed.stanford.edu/2017spring/how-mens-and-womens-brains-are-different.html

https://www.simplypsychology.org/gender-biology.html

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om hur annorlunda många av dagens väljare röstar jämfört ifrån för inte så länge sedan. Boström går så långt att han mer eller mindre klassar höger och vänster som ett förlegat perspektiv på vad väljarna väljer att rösta på. I tider som definieras som segregerade lyfter Boström att det tycks finnas ett starkt särskiljande mönster mellan kvinnor och mäns val av parti att rösta på. Det är minst sagt intressant. Varför är det så? Det så kallade "kulturkriget" som Boström refererar till, varför förhåller sig kvinnor och män så olika i dessa "krigets" konflikter? Kan det vara så enkelt att kvinnor och mäns skilda uppsättningar av hormoner bär på svaren?

"Opinionen står i princip still i fredagens opinionsmätning från SVT/Novus. En sak sticker dock ut. Val av parti har allt mer blivit en könsfråga. Bland män är inte ens Socialdemokraterna med i kampen om vilket parti som är störst. Den striden står mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna som bägge ligger på drygt 25 procent vardera. Socialdemokraterna stannar på drygt 21 procent (SVT 11/6)."

"Redan i valet 2018 fick de tre högerpartierna – M, KD och SD – egen majoritet bland män, enligt SVT:s vallokalsundersökning. Även i den senaste SCB-undersökningen har de tre partierna egen majoritet bland män. Det här förklarar troligen en del av det höga tonläget mot regeringen i sociala medier."

"Könsskillnaderna förstärks dessutom av utbildning. Könsskillnaden går visserligen igen i alla samhällsgrupper. Bland dem med endast gymnasieutbildning eller mindre är det dubbelt så många män som kvinnor som väljer SD som bästa parti. Men bland dem med högre utbildning än så är det tre gånger så många män som kvinnor som väljer SD. Hos Moderaterna och Kristdemokraterna återfinns samma mönster, om inte alls lika markerat. Procentandelen män bland dem som stödjer M ökar med utbildningsnivå, procentandelen kvinnor minskar. En inverterad spegelbild av detta mönster återfinns i stödet för regeringspartierna där andelen kvinnor ökar med utbildningsnivå. Utbildning tenderar med andra ord att öka könsskillnaderna i partival."

"Utbildningsfaktorn har överlag kommit att bli allt viktigare för röstningsmönstren. En internationell studie av ekonomen Thomas Piketty, som refereras i The Economist (29/5), visar att mellan 1970 och 2010 ändrades röstningsmönstren i hela västvärlden så att högutbildade idag röstar på partier till vänster om mitten, medan de 1970 röstade på partier till höger om mitten. Sverige utgör snarast en eftersläntrare i denna trend, men rörelseriktningen är tydlig även här. Naturligtvis bör man också ta hänsyn till att antalet högskoleutbildade ökat kraftigt under perioden. Akademiker har blivit en politisk maktfaktor även till antalet."

"De som drömmer sig tillbaka till 1990-talets officiella politiska konflikter har helt enkelt inte mycket för det. Det så kallade kulturkriget är djupt förankrat i samhällsutvecklingen."

https://www.gp.se/ledare/k%C3%B6n-utbildning-och-stad-allt-viktigare-f%C3%B6r-partival-1.49245786

Även karin Pihl, GP, skriver intressant om att det råder allt större könsskillnader mellan kvinnor och mäns sätt att rösta.

"De könsbundna väljarmönstren har stärkts i Sverige. Det konstaterar statsvetarna Maria Oskarson och Jakob Ahlbom vid valforskningsprogrammet på Göteborgs universitet. I den nya rapporten ”Trender i könsskillnader bland svenska väljare” drar de slutsatsen att män röstar höger medan kvinnor röstar vänster."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-%C3%A4r-kvinnor-mer-politiskt-korrekta-%C3%A4n-m%C3%A4n-1.46603933

Avslutningsvis kan du ta del av en beskrivning av det så kallade "kulturkriget" som anses pågå i Sverige. Nedan beskrivning är gjord av Kairos future som arbetar med att beskriva samhällstrender. 

"De senaste tio åren har en nationalistisk konservatism vunnit gehör bland allt fler väljare. Det här innebär ett skifte från en globalistisk liberalism som fram tills nyligen varit i princip självklar bland politiker över hela spektrumet. Vi befinner oss därför nu i ett kulturkrig som i grunden förändrar vilka politiska riktningar som är möjliga att ta."

