Fredsförhandlingar

Vad är det minsta som krävs för att få fred?

Putin och company har dragit igång kriget mot Ukraina. Hur det kommer att sluta vet ingen. Om det ska bli någon form av fred måste Putin falla och övriga ryska ledare svälja stoltheten och skylla alla övergrepp på honom. Alternativet är att Putins team vinner vad de anser vara tillräckligt mycket. Finns andra alternativ för att få slut på det vidriga de nu gör? Om Putin får tillräckliga buffertzoner mellan Ukraina och Ryssland, kommer de i så fall angripa ytterligare länder för att uppnå något liknande? Varför inte? Det var rädslan för det som fick till exempel ledarna för Polen och Tjeckien att resa till Kiev och träffa deras president. Det gör ont in i märgen att återigen bevittna hur mörka krafter tar sig rätten att med våld mörda och försöka kuva människor de anser bara ska lyda det de blir tillsagda. 

Anna Dahlberg, Expressen, skriver lite om hur det kan bli fred. Personligen anser jag aldrig mördare ska ges straffimmunitet. Särskilt inte massmördare. Tyvärr ligger det sannolikt i korten vid en fredsförhandling där det är som hon skriver att även USA, Kina och EU är inblandade. Och Dahlberg har rätt, det är mycket osäkert om EU och USA kan hålla ihop kopplat till hur en fred ska uppnås i Ukraina. USA kommer att verka för det som är bäst för deras intressen. Så fungerar verkligheten i den verkliga världen. 

"Det har varit mycket fokus på alla nej som uttalas från USA och Nato gentemot Ukraina: Nej till att upprätta en flygförbudszon, nej till att skicka polska MIG-plan och nej till att skicka marktrupper. Mindre uppmärksammat är allt det som västvärlden säger ja till. EU dubblar sitt vapenstöd till Ukraina och i veckan beslutade USA att skicka nya vapen till ett värde av 7,5 miljarder kronor, däribland den fruktade kamikaze-drönaren Switchblade.  Vapnet är så litet att det kan bäras i en ryggsäck, och beskrivs som en kombination av drönare och målsökande robot, som exploderar när den når sitt mål. Denna balansgång framstår som en klok strategi. Det militära och ekonomiska trycket ökar hela tiden på Ryssland, utan att Nato för den sakens skull tar några symboliska steg som skulle kunna ge Putin – eller Kina – förevändningar att välta spelplanen."

"För vad finns det egentligen att förhandla om? Ukraina har 100 procent rätt i detta krig. Landet har rätt till hela sitt territorium och till sitt fulla självbestämmande i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är själva innebörden av den europeiska säkerhetsordningen. Makt får inte gå före rätt. Ryssland har inga legitima anspråk överhuvudtaget gentemot Ukraina. En kompromiss med Putin skulle därmed innebära att viktiga principer åsidosätts. Det är ingen liten sak."

"Att avstå från att gå med i Nato kanske är ett pris som Ukraina är berett att betala i en förhandling. Ett medlemskap skulle ändå inte vara aktuellt under överskådlig tid, vilket Zelenskyj själv har noterat. Betydligt svårare är det med statusen för de områden som Ryssland har annekterat (Krimhalvön) respektive erkänt (de så kallade utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk).  Det skulle sätta ett mycket farligt exempel om Ryssland belönades för sin aggression genom att få behålla sina krigsbyten."

"Och hur ska vi se på vikten av att Putin och de andra högst ansvariga ställs till svars för sina brott inför internationella brottsmåldomstolen i Haag? Kan Putin räkna med straffimmunitet om han drar sig ur Ukraina? Att makt ska ges företräde framför rätt. Men det omvända förhållningssättet betingar också ett högt pris. Om rätt ska vinna över makt i Ukraina måste Ryssland besegras militärt och Putin allrahelst föras i handklovar till Haag. Hur många fler människoliv och hur många månader/år av krig skulle det kosta – om det ens vore möjligt? Det finns inga enkla svar på hur man ska väga mänskligt lidande mot vikten av att slåss för det rätta. För pacifisten är svaret givet, vilket förklarar varför fredsrörelsen har blivit så eftergiven gentemot Putins Ryssland. Men för de flesta andra är svaren inte lika självklara. En bra början vore därför att vara ärlig om målkonflikten. Det kommer inte att finnas någon kompromisslösning som inte också trampar på viktiga principer om staters rätt till självbestämmande." 

