Enskilda politikers kompetens och erfarenheter har stor praktisk betydelse
Ska vi bara strunta i att ledande politiker ständigt skyller på att de varit naiva? Eller är det hög tid att börja rösta hem kompetenta och erfarna ledande politiker? Personligen förlåter jag inte naivitet och omdömeslöshet hos ledande politiker. Människors egen uppfattning om sin förträfflighet duger inte, de ska ha dokumenterade meriter som gör dem lämpliga för de viktiga uppdrag de erbjudits och valt att ta på sig. Thomas Gür skriver klokt om hur less man blir på det bristande politiska ledarskapet.
”
Ska den svenska politikerkåren bli tagen på allvar framöver bör den också lära sig att be om förlåtelse.”
"Det räcker inte att säga att "vi har varit naiva" när något går fel i politiken. Även politiker måste tillåta sig att uppvisa ånger för att förhoppningsvis erhålla försoning."
”Så som många redan har reagerat är det tröttsamt att höra ansvariga beslutsfattare återkommande säga sådant som: ”Vi var naiva…”, ”Med facit i hand …”, ”Vi såg det inte komma ...”.”
"Det som får oss att mentalt resa ragg på grundläggande plan handlar om vår, ofta omedvetna, föreställning om hur ett ärligt och äkta ment medgivande om skuld, och på det förlåtelse, ska se ut; en uppfattning som vilar på en långvarig judisk och kristen tradition om ånger och försoning."
"Som den nyss framlidne brittiske filosofen Roger Scruton påpekat, så handlar det ytterst om att bägge sidor försakar, eller, högtidligare, frambär ett offer. Den som medger sitt fel, prisger sin stolthet. Och den som förlåter, prisger sin förbittring. Den förlåtande får upprättelse och kan, förhoppningsvis, därmed avstå från den vilja till vedergällning som vederbörande bär i sitt bröst.
"Men förlåtelse kan bara ges om vissa villkor är uppfyllda, och det vet också den som innerligt ber om förlåtelse. Vi förlåter dem som oss skyldiga är, när de medger sin skuld. Det får dock inte bara vara en läpparnas bekännelse, utan de måste övertyga oss genom handlingar som innebär försoning och ånger."
"På det politiska planet innebär ovanstående en ansvarsskyldighet av beslutsfattare, såväl förtroendevalda politiker som tillsatta offentliga tjänstemän, där de, moraliskt, inte bara kan svepa förbi sina misstag med ord om naivitet och facit i hand, och ändå av oss begära fortsatt förtroende. Det är ingen slump att det första som ryker i totalitära politiska system är den offentliga maktens skyldighet att ta ansvar för sina handlingar."
https://www.gp.se/ledare/%C3%A4ven-politiker-m%C3%A5ste-kunna-be-om-f%C3%B6rl%C3%A5telse-1.25111289
Dagens besvikelse
Stefan Löfven och hans regering. Om och om igen visar statsministern att han inte är kompetent för sin svåra och viktiga roll. I Italien görs nu stenhårda prioriteringar inom sjukvården. Prioriteringar om fortsatt chans till liv eller död. Tror du äldre prioriteras? Vi har många färre intensivvårdsplatser per invånare i Sverige än i Italien. Vi måste göra mer för att minska det akuta sjukvårdstrycket på mycket begränsade intensiva sjukvårdsplatser. Av det jag kunnat läsa om krisen i Italien och Kina så förstår jag inte hur riksepedemiologen tänker? Volymproblematiken i akutvården är problemet. Svårt sjuka i behov av syresättning när lungorna pajar dör om de inte får sjukvårdshjälp. Hur många tror du kommer att dö på grund av kapacitetsbrist inom vården? Volym har alltid betydelse. Nu borde vi lansera förslag på beteenden för att minska spridningen samtidigt som vi inte ska krascha ekonomin.
https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-stang-ned-sverige-for-att-skydda-sverige/
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/03/13/coronakrisen-ar-har/?fbclid=IwAR26nN1u4QxNdv7hYqvm06Q4udIrEz4JVXunWoD9ASUNIcpmCFbJX-_Khoo
https://www.expressen.se/nyheter/experten-smittan-kommer-storma-fram/
https://www.expressen.se/ledare/coronaviruset-kan-falla-populisterna/
Anna Dahlberg, Expressen, skriver som så ofta klokt i nedan ledarartikel. Precis som jag har hon många gånger skrivit om hur svagt ledarskapet över Sverige är. Det handlar självklart om att många av dem som tagit på sig rollen som politiska ledare inte är tillräckligt kompetenta för sin roll. Läs hennes artikel nedan. Om vi vill att Sverige ska utvecklas bättre måste vi rösta fram mer kompetenta och erfarna politiska ledare.
