Ledarskap

Ledare över ledare

I våra skolor är rektorerna chefer med mycket ansvar och makt givet dem via Skollagar. Det är myndigheten Skolverket som sätter i princip övriga spelregler för skolan. Det är myndigheten Skolinspektionen som ska ansvara för kontrollen av hur enskilda skolor sköts. Dessutom är det på statliga universitet som lärare utbildas. Skolan är på väldigt många sätt statligt styrd. Det är fakta. Utöver ovan stora statliga styrning plågas Skolan ständigt av politiska tillfälliga riktade statsbidrag. Rektorernas viktigaste uppgift är att vara ledare över de pedagogiska ledarna, lärarna. Hur det ledarskapet utövas har avgörande betydelse för hur bra en skola fungerar. Anna-Karin Wyndhamn, GP, skriver läsvärt om den floskeltyngda skolan. Och en skola som precis som all annan kommunal verksamhet tyngs ner av allt mer personal som inte direkt utför kärnuppdrag.

”Under den gångna hösten har både lärare, rektorer och föräldrar uttryckt oro över konsekvenserna av de åtgärder som är nödvändiga på grund av underskott i grundskolenämnden. Som förälder i staden har jag därför mottagit brev som meddelar anställnings- och vikariestopp, liksom en rad andra beslut som direkt försämrar skolvardagen. I skrivande stund tar sig skolpersonal igenom slutfasen av terminen genom att trolla med knäna för att reducera håltimmar, fylla uppkomna vakanser med befintlig personal och täcka upp för förlorade stödfunktioner.”

”Tiderna är tuffa för nästan alla, det är inte det. Det är glappet mellan skolverkligheten och framställningen av den som söker mig. På grundskoleförvaltningens hemsida får man följa med på en förändringsresa mot framtiden. Den görs per cykel. I en tecknad film tas tittaren med på förvaltningens färd ”mot tydligare ansvar, styrning och ledning”. Berättarrösten konstaterar ”med stolthet” att ”vi kommit en bra bit på vägen”. Framgången beror på att ”vi är en förvaltning som jobbar målinriktat för stadens elever.” Förvaltningen själv tycks leva i stark övertygelse om egen välgång.”

”Men visst har det hänt mycket på de fem år som grundskoleförvaltningen funnits och varit ute och cyklat. Ingen kan säga annat. En klar förändring är exempelvis antalet kommunikatörer. Vid starten var de åtta. Nu är de fjorton.”

https://www.gp.se/ledare/lärarna-behöver-inte-fler-floskler-från-kommunen-1.115745529

https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/det-har-gor-skolverket

https://www.skolinspektionen.se/

https://www.uu.se/utbildning/valja-utbildning/undervisning-pedagogik-och-larande/bli-larare

I den verkliga världen är det med andra ord staten som på väldigt många sätt ansvarar för och styr skolan och dess innehåll. Vad gör då en kommun kopplat till skolan? Över hälften av Uppsala kommuns budget går till skolan. Kommunen styr över hur dessa pengar fördelas mellan de skolor som ska leverera i enlighet med statens regleringar. Hur dessa pengar styrs ger stora lokala möjligheter att rikta pengar på ett sätt som bäst möter lokala verkligheter. Verkligheter i form av elevunderlagets socioekonomiska förutsättningar, lokal kultur och lokal arbetsmarknad. Kommunen anställer och avskedar också skolledare. Det är i praktiken den stora kommunala makten som en Utbildningsnämnd har. Att tillsätta och avsätta skolans chefer är en huvuduppgift. Det är en viktig makt som ska nyttjas klokt och ständigt. Som jag skrivit förr är de viktigaste måtten på en skolledares skicklighet förädlingsvärdet och medarbetartrivseln. 

Rektorerna har en mycket viktig roll i arbetet att få skolorna att bli trygga och väl fungerande arbetsmiljöer för elever och lärare. De måste engagera sig i det trygghetsskapande nolltoleransarbetet mot brott. Tills skolan fungerar bättre anser jag att de enda mått våra viktiga rektorer ska mätas på är förädlingsvärde, medarbetartrivsel, tryggheten och att de klarar arbetet inom givna ekonomiska ramar. Vad tycker du? Det är på tok för mycket annat som belastar rektorerna idag. Nedan beskriver Skolverket rektorns huvudsakliga lagstadgade ansvar.

”Det är rektorn som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskolan eller skolan.”

