Visst kan vi vara överens om att det är viktigt att vi vet om ett annat land, ett företag eller en viss stiftelse är en stor sponsor av ett politiskt parti? Självklart är det viktigt och värdefullt att få det redovisat. Det behöver inte vara ett problem om det inte villkoras till motprestationer. Och donationer kan självklart vara anonyma. Precis som aktieägare får se vilken typ av intäkter bolaget har och ifrån vilka marknader de kommer. Svenskt Näringsliv stöttar självklart partier som tydligt är näringslivsvänliga. Varför agerar fackföreningar som om till exempel Moderaterna är arbetskraftsfientliga? Fackföreningen kommunal har äntligen slutat att ekonomiskt stötta Socialdemokraterna. Även de borde stötta ansvarsfullt företagande och ambition om global konkurrenskraft. Det är företagsamhet och global konkurrenskraft som avgör vårt generella välstånd. Enligt mig finns endast två riksdagspartier som driver en politik som är ”ovänlig” mot både företagare och arbetskraft. Vilka tror du det är?
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/dags-att-redovisa-politiska-intakter-28311
Även individuella ersättningar som nyckelpersoner får borde självklart öppet redovisas. Styrelsearvoden, VD arvoden och övriga ersättningar är tillgängliga för alla aktieägare. Är det på samma sätt inom politiken? Nej! Det måste bli betydligt tydligare vilka totala ersättningar enskilda politiker får för olika offentliga uppdrag och en analys av hur förenliga många sidouppdrag är med att bra klara sitt huvuduppdrag. Och en hårdare granskning av hur enskilda politikers kompetensprofiler är rimliga för de uppdrag de har.
I den förra ordföranden för Svenskt Näringslivs sommarprat, i Sveriges Radio P1, upprepar han sin kritik om ”Vad fan får jag för mina skattepengar”? Självklart får vi mycket för våra skattepengar. Särskilt vi som inte tjänar så mycket att vi lätt skulle kunna betala det mesta för egna pengar. Samtidigt måste hans budskap tolkas som ”Hur välskött är Sverige och den kommun han tillhör?” Scania, som Östling på ett imponerande sätt under många år ledde, har sitt huvudsäte i Södertälje. Östling själv bodde i vart fall tidigare i Södertälje. Han har själv sett många resultat av svensk politik som inte imponerar. Vi som betalar skatt borde alltid ställa oss frågan ”Får vi tillräckligt, och tillräckligt bra kvalitet, kopplat till välfärdens kärna i förhållande till all skatt vi betalar?” Och i stället för att fokusera på näringslivets ibland löjligt höga ersättningar ska vi kräva full insyn i vad ledande politiker gör och rimligheten i deras olika inkomstkällor och skatteplanering!
Sveriges utrikesminister, Margot Wallström, kan med fördel granskas. Hur gärna har hon betalat skatter utan skatteminimering kopplat till sina olika uppdrag de senaste 25 åren? Jag missunnar ingen att tjäna mycket pengar men jag ogillar hyckleri och smusslande. Jag ogillar också när mina skattepengar gör dålig nytta! Som missnöjd aktieägare kan jag sälja bolagsaktierna. Som boende i Uppsala och i Sverige är mitt enda val om jag utsätts för politisk inkompetens att lämna kommunen och/eller landet. Personer som Östling och Wallström kan lätt och bekvämt lämna Sverige. Det kan inte de flesta av oss andra som lever runt om i Sverige. Därför är vi korkade om vi inte ständigt kräver att få veta vad vi får för alla våra skattepengar! Det är bra av Östling att stå upp för detta viktiga ifrågasättandet av hur våra skattepengar jobbar för oss invånare! Läs nedan om ”dagens stjärna”! Dagens politiker som grupp levererar dåligt! Jag känner mitt delansvar och försöker göra något åt rådande ordning! En VD ska leverera aktieägarnytta enligt styrelsens satta direktiv. En politiker ska tjäna de avgränsade invånare de företräders bästa, inga andra!
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319506?programid=2071
https://www.di.se/nyheter/scaniaveteranen-politikerna-ar-riktigt-slarviga-med-pengar/
https://www.expressen.se/dinapengar/aktier-och-bors/sommarprataren-leif-ostling-om-sin-varsta-kris/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOj5wX/leif-ostling-i-sommar-jag-har-betalat-100-miljoner-i-skatt
Politiker som misslyckats att skapa framtidstro och gemenskap i vårt unika samhälle i Uppsala och Sverige. Det går. Du har väl läst min bok ”En stund på jorden”? Där hittar du en enkel framgångsekvation som även kan tillämpas i ett mindre eller större samhälle. Det som inte kan mätas är oftast slöseri med pengar. Nu brinner bilar i allt fler av Uppsalas stadsdelar. Det är helt sjukt och en tydlig signal om att Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna (som nu organiserat samarbetar med Vänsterpartiet) inte leder Uppsala i en positiv riktning. Väpnade rån och bilbränder är inga trygghetsaktiviteter i allt fler av Uppsalas stadsdelar.
