Fel fokus!

Vad är rimliga avkastningskrav?

Det talas mycket bland politiker, och bland folket i övrigt, om det är bra med riskkapitalister inom verksamheter som ingår i det sociala kontraktet. I det sociala kontraktet inkluderar jag en möjlighet för alla att få en bra grundutbildning, stöd till funktionshindrade, omsorg av missbrukare, stöd till arbetslösa, stöd till människor som inte klarar av att finansiera det som definieras som existensminimum, omsorg av våra äldre och sjukvård.

Ineffektiv offentlig verksamhet?
Det som stör många, inklusive mig, är om prissättningen av de skattefinansierade tjänsterna är så högt satta att privata leverantörer kan tjäna mycket pengar samtidigt som de levererar tjänster med beställd kvalitet. Problemet är inte att de kan tjäna pengar utan hur det med rimliga kvalitetskrav går att tjäna massor av pengar. Det innebär i så fall att skattebetalarna upphandlar för dyrt.

Rimliga avkastningskrav
Enligt mig är det önskvärt med privat riskkapital inom välfärdssektorn men de ska kunna acceptera rimliga avkastningskrav och vi måste bygga in krav på resultatutjämningsfonder som kan garantera en mjuk verksamhetsövergång eller att en verksamhet som fått ekonomiska problem åter lyckas generera vinst och kan överleva. Jag tycker en avkastning motsvarande internbanksränta (STIBOR) + 4% är rimligt. Det exkluderar många av dagens stora riskkapitalbolag som under sina års innehav har mycket högre avkastningskrav. Vad tycker du? Jag tycker det är bedrövligt om valfriheten och mångfalden offras på grund av några få rötskaft och för att politiken inte snabbare kan kvalitetssäkra ramarna som styr produktion av välfärdstjänster!

Ändrade ramverk istället för enfald
Låt mig exemplifiera orimligheten att Vänsterpartiet, med Sjöstedt som härförare, tillåts beskriva en del av verkligheten som hela sanningen med lite fakta. Av landets samtliga friskoleföretag är över 95% små företag. Enligt en genomgång av 900 friskoleföretags resultat från 2012 visar det sig att mycket få av dessa friskolor har en lönsamhet över de 2% som kommunerna själva strävar efter. Istället för att köpa Vänsterns beskrivning av verkligheten borde Alliansen 1) införa krav på resultatutjämningsfonder 2) förbjud selektiva urval av elever i grundskolan och endast utifrån betyg på gymnasiet 3) förbjud skatteparadisupplägg kopplade till bolag som producerar tjänster inom ramen för det sociala kontraktet. Vad väntar Alliansen på? Låter de valfriheten och mångfalden förlora på grund av en falsk verklighetsbeskrivning? Korrigera ramverket! Nu!

Offentlig Privat Samverkan, OPS
Gång efter gång har vi i Uppsala försökt genomföra OPS projekt. Gränby Arena/Uppsala arena är ett exempel. Försöken har av olika orsaker misslyckats. I grunden gillar jag upplägget att om ett samhällsbehov finns, som politiken vill tillfredsställa, så kan offentliga och privata krafter med fördel hjälpas åt att förverkliga projekten om det bedöms bli bästa lösning för skattebetalarna.

Allyson Pollock, professor vid Queen Mary University of London, visar dock att nästan alla OPS projekt i England blir för dyra och att traditionella upphandlingar skulle ha blivit betydligt billigare för skattebetalarna. Bl a har hon studerat 103 brittiska OPS sjukhusbyggen. Stockholm läns skattebetalare får nu också lära sig hur dyrt det kan bli då Nya Karolinska sjukhuset upphandlats inom ramen för OPS. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man gör stora ekonomiska åtaganden....

Vad händer nu?

Allt är inte guld som glimrar
Som jag tidigare skrivit tycks allt fler ledande rikspolitiker distansera sig från riskkapitalister kopplade till skola, omsorg och vård. Självklart är det kopplat till att vi invånare, även bland Alliansens väljare, inte tycker att våra skattepengar ska användas till fel saker. Fel saker kan då t ex vara avancerat finansiellt trixande för att kortsiktigt tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag tycker absolut att mina skattepengar ska användas klokt. Jag gillar inte att verksamheter som ska drivas långsiktigt och uthålligt har handlingsutrymmet att kunna tjäna kortsiktigt snabba pengar samtidigt som de är utan finansiellt ansvar om verksamheten under en tid går med förlust. En sådan ekvation blir för kostsam för oss skattebetalare och riskerar att skapa onödigt stora problem för berörda invånare.
http://www.dn.se/nyheter/politik/fp-inga-riskkapitalbolag-i-varden/