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/rektorns-ansvar

Förädlingsvärde

Kvalitetsmått

Vem är en duktig lärare? Vilka skolor jobbar systematiskt på sätt som hjälper eleverna att nå sin fulla potential? Och hur många rektorer tillämpar en nödvändig nolltolerans mot brott? En viktig nolltolerans mot allt som klassas som kriminellt när vi är vuxna. En nolltolerans som tidigt kan aktivera socialtjänsten att rädda barn från att livslångt spåra ur. Långt ifrån alla lyckas ta sig fram som Jan-Emanuel…. För Utvecklingspartiet demokraterna är det av stor betydelse att resurserna till resursskolorna kraftigt stärks. Effekten av det kommer att bli fantastisk. Nedan en debattreplik från UP om det i UNT. 

"Fahlén, Åhstrand med flera skriver att vi måste få ordning på skolan (UNT 27/10). Det är viktigt att satsa på barn och ungdomar. De är vår framtid. Vi vuxna har ett gemensamt ansvar för deras välbefinnande även om det är deras föräldrar som har huvudansvaret. Det främjande och förebyggande arbete som krävs kopplat till våra barn och unga måste fyllas av fysiska aktiviteter, mer inkludering i föreningsliv, kraftigt stärkta resursskolor, och nolltolerans mot brott."

"Betydligt mer fysiska aktiviteter kopplat till skolan bidrar till att elevernas inlärningsförmåga vetenskapligt bevisats kan öka med i genomsnitt 30 procent. Bättre förutsättningar för elever som växer upp i ekonomiskt svaga familjer att delta i föreningsliv bidrar starkt till deras inkludering och välbefinnande. Kraftigt stärkta resursskolor leder till att elever med särskilda behov bättre får dem bemötta och övriga elever bättre möjlighet att få ta del av lärarnas tid."

https://unt.se/debatt/replik/artikel/satsa-pa-resurskolor-for-att-hjalpa-elever/r3773vol

Nedan även en debattartikel från VDn för Engelska skolan. Den är mycket bra. Det viktigaste måttet för kvalitén i våra skolor är hur en enskild elev och en grupp elever förbättrar sina skolresultat. Det vill säga förädlingsvärdet av en enskild elevs och en klass utveckling. 

"Redan 2016 gav vi i uppdrag åt Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro Universitet och knuten till Institutet för Näringslivsforskning och skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid London School of Economics att utvärdera våra skolor utifrån det mått som de kallar förädlingsvärde." 

https://unt.se/debatt/artikel/vilka-skolor-ar-egentligen-bra-engelska-skolan-har-svaret/rk9op4el

Håkan Bodström, GP, skriver klokt om att skolan ska stå på brottsoffrens sida, aldrig på dens sida som återkommande plågar andra. 

”Regeringen vill att stökiga elever lättare ska kunna omplaceras för allas trygghet. Men även de vuxna som ska hjälpa lärarna skapa ordning måste ha ett ”brottsofferperspektiv” och vara till för alla elever.”

https://www.gp.se/ledare/dags-för-brottsofferperspektiv-i-skolan-1.114574544

Ett lands generella värdegrund och Skolan är viktigast för hur framtidens unika samhällen blir. Den svenska skolan har en generell värdegrund. Är det bara barnen och ungdomarna som ska fostras in i denna? Är det inte även vuxna som blir en del av vårt samhälle? Skolverket styrs av staten. Staten styrs av riksdag och regering. Försvaret har en värdegrund. Den svenska statsförvaltningen har en värdegrund. Den svenska statsförvaltningen, skolan och det svenska försvaret har uttryckta värdegrunder som måste betraktas som Sveriges uttryckta förenklade värdegrunder. Alla lagar är det få av oss som känner till. Hur många vet det? Av dem som vet det, hur många bryr sig?

https://www.forvaltningskultur.se/statliga-vardegrunden/

https://www.skolverket.se/download/18.192dfce916aff44f9af6a4/1560325112335/F%C3%B6rslag%20l%C3%A4roplan%20grundskolan.pdf

https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/forsvarsmaktens-vardegrund/

Försvarets värdegrund uttrycks enligt nedan. Om man enbart lever upp till nedan är jag säker på att förädlingsvärdet av det som ska göras blir bra:

ÖPPENHET 

Försvarsmaktens medarbetare löser sina uppgifter tillsammans. Det ställer stora krav på delaktighet, förtroende och trygghet. Ett uppträdande som bygger på öppenhet, ärlighet och uppriktighet stärker organisationen, minskar osäkerheten och ökar kvaliteten.

Verksamheten kräver att medarbetarna är flexibla för att kunna möta nya situationer. De är därför tränade i att vara kreativa och ta egna initiativ.

Alla delar av organisationen har förmågan att verka i olika kulturella och sociala miljöer och respekterar kulturella och religiösa skillnader. I militära operationer är det en avgörande förutsättning för att de ska vara trovärdiga.

Alla som bidrar till Försvarsmaktens verksamhet – oavsett anställningsform, kön, ålder, etnisk ursprung, religiös övertygelse, sexuell läggning, politisk åskådning eller funktionshinder – känner sig välkomnade och respekterade.

RESULTAT 

Inom Försvarsmakten drivs alla uppdrag med ett tydligt mål att leverera resultat i rätt tid och till förväntad kvalitet.

Medarbetarnas omdömesförmåga grundar sig på Försvarsmaktens värdegrund och relevant yrkesexpertis. Var och en är uppriktig och tydlig i sättet att kommunicera..

Att lösa uppgifter betyder inte att det får ske till vilket pris som helst. Risker i verksamheten beaktas alltid. Organisationen hushåller med resurser och medarbetarna behandlar varandra med respekt.

ANSVAR

Alla medarbetare tar ansvar genom att vara lojala, både mot varandra och mot uppdraget. Var och en som är en del i att lösa en uppgift tar ansvar för resultatet. Att beslut, order och regler respekteras och följs är en förutsättning för att nå resultat.

Ansvar handlar också om att Försvarsmaktens medarbetare bryr sig om varandra och sig själva. De värnar om den fysiska och mentala hälsan och därmed säkerheten i uppdragen. Samtliga Försvarsmaktsanställda tar aktivt avstånd från missbruk och olaglig hantering av droger.

Allt varmare...

Energi

Snart 8 miljarder människor behöver sin energi i form av mat och vätska för att överleva. 8 miljarder människor är väldigt många människor. Antalet människor på jorden ökade exponentiellt under 1900-talet! Billig olja, betydligt bättre hygien och det medicinska kunnandet bidrog kraftigt till utvecklingen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningsexplosion

Produktion och distribution av människans föda kräver mycket energi. Produktion och drift av våra bostäder kräver massor av energi. Våra transporter och vårt Internetnyttjande slukar också massor av energi. Utan energi som ingångsvärde blir det inget förädlingsvärde. I över 100 år har oljan varit den billiga basenergin som bidragit enormt till vår utveckling. Samtidigt är de allra flesta idag medvetna om att de fossila energislagen måste avvecklas. Både för att de är väldigt skadliga för miljön och för att de också är ändliga. De allra flesta inkluderar inte Trump och hans gäng. De vill ta tydligt avstånd ifrån allt som Obama stod för. Kortsiktig nyttomaximering går tyvärr före generationstänkande ansvarstagande för Trumpgänget. Trist för många av jordens människor idag och särskilt för dem som väntar på sin stund på jorden. Kineserna kan tacka och ta emot och stärker sina globala positioner i post-oljavärlden ytterligare. Om EU överlever tar EUs invånare förhoppningsvis ett större ansvar än amerikanerna.

https://www.washingtonpost.com/national/health-science/trump-moves-decisively-to-wipe-out-obamas-climate-change-record/2017/03/27/411043d4-132c-11e7-9e4f-09aa75d3ec57_story.html?hpid=hp_hp-banner-main_climateorder%3Ahomepage%2Fstory&utm_term=.05bd5f459e8c
http://foreignpolicy.com/2017/03/24/oil-companies-cool-on-arctic-drilling-trump-wants-it-anyway-energy-alaska-environment/

Allt varmare

Oavsett Trumpadministrationens extrema kortsiktighet blir temperaturen snabbt allt varmare på jorden. Och huvudskälen till att det går så fort är människans kortsiktiga nyttooptimering. Visst är det enkelt att förstå att de flesta väljer att få något idag istället för i morgon. Vem vet om man lever i morgon? I synnerhet om man blivit så senior som herr Trump. Dessutom tenderar redan kortsiktiga att bli ännu mer kortsiktiga när de åldras, om de inte blir religiösa... Att jorden blir allt varmare på grund av människans "ha begär" är inte så konstigt, vi är snart åtta miljarder människor på jorden. De allra flesta vill ha det minst lika materiellt bra som en medelklassperson i Sverige. Värmen stiger samtidigt som den billiga oljan börjar sina. Så oavsett om man bryr sig om klimatutvecklingen eller ej är det klokt att göra som kineserna och satsa väldigt mycket på en omställning till fossilfria energislag. Den sista oljedroppen som någon har råd att betala för faller sannolikt under detta århundrade. Skälen för att ställa om vår energiförsörjning är både miljöansvar och behovet av nya billiga drivmedel. Och i Uppsala slogs i söndags ett svenskt värmerekord denna del av året.....

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6660261

Arbetskraft

Sverige har arbetskraftsbrist. Företag och offentlig sektor skriker efter kompetens som man inte kan hitta. Det påverkar både tillväxtmöjligheter och kvaliteten i att leverera det skattebetalarna förväntar sig för alla skatter och avgifter. Tills artificiell intelligens och robotik ersatt oss människor... är mänsklig arbetskraft den energi som omsätts till utveckling av nya produkter och tjänster och till produktion av alla tjänster vi efterfrågar. Sverige klarar inte av att genom barnafödsel möta de behov av kompetens som vi har. Invandringen har varit och är nödvändig. Samtidigt måste invandrarna ges möjligheten att betydligt snabbare än hittills bli självförsörjande. Visst kan vi vara helt överens om att vårt samhälle inte utvecklas positivt om en mycket stor andel av nya invandrade invånare ska försörjas av de allt färre per capita som finanserar välfärden? Vi behöver skyndsamt reformer som ställer om passivitet till energi som skapar samhällsvärde och som inkluderar betydligt fler invånare i värdeskapande verksamheter. Vad väntar vi på? 

http://www.gp.se/ledare/den-lönsamma-invandringen-1.4212091

Ljusnande framtid efter mörkret

Framtiden är ljus
Jag kan inte annat än tro att en majoritet av riksdagsledamöterna snart tar sitt förnuft till fånga och genomför de reformer och förbättringar som krävs för att Sverige ska fortsätta att vara ett generellt välfärdsland för landets medborgare. Kortsiktigt står vi dock onekligen inför nya stålbad som minst kommer att påminna om krisen i början av 90-talet. Bland annat därför behövs breda politiska överenskommelser och därför är det hög tid att skrota Decemberöverenskommelsen som invaggar vissa i falska förhoppningar om möjligheten att regera i komplex minoritet.... Och att börsen kommer att svalkas av ytterligare anser jag oundvikligt. Minns när jag hade industrimannen Bo Berggren som ordförande. Både han och industrimannen Curt Nicolin älskade att räkna på saker. Bl a talade Bo om utmaningarna inom vår ekonomi när 40-talisterna börjar ta ut sina pensioner och slutar arbeta. Där är vi nu samtidigt som sedelpressarna kört på för fullt i över sju år och dessutom är energipriserna låga vilket innebär att alla energimiljardvinster som tidigare satsats på bl a börsen inte längre flyter in och driver på kurserna.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20868334.ab
http://www.dn.se/nyheter/politik/sa-fungerar-decemberoverenskommelsen/



Vi måste gemensamt skapa ett högre förädlingsvärde än idag genom mer globalt konkurrenskraftig företagsverksamhet, vi måste få ut mer för våra skattepengar och vi måste lyckas inkludera våra flyktinginvandrade mycket bättre! För att få till det krävs reformer som i början kommer att bli smärtsamma för stora delar av befolkningen men som kommer att leda mot en social och ekonomiskt hållbar framtid för alla, inklusive kommande generationer. Och vi måste kraftfullt stoppa dem som fuskar med våra bidragssystem som är till för våra svagaste. Även om vi måste igenom ett nytt stålbad måste vi samtidigt hjälpas åt att ha fokus på möjligheterna framöver. Det finns gott om möjligheter! Men de kräver reformer som lyser med sin frånvaro.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/anklagad-for-lonebluff-nekas-sjukpenning-3765982.aspx
http://www.synonymer.se/?query=m%F6jlighet
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Frihandel/varldshandelns-utveckling/