https://www.expressen.se/nyheter/maskerade-ungdomar-misstanks-for-bilbrander/
Dagens stjärna
Johan Westerholm, Ledarna. Summan av Sveriges kommuner är Sverige. Oavsett hur många kommuner vi har. Väldigt många kommuner befinner sig i allt mer socialt och ekonomiskt tuffa tider, i huvudsak på grund av riksdagens oansvariga och inkompetenta migrations- och integrationspolitik. Nationella skattepengar är oxå skattepengar som ska förvaltas betydligt bättre än under senare år. Kommunerna ska inte bära kostnader som enkelt kan härledas till riksdagens ansvarslösa politik. Sveriges ekonomi är inte god när väldigt många kommuner och regioner brottas med allt större ekonomiska problem samtidigt som invånarna är tungt beskattade. Läs hans välskrivna artikel nedan.
”Sveriges kommuner går från och med hösten in i en period av stor osäkerhet, Sverige och dess invånare rör sig nu ut på något som bäst kan liknas vid mörka vatten. Sverige är idag ett land ur balans. Och hur en ny balans, eller ett nytt jämviktsförhållande kommer te sig är det ingen som vet.”
”Som en del av saneringen infördes den kommunala finansieringsprincipen 1993. Varje regering sedan regeringen Bildt 1991-1994 har på ett eller annat sätt gjort avsteg från den principöverenskommelse som den kommunala finansieringsprincipen innebar. Det första exemplet på avsteg var finansieringen av LSS-reformen. Där visste till och med den ansvarige ministern, Bengt Westerberg (FP), att reformen var underfinansierad från början när den infördes i slutet av mandatperioden 1991-1994.”
”Vid beredning av förslag som har ekonomiska konsekvenser för kommuner och landsting skall en bedömning göras av de kommunalekonomiska effekterna och om den kommunala finansieringsprincipen skall tillämpas. Finansieringsprincipen är endast en inte lagreglerad princip utan en överenskommelse som riksdagens partier slöt 1993. I korthet innebär principen att staten inte får ålägga kommunerna nya åtaganden utan att en statlig finansiering följer med. 1994 gjordes vissa preciseringar av tillämpningen av finansieringsprincipen.”
”Kommuner och landsting bör enligt principen inte åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Om staten eller motsvarande fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör på motsvarande sätt de statliga bidragen minskas. Finansieringsprincipen skall tillämpas för hela kommunsektorn. Principen omfattar enbart statligt beslutade åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verksamheten. Principen gäller när riksdag, regering eller myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för verksamhet.”
”I de fall en uppgift som tidigare varit frivillig görs obligatorisk skall utgångspunkten vid finansieringsprincipens tillämpning vara att hela regleringen skall ske “från botten”, dvs. regleringen bör avse hela kostnaden, även den del av verksamheten som tidigare har tillhandahållits av kommunerna på frivillig basis.”
”Inom migrations- och framför alltintegrationspolitiken har sveket mot den kommunala finansieringsprincipen blivit som tydligast. Regering och riksdag beslutar om olika volymer av migranter och vilka villkor, som rätten till bostäder, som dessa skall ha men ger endast ersättning för de första två årens kommunplacering. Oavsett hur tillgången på bostäder ser ut eller den lokala arbetsmarknadens villkor. Detta systematiska tillvägagångssätt har fört Sverige ur balans. Andra exempel på bägge de politiska blockens oförmåga eller ovilja att förstå vikten av att finansieringsprincipen och behovet av andra framåtsyftande åtgärder är bristen på poliser, lärare och sjukvårdspersonal. När befolkningen växer kraftigt genom migration ökar spänningarna. Erfarenheterna från krisen på Balkan, med de migrant- och flyktingströmmar som följde, pekar entydigt i den riktningen eftersom Sverige hade som princip att ta emot alla som sökte sig till Sverige. Detta fick till följd att både bödel och offer från konflikten på Balkan kunde hamna i samma väntrum på Försäkringskassan. Konflikterna från Balkan följde med till det nya hemlandet Sverige. Samtidigt som pressen på både skola och omsorg ökade. Utan att kompenseras för.”
”Sverige rör sig nu ut på mörka och osäkra vatten. Väl på andra sidan kommer Sverige vara ett annat land när balansen väl återupprättats. Att tro att vi kan vrida klockan tillbaka är bara naivt. Frågan är istället om vad som är realistiskt att se som en ny balans. Och på vems villkor den kommer infinna sig.”
https://ledarsidorna.se/2019/07/sverige-ett-land-ur-balans/?fbclid=IwAR14WrjIm-MoiSaaFnycDJHuNXYp11Onj3tsGszALlOMmEGutC1wC-WroiQ
