Det är inte lätt att vara politiskt engagerad i vår tid. Särskilt jobbig är den nya verkligheten med stora sociala medier och en enorm mångfald av influensers som verkar genom Vloggar, bloggar och egna Youtube-kanaler. Också i en miljö där utländska påverkanskampanjer också enkelt bedrivs. Att väldigt få invånare är med i politiska partier utgör också demokratiska problem i en tid där makten i rikspartierna centraliseras allt mer.
När jag i mogen ålder valde att ansluta mig till Centerpartiet kändes stora delar av partiets inriktning, under ledning av Maud Olofsson, positiv. Snabbt efter att Lööf valdes som ny partiledare började Cs urspårning. Några av oss som då hade ledande politiska företrädare vågade säga ifrån när viktiga delar av sakpolitiken spårade ur. Vi var väldigt få. Väldigt få. Våra farhågor besannades. Så kan det gå.
Håkan Boström, GP, skriver klokt om hur snett Centerpartiet gått. Så går det när man väljer oerfarna och dåligt meriterade ledare.
”Centern fortsätter med andra ord att förneka verkligheten. Mindre av cynism än av villrådighet får man anta. Ett närmast marknadsfundamentalistiskt parti som låst sig vid vänstersamarbete och vars väljare i allt högre grad placerar sig till vänster försöker sig på att kritisera den borgerliga regeringen "från höger".”
”Men Centern har inte bara haft svårt att ta in de senaste tio årens förändring av det politiska landskapet. Även sakpolitiskt är det gårdagens svar som levereras.”
”Sverige har ett enormt utanförskap av människor som behöver komma i arbete. Att då samtidigt ta hit annan utomeuropeisk arbetskraft till okvalificerade jobb är bakvänt. Men mer allvarligt är att den unikt oreglerade arbetskraftsinvandringen till Sverige i allt för hög grad utnyttjas av oseriösa aktörer. Den göder ett skuggsamhälle där fusket och utnyttjandet är utbrett – exempelvis tas personliga assistenter hit enbart för att för att komma åt de skattemedel som ska gå till de mest utsatta medborgarna.”
”Man kan fråga sig varför inte idéutvecklingen haft bättre styrfart – trots nio år utanför regeringsmakten, enorma resurser och egen tankesmedja. Ett svar är att Centern låtit sig toppstyras och blivit ett med branschorganisationer i Stockholm. Helt i strid med partiets rötter. Problemen skyldes länge av Annie Lööfs lyskraft. Man vann nya väljargrupper i storstäderna på känslomässiga ställningstaganden. Nu är Lööf borta och luften har gått ur Centern. Kvar står Demirok och undrar var han ska ta vägen.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar