Hög tid att ifrågasätta

Rimligt att vi får ett högt värde för höga skatter

Svenskarna tillhör världens mest skattetyngda folk. I vart fall de människor som jobbar eller som har jobbat och nu försöker leva rimligt bra på sin pension. I ljuset av denna verkliga verklighet är det mycket befogat att till exempel ifrågasätta varför skolan inte lyckas mycket bättre med att bilda våra elever, vården inte lyckas ge behövande snabb tillgänglighet till nödvändiga vårdinsatser, allvarligt sjuka ifrågasätts för att få sjukersättning, äldre inom äldreomsorgen drabbas av omfattande kvalitetsbrister och så vidare. Dessutom visar det sig gång efter gång att kommuner och regioner regelbundet upphandlar dåligt och köper in både produkter och tjänster dåligt. För att inte tala om alla hyresavtal som tecknas på ett dåligt sätt. En sak är säker och det är att detta tydligt exemplifierar att vi behöver mer kompetenta företrädare för oss invånare inom politiken. En jämförelse som vissa brukar använda är att en fisk ruttnar från huvudet och nedåt.

Emma Jaenson, UNT, skriver mycket läsvärt om ovan i en ledare som jag bifogar nedan.

"I en debattartikel i DN (20/11) tar han som exempel att region Stockholm köpte in munskydd för 42 kronor styck under pandemin. Men när Scania förhandlade kostnaden gick den ner med 35 procent till 27 kronor." 

"Att se till att våra pengar används väl borde vara politikers kärnuppdrag, oavsett politisk färg. Men ofta tycks våra gemensamma medel gå till sådant som ligger utanför allmänhetens intressen, och som emellanåt direkt motarbetar det som många anser att skattepengarna bör finansiera. Ta som exempel Uppsala kommuns 90 kommunikatörer, eller att antalet administratörer har gått om antalet läkare i region Kronoberg. Managementfolk blir fler, samtidigt som de som arbetar med kärnuppgifter blir färre." 

"På det stora hela kan detta ses som småsummor. Men det visar på något symptomatiskt. Lite slöseri leder till stort, vilket i längden riskerar att resultera i miljardförluster för arenabyggen och sjukhus."

"En genomsnittssvensk betalar varje månad mer än femtio procent i skatt efter arbetsgivaravgifter, kommunalskatt, moms och diverse punktskatter som bensinskatt och alkoholskatt. Eftersom svenska skatter är bland de högsta i världen borde kvaliteten på sjukvård, skola och polis ligga i världsklass. Vi borde inte ha gängkriminalitet, barnmorskekris och ett Akademiska sjukhus som krävs på vite på grund av brist på vårdplatser. Men ökad skattebörda tycks i många fall snarare ha ökat belastningen på samhällets kärnuppgifter, skapat mängder av hitte-på-jobb och bidragit till en snårigare byråkrati."

"De allra flesta människor är villiga att betala skatt så länge det går sådant som en fungerande skola, vård och polisväsende. Men det förutsätter att våra pengar förvaltas väl av våra folkvalda. Inför valet borde det föras en mycket djupare diskussion om vad våra pengar går till och hur vi medborgare vill att dessa pengar ska användas. Det är välkommet att Östling tar ett eget initiativ för att granska offentligheten. Det är trots allt dina och mina pengar det handlar om."

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/sjukvardskris-trots-skatt-i-varldstopp/rg9vp1ej

Fel fokus!

Vad är rimliga avkastningskrav?

Det talas mycket bland politiker, och bland folket i övrigt, om det är bra med riskkapitalister inom verksamheter som ingår i det sociala kontraktet. I det sociala kontraktet inkluderar jag en möjlighet för alla att få en bra grundutbildning, stöd till funktionshindrade, omsorg av missbrukare, stöd till arbetslösa, stöd till människor som inte klarar av att finansiera det som definieras som existensminimum, omsorg av våra äldre och sjukvård.

Ineffektiv offentlig verksamhet?
Det som stör många, inklusive mig, är om prissättningen av de skattefinansierade tjänsterna är så högt satta att privata leverantörer kan tjäna mycket pengar samtidigt som de levererar tjänster med beställd kvalitet. Problemet är inte att de kan tjäna pengar utan hur det med rimliga kvalitetskrav går att tjäna massor av pengar. Det innebär i så fall att skattebetalarna upphandlar för dyrt.

Rimliga avkastningskrav
Enligt mig är det önskvärt med privat riskkapital inom välfärdssektorn men de ska kunna acceptera rimliga avkastningskrav och vi måste bygga in krav på resultatutjämningsfonder som kan garantera en mjuk verksamhetsövergång eller att en verksamhet som fått ekonomiska problem åter lyckas generera vinst och kan överleva. Jag tycker en avkastning motsvarande internbanksränta (STIBOR) + 4% är rimligt. Det exkluderar många av dagens stora riskkapitalbolag som under sina års innehav har mycket högre avkastningskrav. Vad tycker du? Jag tycker det är bedrövligt om valfriheten och mångfalden offras på grund av några få rötskaft och för att politiken inte snabbare kan kvalitetssäkra ramarna som styr produktion av välfärdstjänster!

Ändrade ramverk istället för enfald
Låt mig exemplifiera orimligheten att Vänsterpartiet, med Sjöstedt som härförare, tillåts beskriva en del av verkligheten som hela sanningen med lite fakta. Av landets samtliga friskoleföretag är över 95% små företag. Enligt en genomgång av 900 friskoleföretags resultat från 2012 visar det sig att mycket få av dessa friskolor har en lönsamhet över de 2% som kommunerna själva strävar efter. Istället för att köpa Vänsterns beskrivning av verkligheten borde Alliansen 1) införa krav på resultatutjämningsfonder 2) förbjud selektiva urval av elever i grundskolan och endast utifrån betyg på gymnasiet 3) förbjud skatteparadisupplägg kopplade till bolag som producerar tjänster inom ramen för det sociala kontraktet. Vad väntar Alliansen på? Låter de valfriheten och mångfalden förlora på grund av en falsk verklighetsbeskrivning? Korrigera ramverket! Nu!

Offentlig Privat Samverkan, OPS
Gång efter gång har vi i Uppsala försökt genomföra OPS projekt. Gränby Arena/Uppsala arena är ett exempel. Försöken har av olika orsaker misslyckats. I grunden gillar jag upplägget att om ett samhällsbehov finns, som politiken vill tillfredsställa, så kan offentliga och privata krafter med fördel hjälpas åt att förverkliga projekten om det bedöms bli bästa lösning för skattebetalarna.

Allyson Pollock, professor vid Queen Mary University of London, visar dock att nästan alla OPS projekt i England blir för dyra och att traditionella upphandlingar skulle ha blivit betydligt billigare för skattebetalarna. Bl a har hon studerat 103 brittiska OPS sjukhusbyggen. Stockholm läns skattebetalare får nu också lära sig hur dyrt det kan bli då Nya Karolinska sjukhuset upphandlats inom ramen för OPS. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man gör stora ekonomiska åtaganden....