Europa och Sverige är i det korta perspektivet på dekis. Samtidigt växer antalet människor som klassas som medelklass med raketfart i övriga världen och på G7 mötet enades de nu också om att halvera fattigdomen i världen. Om man förstår matematiken kopplat till detta så är det självklart att 10 miljoner i Sverige kan leva gott om vi producerar och servar lösningar som efterfrågas i den allt mer välmående världen. Tänk dig bara om nuvarande och nya svenska företagare kan skapa fler attraktiva produkter och tjänster som kan levereras "bara" till 2% av kinas och indiens medelklass! Låt oss säga att Kinas och Indiens befolkning är 2,6 miljarder människor. Låt oss anta att bara 40% inom kort klassas som medelklass med en köpkraft som minst motsvarar den svenska. Då representerar de nästan 1,05 miljarder människor! Och visst borde många av våra företagare kunna locka runt 20,8 miljoner av dessa att just köpa deras produkter och tjänster? Vi är innovativa och vi blir allt duktigare på att sälja. Framtiden är ljus men vi måste reformera mer och vi måste ständigt sträva mot tillväxt och att vara så effektiva som möjligt. Bara så kan det generella välståndet försvaras. Jag tänker i alla fortsätta att bidra till att framtiden blir ljus! Kommer du?
http://sv.wikipedia.org/wiki/G7
http://europa.eu/legislation_summaries/glossary/competitiveness_sv.htm

Lata lögnare

Finns inga enkla vägar till framgång
Vi lever i brytpunktstider. Det brukar också vara farliga tider eftersom gamla maktstrukturer brukar falla och det är oklart vilka nya krafter som tar ledarpinnen. Precis som det är nu uppstår ofta oroligheter och allt större sociala klyftor i dessa historiens brytpunkter tills nya fungerande (tidsenliga) system skapats. För att nå till ett nytt mer stabilt läge krävs mod och ledarskap. Det krävs reformer som just möter en ny verklighet. Tills de reformerna kommer blir Europa allt bräckligare och risken för väpnade konflikter i vårt närområde ökar. Vi lever i informations- och tjänstesamhällets tid! Fatta det och reformera våra ekonomier utifrån det tack!

Inom EU är ett av flera nödvändiga reformarbeten att lokalt kunna skatta t ex globala extremt lönsamma företag som Google. Bara den skattefrågan visar att ett EU samarbete är nödvändigt om EUropaparlamentarikerna företräder folkets intressen och reglerar för liknande beskattningsrätt i vår nya tid. Inget enskilt EU land kan klara av den matchen mot t ex ett bolag som Google. Enbart denna fråga visar också hur fel ute vänstern och nationalisterna är när de propagerar för utträde ur EU. Vi måste vara med i EU men EU ska ha en tydlig och begränsad agenda. Därutöver ska EUs olikheter ses som något positivt och konkurrenskraftigt och inte som något problematiskt. EU måste också sätta ner foten och bestämma ETT språk som alla ska lära sig inom Unionen. Varför inte svenska?

Latas opportunism 
Hörde på radion att en forskare från Lund är i Uppsala. Vill minnas att han heter Roland Paulsen. Han forskar om arbetstider och talade om vilken enorm produktivitetsvinst teknikutvecklingen skapat sedan 70-talet men att fördelningen av förädlingsvärdet kraftigt fördelas mer ojämlikt i t ex Sverige. Han tyckte att teknikvinsterna med fördel kunde omfördelas till mindre arbetstid per anställd. Han verkade på fullt allvar tycka att 2 timmar per dag skulle räcka. Jag blir upprörd av att höra naiva personer som denna forskare tala. Jag blir upprörd av att höra FI, Vänsterns och MPs välståndsfientliga politiska budskap. Det är löjligt att tro att Uppsala och Sverige kan bygga upp en isolerad ekonomi som skulle kunna byggas upp med en så kraftig omfördelning av resurser att anställda endast skulle behöva jobba 6 timmar eller mindre per dag. Det är dessutom orättvist om det mot förmodan skulle testas då det skulle innebära att alla duktiga och hårt arbetande skulle behöva jobba massor men de ekonomiska incitamenten för att göra det skulle helt försvinna. Vi lever inte isolerat i Sverige! Vi har allt fler äldre med funktionshinder som behöver omfattande omsorg och vård. Vi slåss allt mer om begränsade råvaror på vår jord. I Sverige behöver vi jobba mer och inte mindre genom att fler jobbar och att vi jobbar så länge vi kan. I ett flitigt Sverige med reformer som passar informations och tjänstesamhället kan Sverige förbli generellt rikt. Utan fliten och kreativiteten är vår mycket höga standard snart historia.