"Just därför är det viktigt att låta ukrainarna hålla i taktpinnen. De är de som betalar med sina liv för att försvara sin – och ytterst vår – frihet. Om de vill slåss för att få tillbaka kontrollen över varje centimeter av ukrainskt territorium är de i sin fulla rätt att göra det. Omvärlden ska inte pressa på för en förhandlingslösning som ukrainarna själva inte vill ha. Ju mer den ryska krigsmaskinen mals ner i Ukraina desto tryggare kommer grannländerna att kunna känna sig. Men samtidigt som vi stöttar Ukraina med nya Stingers, pansarskott och Switchblades behöver vi också börja fundera över vilken eventuell hjälp vi är villiga att ge till en kommande förhandlingslösning. Det är inte säkert att den stora enigheten inom EU och USA kommer att bestå."

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/vad-ska-putin-fa-i-utbyte-mot-fred/

Det finns framförhandlad internationell rätt. Att stå upp för ett rättssamhälle har stor betydelse för hur vi människor på ett bra sätt ska kunna leva sida vid sida med varandra. Historiskt har vi utkämpat många blodiga strider som kostat massor av människor livet. Anledningen till att rättssamhällen vuxit fram är för att människan insett att det är bäst för alla om inte bara den starkaste och mest våldsamma ska kunna kuva alla andra genom just sin förmåga att med våld härska över andra. För att inte ännu negativare geopolitisk utveckling ska bli verklighet måste vi ta kampen mot Putin och hans våldsgäng nu. 

Lata och ansvarslösa politiker

Hårt och fokuserat arbete
Alla med lite erfarenhet vet att det nästan alltid är hårt och fokuserat arbete som ger resultat. Vilket resultat som ses som positivt beror på vad man strävar efter. Ingemar Stenmark, en tidigare världskänd nedförs åkare, myntade "typ" de bevingade orden "ju mer jag tränar ju mer tur har jag". Han bjöd i sin blygsamhet på många kloka bevingade ord. Den som vill skapa något stort, eller bidra till att något stort skapas, måste jobba hårt och målmedvetet för att ha någon chans att lyckas nå uppsatta mål. Lätta mål är lätta att nå, ambitiösa mål är svåra att nå. Själklart gäller detta även lokalsamhällen och länders utveckling. Samhällen som har politiker och tjänstemän som tar sina uppdrag att tjäna sina invånare på allvar är fokuserade på det och inget annat. Tyvärr är exemplen många där värdefull energi satsas på saker som inte är till relevanta invånares nytta. Då blir inte heller resultaten goda. Dagens usla värdering av den svenska kronan vittnar om ett stort politiskt misslyckande att stärka Sveriges attraktivitet.

Karin Pihl skriver en lysande ledare i GP som bifogas nedan. Offerkofta på är aldrig en ambitiös och meningsfull väg framåt. Att bygga sin framtid på mer och mer bidragsberoende är inte heller en hållbar väg framåt. Vilken organisation som helst ska passa sig för att använda belöningssystem eller bidragssystem som inte motiverar till långsiktigt kloka åtgärder. Vänsterns väg framåt är bidragsvägen både till många arbetsföra människor och till kommuner som inte själva kan hitta en hållbar väg framåt. Det är dumt att satsa riktiga pengar på något som inte har en framtid. Det minsta man kan begära av dem som får bidrag är att de tydligt ska visa hur de tänker bli bättre av egen kraft och att man också mäter att de steg för steg utvecklas mot ett mer konkurrenskraftigt och attraktivt samhälle. Tänk att inte det är självklart. Särskilt meningen "Men det finns ett stort problem med den inriktning som utredningen presenterar, och det handlar om vilket politiskt beteende som det nya systemet uppmuntrar till." är viktig att ta på största allvar.