Samtidigt blir jag förundrad över hur Folkpartiet tänker i frågan om ägandet av bolag som driver t ex skolor och äldreboenden. Även om riskkapitalister har som affärsidé att köpa så billigt som möjligt, omstrukturera och sedan sälja så dyrt som möjligt, inom ett begränsat antal år, innebär det inte att andra företag kan vilja drivas lika. Vad vill egentligen FP? Hindra finansiella bolag från att äga liknande verksamheter eller vill de se till så att de som äger dem, utöver kvalitetskrav, också måste tvingas avsätta medel för att hålla en blödande verksamhet under armarna under några år tills kostnadsanpassningar hunnits genomföras, eller intäkterna minst matchar kostnaderna eller verksamheten avvecklats under ordnade former? Att peka finger på riskkapitalister är att kraftigt underskatta den grundläggande utmaningen att kunna driva verksamheter inom välfärdens kärna över konjunkturcykler utan att kvaliteten för berörda invånare kraftigt påverkas. Populism? Vad tycker du? Själv har jag föreslagit krav på någon form av resultatutjämningsfonder.

Även den liberala tidningen UNT ifrågasätter nu vinstperspektivet kopplat till t ex skolverksamhet. Återigen gillar jag ifrågasättandet av hur våra skattepengar används men vad är tidningens ledares förslag? Att icke offentlig skolverksamhet precis som UNT med fördel ska drivas som en stiftelse?
http://www.unt.se/ledare/en-vinst-for-valfarden-2688779.aspx

Glöm inte att nästan alla riskkapitalbolag får sin finansiella hävstång genom att de i huvudsak använder våra pensionspengar när de spekulerar. När riskkapitalbolagen misslyckas påverkar det även våra pensioner.

Glöm inte heller att en av de personer som tjänat massor av pengar på att, samtidigt som han var Socialdemokratisk riksdagsledamot, bygga upp och sälja behandlingshem var Jan Emanuel. Samme F.d Socialdemokratiske riksdagsledamot har också varit och är inblandad i mycket avancerade upplägg för att undvika skatt på pengar som helt skapats genom skattefinansierade verksamheter.....

Tungan rätt i munnen

Lämpliga ägare
Vilken typ av ägare är lämplig att driva viktig och offentligt finansierad verksamhet? Personligen har jag bl a tyckt att bolag som bedriver t ex skol- eller äldreomsorgsverksamhet måste avsätta eventuella vinstmedel i buffertfonder för att kunna användas i dåliga tider istället för att verksamheten bara stängs ner och skattebetalarna får ta smällen. I t ex England och USA, som är mycket företagsvänliga samhällen, drivs de flesta privata skolor och vårdverksamheter i stiftelseform, inte i vinstdrivna bolag. Personligen tycker jag att det är mycket tveksamt med kortsiktiga ägare till t ex skolverksamhet. Jag tycker att den som driver skolverksamhet ska ha den långsiktiga och entydiga affärsmodellen att driva framgångsrik utbildning. Jag tycker inte den huvudsakliga affärsmodellen ska vara att tjäna stora pengar på att köpa en verksamhet som man inom några få år ska sälja för mycket högre pris än vad man själv betalat. Hur tolkar du att först Anders Borg, finansminister (M) och nu Jan Björklund (FP) gör utspel om att riskkapitalister är olämpliga ägare för t ex skolverksamhet? Kan det vara så att även deras kärnväljare tycker illa om kortsiktigt ägande kopplat till skola, omsorg och vård? Att riskkapitalbolag trixar med penningflöden är väl inte förvånande, det är ju deras affärsinriktning. Köp billigt. Sälj dyrt.
http://www.di.se/artiklar/2013/10/28/bjorklunds-till-ny-attack-mot-riskkapitalbolagen/

Lärde vi oss inget på 90-talet?
Senast vi hade stora flyktingströmmar till Sverige var när Balkankrigen rasade. Många medmänniskor var i stort behov av akut medmänsklighet och även då ställde Sverige generöst upp för många utsatta. Den gången tvingades Migrationsverket hyra svindyrt boende för många. Då som nu finns alltid människor som maximalt utnyttjar möjligheten att tjäna snabba och enkla pengar. Vad lärde sig staten av utmaningarna på 90-talet? Är det inte lämpligare att staten snabbt köper in baracker och ställer dem på av staten kontrollerad mark, alternativt snabbt avtalad kommunal mark, istället för att återigen betala sjukt mycket skattepengar för boendeformer som annars aldrig skulle inbringa liknande belopp. Jag blir förbannad när jag återigen ser hur vi skattebetalare får betala löjliga ersättningar för undermåliga långtidsboenden som erbjuds. Vad tycker du?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/camping-tjanar-miljoner-pa-flyktingar_8662874.svd