”Det finns förstås mycket som skiljer 2020 års coronakris från 2015 års flyktingkris. Till att börja med har vi inget facit än över hur den svenska krishanteringen står sig den här gången. Då var det uppenbart att Sverige var ett av de mest utsatta länderna på grund av våra egna politiska prioriteringar. Nu kämpar nästan alla länder med samma utmaningar, och en pandemi går inte att stoppa med signalpolitik och ID-kontroller vid Öresundsbron.”
”1) En ovilja att ta in situationens allvar. Precis som under migrationskrisen har instinkten varit att tona ner riskerna. Från Folkhälsomyndigheten gav man tidigt besked om att Sverige sannolikt bara skulle drabbas av enstaka fall. Efterhand har man behövt backa flera gånger, vilket har påverkat förtroendet för myndigheten. Sommaren 2015 fanns en oförmåga att förstå att det som hände i Turkiet snart skulle vara verklighet på svenska gator. På samma sätt har man nu haft svårt att ta in att det dramatiska virusutbrottet i kinesiska Wuhan skulle skölja som en tsunami över Europa och Sverige.”
”2) Problem med styrning. Både under migrationskrisen och coronakrisen är det påtagligt vilken undanskymd roll regeringen har spelat. I andra länder är det självklart att det är regeringscheferna som frontar krisarbetet utåt och fattar besluten. Här dröjer det tills krisen blir akut innan regeringen Löfven börjar kalla till presskonferenser. Även i det läget är det tydligt att regeringen ser som sin roll att facilitera snarare än att leda.
”Om myndigheterna begär det kommer vi att agera”, lyder standardformuleringen. Då var det inre gränskontroller som måste vänta. Nu är det andra centrala beslut, exempelvis restriktioner, som regeringen inte anser sig kunna fatta på egen hand.”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/sverige-vagrar-se-kriser-forran-laget-ar-extraordinart/
Dagens stjärna
Håkan Boström, GP. I en tid när vi ska undvika fysiska kontakter är det ändå viktigt att ge massor av uppskattning till alla viktiga yrkesgrupper som kämpar för att vårt samhälle ska fungera.
”En annan utsatt grupp just nu är omsorgs- och sjukvårdspersonal som troligen kommer möta smittade människor i sitt jobb och i många fall tvingas arbeta övertid. De här grupperna kan inte stanna hemma. Det är helt avgörande att de går till jobbet, friska, i det läge som råder. Det gäller förstås också fler yrkeskategorier: Poliser, brandmän, alla som arbetar i livsmedelsaffärer, de som kör ut maten, de som producerar den eller lastar om den i hamnarna. Listan kan göras längre. Någon måste kunna reparera vattenläckan på sjukhuset eller fixa ett havererat IT-system, och så vidare. Föreställningen att samhället kan stänga ned helt är falsk – rentav farlig.”
”Det som nu behövs är en kombination av både individuellt ansvarstagande och kollektiv solidaritet. Att agera ansvarsfullt personligen, samtidigt som man följer instruktioner. Att coronaviruset slår hårdast mot de redan skröpliga kan tyckas grymt. Men det har den fördelen att de som är unga och friska vågar göra sin samhällsinsats för helheten. Det är samma princip som när 20-åringar skickas till fronten i krig för att värna sitt land. Fallerar det drabbar det alla skoningslöst.”
”Det är enbart genom samordning vi kan övervinna den här krisen. Det kräver inte minst erkänsla och respekt för de som genom sitt yrkesval kommer behöva utsätta sig för större påfrestningar. När den akuta faran är över finns det också skäl att belöna dessa grupper extra för deras insats.”
https://www.gp.se/ledare/samhället-måste-stå-upp-för-sina-hjältar-1.25351494