"Det kommunala utjämningssystemets ambition är att kompensera för saker som är svåra att påverka, som gles befolkning. Tanken är inte att systemet ska täcka upp för kommunpolitikers bristande ambitioner. I praktiken är det ändå så. Och det finns en risk att det blir värre med det nya förslaget.
Det är nämligen inte bara glesbygden som ska kompenseras. En minst lika stor aspekt av den utredning som till stor del ligger till grund för Socialdemokraternas förslag handlar om “socioekonomisk kompensation”. Kommuner och regioner med “socioekonomiska utmaningar” – alltså där många har låg utbildning och medelinkomst och där ohälsotalen är höga – ska få mer pengar. För den tredjedel av landets kommuner där en stor grupp inte har gått gymnasiet fördubblas bidraget. Regionerna ska också kompenseras för kraftig befolkningsförändring.
Det är klart att kommuner där invånarna har det tuffare ska få mer pengar. Men det finns ett stort problem med den inriktning som utredningen presenterar, och det handlar om vilket politiskt beteende som det nya systemet uppmuntrar till."

"En kommun som får pengar för att den genomsnittliga utbildningsnivån är låg kommer troligen inte att vilja lägga krut på att få fler att läsa på komvux.
Fler invånare som arbetar och har god hälsa innebär mindre pengar från landets gemensamma kommunkaka. Signalen blir att kommuner och regioner med god utbildningsnivå och hyfsat låg arbetslöshet straffas."
https://www.gp.se/ledare/nytt-s-f%C3%B6rslag-f%C3%B6rtidspensionerar-hela-kommuner-1.17296941
https://www.sportbibeln.se/alpint/7-citat-av-ingemar-stenmark-som-man-bara-maste-alska/

Dagens besvikelser
EU kommissionen som tycker att Sverige ska betala +40 procents EU avgift. Visst har Sverige gått ut med budet 0 men att contra det med en ökning på 40 procent är oförskämt. Sverige och Tyskland har till exempel tagit ett enormt mycket större ansvar för alla folkvandrare till Europa de senaste åren. Det är ett mycket kostsamt åtagande och flera av de mest välutbildade och drivna av dem som kom till oss har redan lämnat och jobbar nu i andra EU länder. Vi tog de initiala kostnaderna, de får glädjen av deras kunskaper och deras energi. EU ska begränsas och fokuseras. "Kostymen" måste anpassas till att Storbritannien lämnar. Det är helt oacceptabelt att utgiftsnivåerna ska ligga kvar på nivåer som självklart ska anpassas efter medlemsförändringarna.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7285353
https://eu.riksdagen.se/vad-gor-eu/eus-budget/
https://www.europaportalen.se/teman/sveriges-eu-avgift

Politiska rörelser som inte klarar av att driva en politik som klokt balanserar sociala- ekologiska och ekonomiska målsättningar. Inom migrationsområdet har vi fått uppleva mycket dåliga exempel som fullständigt misslyckats med balanserat konsekvenstänkande. Dåliga exempel som drabbar många svenska invånare hårt. Expressens ledarredaktör, Anna Dahlberg, uttrycker det klokt ”Denna ideologiska fartblindhet går igen på område efter område.” Hennes ledare bifogad nedan är läsvärd.
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/varning-for-ansvarslos-c-politik-pa-steroider/

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Han är imponerande på många sätt. Han gör kloka observationer av vår nutid och han har modet att tydligt kritisera vår nutids stora brister. Ofta kommer han också med förslag på förbättringar. Självklart borde politiken snabbare åtgärda brister i till exempel lagstiftning som inte är anpassad till vår nutid. Sverige är i stort behov av demokratisk vitalisering och starkare folklig förankring i det politiska arbetet. Det brådskar om framtiden ska bli attraktiv för människor som lever i Sverige.