"Att diskutera svenskhet och svenska normer är idag inte längre lika laddat som för 5-10 år sedan. Individen (åtminstone den utrikesfödda) förväntas anpassa sig på ett sätt som framförallt vänstern tidigare hade svårt att acceptera. I en mening bejakas alltså normer på ett sätt som tidigare förkastades. Förslag i den här riktningen har framförts av andra, men det var de nykonservativa, med Sverigedemokraterna i spetsen, som vann denna första batalj. En återgång till forna tiders synsätt: ett folk delar vissa kulturella egenskaper och de egenskaperna bör ha företräde i det folkets land."

"När de gemensamma resurserna nu utmanas av ökande kostnader för vård och omsorg, integration, samhällsberedskap och cybersäkerhet är risken stor att individanpassningen får stryka på foten. I de nykonservativas idé om en normalkultur ingår automatiskt också en hierarki där traditioner och ”normalitet” ger vissa beteenden och behov högre status än andra. En resursbristens etik kommer att behöva formuleras och individens rättigheter är inte garanterade att stå oberörda."

"Det är idag få som utmanar idén om medborgarna först, och i omvärlden syns samma tendenser. Samtidigt är bilden mer komplicerad än så. Å ena sidan gör kompetensbristen i Sveriges offentliga och privata sektor att arbetskraftsinvandring är nödvändig, även om den framöver sannolikt sker med samma hårda gallring som exempelvis Kanada har tillämpat. Å andra sidan kommer klimateffekter att driva fler och fler flyktingar till våra gränser. Vad blir då den humanitära stormakten Sveriges svar till världens behövande? Sveriges relation med omvärlden håller på att förändras och då är en norm av global solidaritet allt annat än given."  

https://www.kairosfuture.com/se/publikationer/nyheter/det-nya-kulturkriget/

En rolig bok som leker intressant om generaliserade skillnader mellan kvinnor och män är "Män är från Mars och kvinnor är från Venus".

https://www.adlibris.com/se/e-bok/man-ar-fran-mars-kvinnor-ar-fran-venus-9789170369629

Håll med om att det är lite intressant att V, C och halva MP ledningen är kvinnor. Det är uppenbarligen också partier som särskilt attraherar kvinnor. Det är nog inte fel att komplettera den politiska kartan med dimensionen ÖS-TE. Särskilt Hakelius krönika i Expressen nedan om Lööf är läsvärd i sammanhanget. Sjöstedt fick rätt, hon har fört in C i öknen.

https://www.gp.se/ledare/det-snurriga-är-att-regeringen-hållit-så-länge-1.49701314

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/annie-loof-lyckades-vava-in-oss-alla-i-sin-drom/

Här är Guda gott att leva

Stad och land
Under hur många år har människan folkvandrat? Sannolikt redan från början när vi människor för sådär 3 miljoner år sedan började vandra på jorden. Varför har vi vandrat? För att söka bättre platser för försörjning av mat och annat nödvändigt samt för att hitta egna platser för oss själva och vår klan. Inte minst miljöförstörelse har tvingat människor att byta boplatser sedan tusentals år tillbaka. Och om du vågar tänka tanken att Golfströmmen stannar av, eller kraftigt ändrar riktning, tror du att vi kan bo kvar i Sverige då? Inte jag i vart fall.
https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/folkvandringstiden
https://popularhistoria.se/artiklar/folkvandringar-ett-historiskt-fenomen

Det är valtider. Regeringen och oppositionspartierna är nu ute och leker "jultomtar" för att vinna våra röster. Vissa kallar det bedrägligt och falskt eftersom ingen vet vilka som bestämmer nästa år och ingen vet om ekonomin är i lågkonjunktur eller inte. Men, men det är så spelet fungerar och de flesta erfarna går inte på dessa vallöften.

Håll med om att det är intressant när Socialdemokraterna går ut och säger att de under några år ska satsa 1,5 miljarder kronor på landsbygdsutveckling. Det kan låta som stora belopp men en enkel matematisk övning sätter ett stort belopp i relevant perspektiv. Sverige har 290 kommuner. Vi räknar bort 90 av dem som vi klassar som enbart är en stad, en förort till en storstad samt Sveriges befolkningsmässigt största landsbygdskommun, Uppsala. Om återstående kommuner får dela på 1,5 miljarder för landsbygdsutveckling under ett år, och kommunerna får lika mycket i snällt bidrag, motsvarar det 7,5 miljoner kronor. 1,5 miljarder låter mycket och syftar till att locka röster. 7,5 miljoner är inte en "game changer" i någon kommun. Inte ens i den minsta.

