Verklighetsbilden

Medierna gör som de vill

Varför ska medierna vara "balanserade"? Vem avgör vad som är balanserat? Kan balanserad media vara möjlig till exempel inom skattefinansierad public service? Där styr individer som är färgade på sitt sätt och som har sina personliga nätverk. Det är verkligheten. Om man strävar efter "balans" eller "objektivitet" hos ett mediebolag skulle de aldrig göra något annat än att lyfta fram tre eller fyra olika perspektiv på varje fråga de tycker är värd nyhetsinslag. Till exempel ett mord i Helsingborg. Fakta är att en X blivit skjuten till döds vid en lekplats. Polisen bekräftar att det hänt och att de utreder ärendet. En kommunist får ge sitt perspektiv på det grova våldet. En nynazist får ge sitt perspektiv på det grova våldet. En socialdemokrat får ge sitt perspektiv på det grova våldet och en kristdemokrat får ge sitt perspektiv på det grova våldet. Då kanske vi får en balanserad beskrivning av var "mitten" ligger. Expressen efterlyser balans i nyhetsflödet nedan...

"Politiken har alltmer blivit en kamp om verklighetsbeskrivningen, och det är genom medierna som denna huvudsakligen förmedlas. Vilka frågor bör toppa dagordningen – klimatkrisen eller rekordet i dödsskjutningar? Vems fel är det att elpriset slår rekord i södra Sverige? Hur ska de politiska alternativen beskrivas? Svaret på de frågorna kan mycket väl avgöra valet. Det ställer oerhört höga krav på medierna i årets valrörelse. Journalister behöver vara pålästa ända ner på detaljnivå i de viktigaste sakfrågorna och hela tiden vara vaksamma på sin opartiskhet."

"Det står förstås partierna fritt att kalla varandra vad som helst – det högernationalistiska blocket, socialistblocket eller något annat. Men journalistiken måste förhålla sig neutral. En annan fälla att se upp med är falsk objektivitet. Visst finns det betydande oenighet inom båda blocken, men det vore missvisande att beskriva den som lika stor. Högersidan har gjort flera utspel tillsammans, där partierna har pekat på en gemensam inriktning för politiken. Någon motsvarande enighet finns inte alls på vänstersidan, där C och V i stället har dragit upp oförenliga röda linjer mot varandra."

"Ett fenomen under denna valrörelse är dagliga opinionsmätningar. Seriösa mätningar kräver att opinionsinstituten anstränger sig för att fånga in även svårnådda grupper, vilket förutsätter längre svarsperioder och viktningar mellan olika kvoter. Risken för stora felskattningar är därför uppenbar. Ännu värre blir det om dessa snabbmätningar sedan läggs till grund för att dra långtgående slutsatser om hur det går för olika partier i valrörelsen. Svenska medier håller oftast en hög nivå, men ”good enough” kommer inte att räcka i denna jämna valrörelse."

Ja, ja.... som vanligt landar vi i ett av filmen "Lejonkungens" bevingade ord: "Sanningen är i betraktarens ögon."

https://www.expressen.se/ledare/medierna-maste-halla--balansen-infor-valet/

Personligen tycker jag det är demokratiskt beklagligt att inte de lokala valen och riksdagsvalet har separata valdagar. Riksdagspartierna och deras nuvarande fokus på att ägna massor av tid åt att svartmåla varandras regeringsalternativ stjäl mycket uppmärksamhet på bekostnad av sakfrågorna. Sakfrågorna som förbättringsbehoven i våra skolor, förbättringsbehoven inom äldreomsorgen, förbättringsbehoven kopplat till företagsklimat och förbättringsbehoven kopplat till byggplaner blir bifrågor när det är våra huvudfrågor. August Strindberg sammanfattade det väl i pjäsen ”Ett drömspel”, ”Det är synd om människorna”. Om vi får lokala och nationella regeringar oförmögna att genomföra nödvändiga reformer är vi som lever i Sverige illa ute för överskådlig tid. Det får inte hända. 

