Tid för kraftfullare investeringar i utbildning

Tid för kraftfullare investeringar i utbildning

Vi befinner oss i osäkra och dåliga tider. Coronakrisen har hastigt bidragit till att den väntade lågkonjunkturen slagit till hårt och med en mycket allvarligare kraft än vad vi kunnat förvänta oss. Världsbanken, IMF, prognosticerar en djup global recession. Läget beskrivs som det ekonomiskt sämsta sedan den djupa depressionen under 1930-talet. Enligt IMFs ekonomer drabbas Europa hårdast. I Eurozonen beräknas ekonomin sjunka med 7,5 procent. Jämfört med IMFs beräkningar innan Coronakrisen är det en försämring med hela 8,8 procent. Kalenderkorrigerat för 2020 räknar Sveriges regering med att BNP sjunker med 4,2 procent. Det är ingen tvekan om att vi nu är i början på en mycket allvarlig och svår samhällssituation. På olika sätt försöker offentligt styrda verksamheter bidra till att runt om i Sverige lindra de negativa effekter som detta medför. Den öppna arbetslösheten beräknas bli minst 9 procent under 2020. I detta mörker krävs också ljus och framtidstro. Många av alla krispaket som regeringen hittills lanserat har handlat om att försöka minska antalet konkurser bland våra viktiga företagare. Det är mycket viktigt men det räcker inte. Det är bra att regeringen nu gett löften om investeringar i vårdundervisning. Det räcker inte. Nu är rätt tid för att genomföra mycket kraftigare investeringar i utbildning för att stärka vår konkurrenskraft och för att investera i många som annars riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. 

Coronatider har lärt allt fler om den kraft som digitaliseringen innebär. Många enskilda invånare och arbetsgivare har lärt sig att distansarbete, distansvårdgivning och distansundervisning fungerar. Det är i tider som nu som vi ska reformera så mycket som möjligt för att göra framtiden attraktivare och mer konkurrenskraftig. 

Under många år har det varit känt att vi har stora problem med tillgång till behöriga lärare i förhållande till efterfrågan. Bara därför är det klokt att kraftfullt stärka Uppsalas och Sveriges förmåga att genomföra distansundervisningar. Distansundervisningar som kan kompletteras med traditionella lärarledda undervisningstillfällen. Den mognad som nu byggs upp runt distansutbildningar, och den snabba teknikutveckling som understödjer utvecklingen, är mycket positiv. Lärarförbundet beräknar att vi redan år 2025 saknar fler än 65.000 lärare i Sverige. Vi måste inse att detta kräver nytänkande för att säkerställa att våra barn, unga och alla som ständigt behöver vidareutbilda sig ska få det viktiga lärarledda stöd som krävs. Digital undervisning, både lärarledd samt genom mycket individfokuserade självlärande utbildningsprogram, bär på många av svaren på hur vi skall säkerställa att Sveriges befolkning kan få tillgång till ett livslångt lärande som gör oss internationellt konkurrenskraftiga. 

I alla tider har människor som strävat efter bättre levnadsvillkor insett betydelsen av att utvecklas. Utbildning, praktisk tillämpning av kunskaper och modet att tänka i nya banor formar framtiden. 

Utvecklingen inom digitalt lärande, E-lärande, går mycket fort. De flesta av världens mest avancerade universitet erbjuder kraftfulla digitala komplement till traditionella gruppövningar, klasslektioner och större föreläsningar. Lärosäten och länder som vill tillhöra världens mest konkurrenskraftigast platser måste maximalt utnyttja de digitala bildningsverktygen. Bara så säkerställs att deras elever och deras invånare klarar en allt tuffare global konkurrens. 