Parallellt med liknande politiska utspel kommer urbaniseringen att fortsätta. Alla tecken tyder på det, runt om i hela världen. Sannolikt är det enbart landsbygder inom en tio mils radie till storstäder som har chansen att "blomstra" stora delar av ett år. För vissa centerpartister är det som att "svära i kyrkan" att beskriva en liknande verklighet. Det finns inga fakta som styrker någon annan utveckling. Och jag försöker alltid utgå ifrån så mycket tillgänglig kunskap som möjligt när jag tycker till. Det var bland annat därför jag redan för två år sedan ansåg att EBO-lagstiftningen behövde ses över. Snart tycks det finnas en bred insikt om det behovet...
https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/2018/ny-kurs-for-landsbygdspolitiken/
https://www.metro.se/artikel/l%C3%B6fvens-uttalande-om-landsbygden-sprids-av-flera-partier-h%C3%A4r-%C3%A4r-hela-citatet
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/valresultatet-delade-sverige-11062
https://morphocode.com/global-trends-urbanisation/
http://citiscope.org/habitatIII/news/2016/06/eight-key-trends-define-two-decades-global-urbanization
https://esa.un.org/unpd/wup/publications/files/wup2014-highlights.pdf

Alla vill inte bo i trånga städer. Vi är alla unika individer och många mår helt enkelt inte bra av att trängas med många andra i en för många stressfull miljö. Därför är det viktigt med landsbygdsalternativ även i framtiden för att värna folkhälsan. Självklart är det också för att säkerställa en fungerande självförsörjning av bland annat livsmedel.

Var vill du leva?
Personligen jobbar jag gärna för till exempel FN, med bas i New-York, under några år när jag lämnar toppolitiken i Uppsala bakom mig. Jag trivs idag utmärkt med att bo i centrala Uppsala och samtidigt har nära till en grön oas när vädret gör det behagligt att vara ute. Hur vi väljer att bo säger mycket om vår personlighet. En rymlig egen lägenhet på Manhattan i trängseln eller en villa i ensamheten i Jämtland, med tre mil till närmaste grannen, vad väljer du? Och varför väljer du det möjliga alternativet? Jag har bott i en av världens största städer, vet du vilken det är?

Dagens kalkon
Fridolin, MP. Han skulle vända den negativa skolutvecklingen på 100 dagar om han hamnade i regeringen. Han har på många sätt visat att vare sig han eller hans parti har regeringsförmåga. Är det något bland allt misskött som oroar mig i Sverige så är det den stora brist på kvalitet inom skolverksamheter runt om i Sverige. Landsbygder brottas med sina stora problem som till exempel brist på behöriga lärare. I kommuner som till exempel Uppsala är segregation och stora klasser problem som kraftigt påverkar undervisningskvaliteten. Våra barn och unga får inte den utbildningskvalitet de behöver för ett fritt och framgångsrikt liv. Vårt samhälle försörjs inte med tillräckligt många kvalificerade som kan bidra till vår internationella konkurrenskraft! UNDERKÄNT till Fridolin och S+MP regeringen.
https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/in-i-skamvran-fridolin-ta-med-programmeringen/

Dagens stjärna
Robert Sund. En fantastisk personlighet och körledare som fick mig att uppskatta körsång under gymnasieåren och som bidragit till att sätta Uppsala på världskartan. Inte minst inom studentlivet sjunger man i kör "Här är Gudagott att vara". Det är Gudagott att vara i Uppsala när rätt politiskt lag leder kommunen!
http://www.sanghafte.se/ovriga-sanger/sanger-till-varen/haer-aer-gudagott-att-vara.aspx

Kloka flygsatsningar

Flygplatser i Mälardalen
Tänk vad olika sakuppfattningar man kan få av att läsa en och samma tidning. I UNT kan man både läsa en debattartikel från Handelskammaren i Uppsala och ett reportage om Arlanda flygplats planerade utveckling. Det känns onekligen som att Arlandas planerade utveckling under lång tid kan säkra önskat regionalt kapacitetsbehov. Det är bra.
http://www.unt.se/sigtuna/arlanda-siktar-mot-50-000-anstallda-2802291.aspx