"Det finns flera saker som är intressanta – och i någon mån också ganska tragiska – med att det finns ett behov av att skriva en sådan debattartikel. Men den allvarligaste tar Josefson själv upp: lagen om ordningsvakter är i dag nästan 40 år gammal och härstammar från en tid där Sverige hade helt andra förutsättningar. Dagens stora invandring med medföljande problem var inte en faktor när lagen skrevs, och den långsamma kris som i dag maler sönder polisväsendet, domstolarna och Kriminalvården kunde inte heller förutses när lagen skrevs. Det som är talande här är att vi numera inte längre verkar ha politiker som aktivt tar tag i problemen innan de blir riktigt stora.
Ta frågan om ordningsvakter, eller den svenska tullens brist på befogenheter att göra något när de ser bilar fyllda med stöldgods passera den svenska gränsen. Ingen tvivlar på att något kommer att göras för att ändra på situationen, tja, någon gång i framtiden. Men var är entusiasmen? Var är politikerna som säger; ”okej, detta är uppenbarligen ett problem, låt oss därför ta tjuren vid hornen på direkten, och inte slösa bort onödig tid”?"

"I takt med att problemen blir allvarligare och allvarligare ser vi snarare en sorts bunkermentalitet, i stället för en vilja göra något. Jag vill minnas att den gamle franske statsmannen Talleyrand ska ha sagt att det alltid är bättre att i god tid göra en sak som förr eller senare måste göras, så att man kan håva in beröm. Snarare än att släpa med fötterna och motta ilska och bitterhet när man till sist blir tvingad att göra det."

"Sverige har i dag stora och växande problem. Tyvärr är ett av dem, rent krasst, politisk seghet. Deprimerande nog känns detta mönster igen från historien: krisande politiska system har en tendens att bli slöare och segare ju mer problem de har, ända tills systemet brister med stora sociala och ekonomiska umbäranden som följd."

"Kanske kan Sverige undvika att hamna där. Men i så fall skulle det inte skada med en gnutta mer aktion i många av de frågor som gör folk allt mer ilskna eller desillusionerade över samhällsutvecklingen."
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/dags-politikerna-att-kliva-upp-ur-bunkrarna-28833

Tuffa men motiverande

I mitten av 2014 fattade Uppsala kommun beslut om miljö och klimatmål i världsklass. De mycket ambitiösa målen var förankrade med de mycket viktiga samarbetspartner som ingår i det som kallas Klimatprotokollet. Där ingår bland annat de största arbetsgivarna i Uppsala som t ex GE, Vattenfall, Uppsala universitet, Uppsala läns landsting med flera. Samtliga Uppsalas partier var eniga i beslutet. Efter bara drygt ett år driver S, V och MP fram ett beslut om att de mycket ambitiösa målen ska bli ännu tuffare. Målsättningar ska vara tuffa men också motiverande. När man har mycket viktiga samarbetsparter för att uppnå målen borde det också vara självklart att förankra förändrade mål med dessa. Det har inte gjorts och det är både dumt och obegåvat. Visst kan målsättningar uppdateras efter en tid om till exempel ny teknologi gör det relevant och motiverat. I underlaget till stärkta målsättningar finns inga referenser till tekniska landvinningar som motiverar att målsättningarna redan ska anses kloka att revidera. Vad kan man säga? Plakatpolitik är ett bra namn. Suck!
http://www.unt.se/uppland/uppsala/uppsala-kommun-vassar-miljomalen-3979421.aspx

Fina ord och totalt intetsägande

Våga stå för skillnaderna
Vänstern i Uppsala (MP, V och S) fortsätter sin retorik om behov av en ny politisk inriktning och "att nu inleds omställningen mot en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling". Det är rent pinsamt att läsa artikeln. C och alliansen har kraftfullt stärkt Uppsala som näringslivskommun och rankas nu som nr 2 i Sverige i den ranking som näringslivet, universiteten och kommunen enats om som den mest relevanta. Tror du V, MP och S kommer att ta oss närmare #1? C, M, FP och KD har lyckats få igång bostadsbyggandet mest i hela Sverige och har en kommunal budget som stöttar en bostadsbyggarpolitik mot minst 3.000 nya bostäder per år under en längre tid, och där minst 30% av de nya bostäderna ska vara hyresrätter! Tror du att V, MP och S kommer att leverera bättre? V, MP och S skriver att "Uppsala ska växa ekologiskt hållbart" och "uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad". De tycker också att "ett mer målinriktat miljöarbete är nödvändigt". Det är pinsamt att ta del av detta ordbajseri. Uppsala har i år, under C och Alliansledning, satt Sveriges och kanske världens tuffaste mål kopplat till miljö och klimatförbättringar. Vi är snart, under C och övriga Alliansens ledning Sveriges erkänt bästa cykelkommun. Jag är helt säker på att vi kan få tydliga och prestigefulla nationella och internationella erkännanden för våra insatser inom miljö och klimatområdet de kommande två åren. Det är inte V, MP och S politik som då får ett erkännande utan C, M, FP och KDs politiska kompromisser och konkreta handlingar som levererat! Försök att inte glömma det!
http://www.unt.se/asikt/debatt/har-ar-plattformen-3421126.aspx

