Mot en bättre framtid
Hårdare tag, hårdare tag och hårdare tag är inte tillräckligt för att bygga attraktiva samhällen. Det finns alltid människor som är beredda att "gå över lik" för att få som de själva önskar. I samhällen med stora sociala skillnader driver också fattigdom eller relativ fattigdom människor till att bedriva brottslighet för att ta genvägar till ett bättre väg. Självklart är det bättre att plugga hårt och bli en framgångsrik person inom något område eller en global stjärna inom musik, konst, idrott etc. Men alla väljer inte de positiva vägarna framåt även om de får chansen. Och tro inget annat än att grova brottslingar finns inom alla sociala skikt i vårt samhälle. Batonger och fängelser måste dock matchas med ett mycket smartare brottsförebyggande arbete.
Det finns enligt mig fyra viktiga vägar framåt för att lyckas bryta många människors utanförskap och växande parallellsamhällen.
1) Omhänderta barnen till familjer med grov kriminell bakgrund.
2) Skolan måste leverera med kvalité och snabbare erbjuda praktiska inriktningar.
3) Alla långtidsarbetslösa och arbetsföra måste utföra mätbara arbetsinsatser i utbyte mot försörjningsstöd.
4) Jaga pengarna och ta dem ifrån alla kriminella som inte trovärdigt kan redovisa hur de har råd med sin livsstil.
Jag vet att framförallt 1) är både ett mycket stort ingrepp och dyrt. Alternativen är dyrare och det har ekonomen Ingvar Nilsson tydligt beskrivit.
https://www.ideerforlivet.se/globalassets/pdf/rapporter/130301-soc_inv_1301.pdf
Johan Rudström, UNT, skriver en läsvärd ledarartikel om att det relativa lugnet i Gottsunda sannolikt är högst tillfällig, och att det så fort alla som nu sitter häktade eller i fängelse kommer ut igen så återkommer de allvarliga problemen. Ska vi slå vad om han får rätt?
”Det är ganska lugnt i Gottsunda. Det särskilt utsatta området i sydvästra Uppsala präglas på ytan av vuxennärvaro och gott om aktiviteter för unga (UNT 3/11). Den som hör ljudet av en siren fortplantas längs Hugo Alfvéns väg tänker att det kanske är en ambulans, att någon blivit hastigt sjuk. Så var det inte för några år sedan.”
”De poliser och socialsekreterare som UNT intervjuar talar om ”unika samarbeten” och möjlighet att ”tidigt identifiera barn och unga i riskzonen för droger och kriminalitet”. Den största farhågan hos dessa är att det blivit för lugnt i Gottsunda, att man ska avföras från listan med utsatta områden och därmed få mindre resurser igen. ”Vi måste få fortsätta arbetet”, vädjar Hilde Wiberg, chef för ungdomsjouren.”
https://unt.se/ledare/kronika/artikel/gottsunda-inte-mindre-utsatt-de-kommande-aren/jv396q1l
Eftersom skolan inte "bara" har en central roll för att bryta utanförskap och bidra till bättre integration är det illa att inte rikspolitiken kan ha ett ”nyktert” förhållande till alternativa skolor i Sverige. Anna Dahlberg, Expressen, skriver klokt om hur naiva många av våra rikspolitiker är. Vi behöver helt klart fler livserfarna och meriterade politiska företrädare som förstår vilkas bästa politiker ska företräda. För att framtiden ska bli bra krävs kvalité i våra skolor. Det har vi inte. Det drabbar enskilda elever och våra svenska samhällen hårt. Skälen till problemen är många. Det är dock orimligt att år efter år misslyckas med att täppa till problemen med skolor som löpande producerar dålig utbildningskvalité. Skolan är för viktig för att den år efter år efter år tillåts misskötas i Sverige. Det är ett stort samhällsmisslyckande. Självklart ska privata skolor som levererar kvalité till våra elever, och som inte enbart väljer de bästa eleverna, får tjäna pengar. Ständigt bristande förmåga att skapa en god arbetsmiljö och framgångsrikt lärande är allvarliga samhällsproblem.
"Det intressanta är att detta förslag har tolkats som en eftergift från friskolesektorns sida. I framtiden ska det inte längre vara möjligt att ställa barn i kö från BB och fylla friskolorna med barn från högutbildade familjer! I själva verket är detta en seger för friskolelobbyn. Det som slog mig i det där Almedalstältet var att ett obligatoriskt skolval, där även privata aktörer ingår, är en perfekt marknadsplats för friskolor. De stora koncernskolorna kommer att exponeras för alla vårdnadshavare, och kan öka sitt genomslag ytterligare genom att pumpa ut riktad reklam och dela ut glassiga magasin. Den närmaste kommunala skolan kommer inte längre att var det självklara valet för flertalet, utan bara ett grått alternativ bland tiotals andra."
"Det räcker ju att titta på hur det ser ut inom gymnasieskolan. Där anordnas stora mässor där eleverna går runt bland montrarna och bildar sig en uppfattning om vilken skola som verkar häftigast. Det är ingen slump att nästan var tredje gymnasieelev har valt en friskola, att jämföra med bara 16 procent inom grundskolan."
"Målet är förstås att vinna marknadsandelar. Det är inte konstigare än så. Om friskolorna dessutom kan behålla kötid som en möjlig urvalsmetod får de det bästa av två världar."
"Men det överhängande problemet är ett annat. Alldeles för många friskolor – i synnerhet på gymnasiesidan – har systematiska kvalitetsbrister. De sätter glädjebetyg och snålar på lärarbehörigheten och undervisningstiden. Bara den senaste tiden har man kunnat läsa om hur skolor inom skojarkoncernen Thorengruppen uppvisar chockerande brister, såsom att elever inte har fått geografiundervisning på två år. Det är samma koncern som jag ondgjorde mig över redan för många år sedan."
"Målet måste vara att täppa igen så många kryphål som möjligt och att minska skolkoncernernas aptit på att expandera. Det ska helt enkelt inte gå att bedriva skola med låga ambitioner."
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/lat-inte-friskolorna-lura-brallorna-av-er-igen/