Inte så enkelt
Tänk om ett samhälles positiva utveckling enbart handlade om en eller två förvaltnings och utvecklingsfrågor. Uppsalas positiva utveckling står och faller givetvis kopplat till kommunens förmåga att uppmuntra och nära företagsamhet och att den insatsen bidrar till blomstrande små och stora företag. Men att hävda att en civil flygplats i Uppsalas centralort skulle vara mer eller mindre avgörande för att göra Uppsala attraktivare som näringslivskommun är att kraftigt överdriva. Det skulle definitivt försämra Uppsala centralorts attraktion som bostadsort. Jag är övertygad om att Uppsalas näringsliv kommer att utvecklas väl, ur ett flygkommunikativt perspektiv, även med ett förstärkt Arlanda och en större satsning på Västerås flygplats. Uppsalas centralort kommer att utvecklas mer attraktivt utan en kommersiell flygplats som belastar innerstadens redan ansträngda vägnät med massa ny trafik.
http://www.unt.se/debatt/arna-banar-vagen-2799476.aspx

Stad mot land
Konflikten mellan stadsbors perspektiv och önskemål på ena sidan och landsbygdsbornas på andra sidan rasar i Thailand. Som alltid är det svårt för grupper med helt olika livsförhållanden och ofta olika utbildningsnivåer att förstå varandra. Förhoppningsvis hittar Thailand en fredlig och inte allt för korrupt väg framåt. Förhoppningsvis har landsbygden företrädare som bara ger löften för att vinna röster men som inte levererar de förbättringar som säljs. Även i Thailand behöver stad och land samarbeta hand i hand. Även i Thailand kommer snart stadsbefolkningen dominera bland dem som röstar. Att tänka långsiktigt och att ta ett ansvar nu för att även kommande generationer ska få det bättre är inte självklart för alla.
http://www.unt.se/ledare/bara-valresultat-galler-2803576.aspx

Ensamhet & landsbygd

Vänner
Tänk vad många människor det finns som är eller upplever sig vara ensamma. Att känna sig ensam på landsbygden kan jag förstå men att göra det när man lever bland många andra människor känns sorgligt. Inte minst väldigt många äldre människor som jag träffar känner sig ensamma och mår psykiskt dåligt av sin ensamhet. De upplever avsaknaden av någon att prata med, någon att känna med och någon som på riktigt verkar bry sig om just dig som plågsam. Tro mig, det finns många människor som känner så och särskilt människor som bor i tätbefolkade områden. Hur ändrar vi på det?

Personligen är jag lyckligt lottad och har många nära och kära. Det är mycket betydelsefullt för mig och berikar mitt liv mycket att ha många nära medmänniskor som kramas och stöttar varandra på olika sätt. Är just nu på Ingmarsö i Stockholms skärgård med några sådana nära och kära vänner. God mat, goda drycker, svampplockning, musikupplevelser och mycket intressant prat. Mitt i naturen. Härligt och inspirerande.

Guldet
Mitt i naturen hamnade jag i ett politiskt samtal med en öbo som är jordbrukare. Han var sannolikt centerpartist men jag frågade aldrig. Han hade hört att det finns krafter inom C som vill ge regioner/närsamhället mer beskattnings eller avgiftsrätt. Bland annat vill många norrlänningar att metallerna i deras mark ska ge mer pengar till lokal utveckling. Ibland dras jämförelser med hur norska oljepengar fonderas i regionala utvecklingsfonder. Han tyckte tanken var god men ansåg att det guld som landsbygden under lång tid och fortsatt förser städerna med är dugliga och handlingskraftiga människor. Han beskrev hur curlande sommargäster från stan tydligt inte fostrar sina barn att ta eget ansvar osv. Annat är det på landsbygden. Där får barnen tidigt lära sig att hjälpa till och klara sig själva. Han tyckte en transferpeng, som inom fotbollen, skulle kunna införas. Att om Uppsala får ta emot en driftig kvinna från Ingmarsö så får Uppsala betala en övergångssumma motsvarande 1/2 kostnaden hon kostat lokalsamhället under hennes uppväxt. Om kvinnan hade den dåliga smaken att flytta vidare till Stockholm så kanske ytterligare några kronor kunde landa på Ingmarsö. Visst är hans tankar intressanta. De beskriver ju faktiskt en sanning som är viktig att förstå när kommuner som t ex Uppsala drabbas av kommunal skatteutjämning.