Skickligt konstruerade E-lärande plattformar erbjuder mycket individcentrerat lärande. Det hjälper också den svenska skolan att bättre uppnå ambitionen att bidra till att alla elever når sin bildningspotential. Vi har alla gått i skolan. Alla vet hur viktig en bra lärare är för att motivera och hjälpa oss att lära kunskaper som gör att vi blir attraktiva på arbetsmarknaden, och för att vi ska kunna realisera individuella drömmar. Vi vet också att en lärare med över 25 elever i en klass har mycket liten tid att vara en tillräcklig individuell lärare till alla klassens elever. Även den insikten borde få skeptikerna till E-lärande och digitalt distanslärande att inse kraften i det kunskapslyft vi kan genomföra bland våra invånare när digitala utbildningslösningar görs till ännu mer självklara delar av det svenska samhällets livslånga lärandesystem.

Vi är i början av en lågkonjunktur som kan bli mycket påfrestande. Nu är hög tid för riksdagen att avsätta minst tre investeringsmiljarder för att kraftigt stärka svensk förmåga till E-lärande och distansundervisning. Kraftiga investeringar i E-lärande och distansundervisningar kommer erbjuda många fler än tidigare möjligheten att komma in på eftergymnasiala yrkesutbildningar och generella akademiska utbildningar. Nu är rätt tid för 2000-talets kraftfullaste kompetenslyft bland vår befolkning. Kompetenslyftet behöver inkludera betydligt bättre möjligheter för våra invandrare att snabbare lära sig svenska. Även det är en mycket viktig kunskapsförbättring bland många av våra nya invånare för att de betydligt bättre än hittills ska få en chans att förverkliga sina drömmar och för att de med kvalitet ska kunna bidra till vår svenska globala konkurrenskraft. Uppsala universitet efterfrågar mycket högre generella utbildningsanslag. Nu är också rätt tid för kraftigt höjda generella utbildningsanslag till våra universitet. I kombination med kraftiga satsningar på E-lärande och distansundervisningsförmåga utvecklas vi betydligt konkurrenskraftigare. 

Dagens besvikelse

Att Coronatesterna inte varit omfattande och att skyddsutrustning inte varit självklart inom omsorg och vård. Självklart behövs testningarna för att försöka stoppa spridningen. Isolera och stoppa. Det borde vara självklart med den strategi som Folkhälsomyndigheten valt och som regeringen hängt på.
https://www.expressen.se/gt/qs/tegnell-bekraftar-missen-borde-testat-osterrike-resenarer/

Dagens stjärna

Håkan Boström. S är maximalt ett 20 procents parti idag. De bär inte på de grundläggande vägvalen som leder stora delar av den svenska befolkningen mot en ljus framtid, en bättre framtid. De gillar makt. Det räcker inte. Särskilt inte när man inte längre klarar av att fostra fram stadsbärande företrädare.

”Ur ett mer rationellt perspektiv är det dock svårt att se vad regeringen gjort för att förtjäna denna uppgång. Ansiktet utåt under hela krisen har varit statsepidemiolog Anders Tegnell. Det är också Folkhälsomyndigheten som i praktiken fattat de avgörande besluten, medan politikerna suttit i baksätet. Om något har tidigare politiska försummelser – bristen på beredskapslager och en underbemannad äldreomsorg – förvärrat krisen. De politiskt styrda regionerna har också haft problem med att få igång virustestning av befolkningen.”

”Många väljare vill gärna se en stark socialdemokrati som löser riktiga problem. Coronakrisen har tillfälligt gjort det möjligt att leverera detta, eller åtminstone ge intrycket av det. Under normala förhållanden saknar dock S idag både handlingskraft och svar 2000-talets frågor – vilket är anledningen till att de sakta men säkert malts ned i opinionen under 15 års tid. Konsensus kring välfärdsstat och arbetslinje i kombination med konflikt kring värde- och identitetsfrågor passar S illa. Tillfälliga samhällskriser kan inte ändra på detta grundläggande förhållande, bara förhala det.”

”Socialdemokraterna har en allt svagare förankring i den svenska arbetarklassen. Det är inte längre ett folkrörelseparti och det har hittills saknat den interna dynamik som skulle kunna omvandla partiet till en ledande urban, socialliberal kraft. Det mesta talar för att högerpartierna även efter krisen har samtidens utmaningar på sin sida.”
https://www.gp.se/ledare/socialdemokraternas-grundproblem-kvarstår-1.28530494