Det hade varit mycket mer intressant om MP, V och S i sin så kallade plattform hade varit mycket tydligare med de konkreta åtgärder de avser vidta som skiljer sig från dem som Alliansen kompromissat fram. Det är dessa skillnader som konkret leder till olika resultat. Låt mig ta några exempel på vad som skiljer V, MP och S kompromissförslag med Cs förslag på vägar framåt;

1) näringslivsutvecklingen stimuleras bäst genom aktivt branschnätverksstöd från människor som är trovärdiga inom näringslivet och som har en folkvald plattform
2) det önskade bostadsbyggandet kräver också infrastrukturlösningar i det offentliga rummet som är hållbara. T ex fler förbindelser över Fyrisån. Spårvagnssystem är bara intressant om det visar sig vara ekonomiskt och praktiskt vettigt i förhållande till alternativ.
3) socialt inkluderingsarbete sköts bäst här och nu istället för att fonderna pengar till sen
4) hur ska den egna produktionen klara konkurrensen om den har krav på sig att erbjuda heltider till alla som så önskar?
5) hur ska effektiviseringar, valfrihet och mångfald säkras när alternativa leverantörer av skattefinansierade tjänster minskas?
O.s.v

Jag kommer också nyfiket följa hur V, MP och Ss så kallade varmare politik ska se ut och finansieras. Kommer vi nu bli Europas socialförvaltning och vad tror du händer med Uppsalas ekonomi då? Och hur tror du de politiska strömningarna går när våra egna utsatta inte upplever att de får tillräckligt i stöd? Jag tror Uppsala kommer att försvagas kraftigt under de kommande fyra åren. En majoritet av Uppsalas invånare önskar tydligen den utvecklingen.

På övergripande ordnivå låter nästan alla politiska partier lika! Samtidigt är det i de enskilda frågorna och förslagen påväg mot målen som de stora skillnaderna finns. Vägvalen är det avgörande för om vi lyckas eller ej. Varför vågar inte MP, V och S vara tydligare med sin vansinniga sakpolitik i olika frågor? En sakpolitik som utgör skillnaderna och som nu kommer att kraftigt försvaga Uppsala. Det är bäst att sätta på sig skyddsdräkten nu! Det är inte bara Ebola och en mycket svag ekonomi som hotar, nu kommer också en politik som saknar hållbarhet eftersom den inte kan finansieras. Håll i skyddskläderna!

Bara 10a

Platsers rikedom
Rikedom är som jag ofta skrivit om inte en given väg till ett lyckligare liv. Det som dock är helt klart är att rika platser skapar också rikast möjligheter för sina invånare. Allt rankas i dagens värld. Så även hur rika grupper av människor, kommuner, är. Uppsala kommer först på 10e plats! Jag tycker att vi minst skall ligga bland topp 5! Jag tänker ta reda på varför vi inte ligger bättre till. Kan det vara för att tidigare politiska ledarskap på grund av dålig ekonomisk hushållning tvingades sälja ut Uppsala Energi? Kul att jag fått ytterligare mätbara målsättningar att jobba mot. Jag tycker att det mesta blir roligare om man har några tydliga övergripande målsättningar med sina ansträngningar. Topp 5! Tycker du att det finns för många kommuner i Sverige? Tydligen är väldigt många kommuner konkursmässiga.
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/sveriges-fattigaste-kommuner-3207