Media och demokratin

Granska, utmana och skapa mångfald

Hur gör medier samhällsnytta på mer sätt än att vara anslagstavlor för vad som händer i till exempel lokalsamhällets idrotts- och nöjesliv? Eftersom vi skattebetalare, i Sverige, ger bidrag till många mediebolag anser jag att de har en skyldighet att granska och utmana makten i alla dess former. Jag tycker också de har ett demokratiskt viktigt uppdrag att lyfta fram mångfalden i våra samhällsbyggen. Mångfald är viktigt i kampen om konkurrenskraft med andra samhällsbyggen. Mångfalden exemplifieras på många olika sätt. Allt för många begränsar begreppet till etnisk bakgrund. Mångfald är oändligt mycket rikare än så som begrepp. Vissa är nykterister, andra gillar att då och då dricka alkohol. Vissa gillar att dricka öl, andra föredrar vin. Vissa är outbildade men praktiskt väldigt skickliga, andra är teoretiskt välutbildade och experter på att handlägga byråkratiska ärenden. Vissa bor i tätbebyggda hyreslägenheter, andra bor i villor. Vissa gillar att titta på allmänbildande TV-program, andra på nöjesprogram och porr. Vissa läser aldrig böcker, andra slukar dem i mängder. Vissa reser aldrig längre än några mil hemifrån, andra upptäcker världen. Vissa är religiösa i olika former, andra är ateister (tror inte på någon religion). Vissa gillar att ligga på stranden och sola, andra besöker gärna ”lokala sevärdheter”. Vissa tränar aldrig, andra tränar ofta. Vissa gillar pizza, andra gillar någon grönsaksrätt. Och så vidare. Mångfald är berikande men kräver respekt för olikheter. 

Som del av ett nystartat lokalt parti är det intressant att följa hur extremt svårt det är för nya partier att få medialt redaktionellt utrymme. Trots att tydlig faktaunderbyggd kritik framförs med konstruktiva förbättringsförslag. Kritik och förbättringsförslag som inte de etablerade partierna lyfter. Särskilt illa tycker jag det är när inte ens "Public service" tar sitt demokratiuppdrag på allvar och utesluter nya politiska krafter från deras journalistik. Ursäkterna "det är så många partier", "vi hinner inte med" och så vidare är inte acceptabla ursäkter. Alla invånare, föreningar och företagare som framför relevant kritik och förbättringsförslag borde alltid komma till tals. Utan undantag.  Jag delar Emanuel Karlstens kraftiga, och konstruktiva, kritik av de traditionella medierna. Särskilt Public Service. Framförda i hans nedan bifogade sommarprogram. De flesta av dem saknar överlevnadsförmåga då de saknar förmåga att anpassa sig till en helt ny tid. ”Internettiden”. Håll med om att det är märkligt att de är så konservativa att de inte bättre klarar av att anpassa sig till en ny tid.

https://sverigesradio.se/avsnitt/emanuel-karlsten-sommarprat-2022

Att jämföra Utvecklingspartiet demokraterna, UP, med lokala enfrågepartier är demokratiskt provocerande. UP är inget enfrågeparti. Och partiet har, i en tid där väldigt få är partimedlemmar, många lokala betalande partimedlemmar. Varav några tidigare engagerade moderater, socialdemokrater, centerpartister, sverigedemokrater, liberaler och Miljöpartister. De allra flesta ställer upp för första gången och har aldrig varit partimedlemmar tidigare. Partiet erbjuder politik för allt kommunen och regionen i Uppsala ansvarar för. Och partiet erbjuder så många som 47 erfarna, meriterade och engagerade kandidater. Det är mycket imponerande. Synd för dig som inte bor i Uppsala att du inte kan rösta på:

https://updem.se/

I sammanhanget skriver Peter Santeson, Expressen, en läsvärd ledare. 

”Public service-bolagen lider av ett stort förtroendegap. För att komma till rätta med det är självbelåtenhet fel inställning.”

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/svt-och-sr-borde-inte--vara-sa-sjalvbelatna/

Och den seriösa kritiska mediala granskningen har stor förbättringspotential. Erik Pelling har tid att vara regeringens utredare om hur Sverige bättre ska motverka växande segregation. Han är också kommunstyrelsens ordförande (S) i Uppsala. Samtidigt som han ska komma med lösningar på hur segregationen ska brytas leder han ambitionen att bygga snabbt, tätt och högt i Uppsalas södra stadsdelar. Om det tillåts bli verklighet blir det garanterat ökade utanförskapsproblem och växande segregation. Och hur ska Socialdemokraterna säkerställa att till exempel hälften av bostadssökande är ”nordiska”? Seriösa medier har en hel del att gräva i här. Gör de det?… Och våra ledande nationella politiker förnekar sig inte, alltid för sent och taffligt.

https://www.dn.se/sverige/ygeman-max-halften-med-utomnordisk-bakgrund-i-utsatta-bostadsomraden/

Seriösa medier borde göra mycket för att stärka vår demokrati, inte bidra till att begränsa den. The Economist har i de senaste numren av sin tidskrift haft flera allvarliga artiklar om att stödet till fascistiska krafter kraftigt ökar i Europa. Inte minst i Ungern, Polen och Italien. Du som tycker att demokrati är den minst dåliga styrformen av ett land får gärna bli en del av Utvecklingspartiet demokraterna. Vi vill stärka vår demokrati.

https://www.economist.com/europe/2022/07/28/italys-next-government-may-be-more-nationalist-than-europe-likes