Framgångsrecept
Under sommartidens ledighet har du chansen att bland annat reflektera över vad som krävs för att ditt liv ska kännas mer framgångsrikt. Enligt nyligen släppta forskningsresultat finns sex perspektiv att väga in i en framgångsrik ekvation. Hur väl lever du ditt liv för att matcha dessa perspektiv?
http://www.va.se/nyheter/2016/06/28/sa-blir-du-framgangsrikare-an-martin-luther/
Opposition som trovärdigt kan ta över
Igår släpptes en debattartikel skriven av Staffan Danielsson, riksdagsledamot för Centerpartiet och mig av Dagens Industri. Den handlar om att vi efterlyser ett borgligt alternativ som kan ta ett ledaransvar för Sverige. Det förutsätter att C, M, L och KD enas om kompromisser inom de för folket viktigaste politiska frågorna. Det inkluderar migrations- och inkluderingspolitiken. Om inte C, M, L och KD redan i år formerar sig för att vara ett regeringsalternativ i minoritet är det hög tid att på allvar börja överväga nya politiska samarbeten som långt ifrån vänsterpolitik och främlingsfientlighet kan leda landet efter nästa val. Det brådskar.
http://artikel.di.se/artiklar/2016/7/3/debatt-centern-aventyrar-alliansen/
http://artikel.di.se/artiklar/2016/7/3/migrationsverket-halften-kan-fa-nej/
http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/30/debatt-sa-skapas-fler-enkla-jobb/
Tove Lifvendahl, ledarskribent i SvD, beskriver den borgerliga oppositionen på ett bra sätt i bifogad krönika. "Men det är inte en samspelt opposition som står redo att rycka makten imorgon. Och inför detta uppenbara faktum kan ingen vara förvånad över att ett populistiskt parti har etablerat sig på en nivå högt över sitt valresultat." 2016 är ett kritiskt år under vilket C, M, L och KD behöver visa att de har en gemensam och tydlig reformagenda för Sverige. En reformagenda som inger större framtidstro för de flesta svenskar än vad som finns nu.
http://www.svd.se/alliansen-kvar-pa-perrongen/om/ledare
Sekulär skola
En samlad inkluderingspolitik måste vara en naturlig del av en nödvändig reformagenda. Visst kan vi vara överens om att det inte är smart med religiösa skolor om vi vill undvika segregation och att det är smart att frikoppla religion, eller ismer, från att kunna driva sin tro som del av undervisningen om barn så långt som möjligt ska ges friheten att forma sin egen trosuppfattning genom att fördomsfritt få lära sig om alternativ som finns. Samtidigt går det sannolikt att åstadkomma det även om en huvudman till en skola är till exempel svenska kyrkan, eller går det då inte att få icke kristna att söka sig dit? Kommer KD göra definitiva offentliga utspel om detta i Almedalen 2016?... Jag tror att det finns politiska partier som kan forma en trovärdig och konkurrenskraftig väg framåt som undviker inflytande från naivism, vänsterideologi, inskränkthet och människoförakt. Vad tror du?
http://www.gp.se/ledare/lättja-präglar-debatt-om-religiösa-friskolor-1.3444351
Liberalerna i Almedalen
L var först ut i Almedalen igår. L är fel ute med att generellt stärka EU mer! EU samarbetet behöver göra mer och bättre inom färre politiska områden, inte fler områden. För att motverka att EU ägnar sin energi åt annat än de naturliga huvudområdena bör "röda kort" och kvalificerad majoritet tillämpas inom unionsamarbetet. Utökad överstatlighet är fel väg framåt och vetorätt, mot förslag som centraliserar mer makt, bör bli en självklarhet. Återigen är rätt väg framåt att koncentrera samarbetet på huvudsaker istället för på allt. Då blir det också lättare att få EUs invånare att acceptera unionen som något positivt.
Bra med marknadsekonomifokus och fokus på människors möjligheter till fria val. Oxå bra med stärkt Europol, Europas FBI, för att inom unionen samlat bekämpa brottslighet i alla dess former och terrorism. Det och miljöförbättring samt FoU är exempel på huvudfrågor inom EU.
Självklart kunde inte Björklund låta bli att tala om skolan. Han raljerade bland annat om att regeringen nu har fler skolministrar än idéer. Han presenterade fler skolreformer trots att forskning visat att mängden reformer sedan 90-talet är ett stort skäl till skolans allt sämre resultat. I linje med Ls centraliseringsiver fortsatte han även med tjatet om att förstatliga skolan, något som inte leder mot någon förbättring. Inom försvars och energipolitiken gjordes utspel som kan ses som ultimativa för att L ska ingå i ett alternativt regeringslag i framtiden.... Ja, ja... Det är kanske dags att inse att Alliansen gjorde stor nytta för Sverige förr, nu krävs sannolikt något nytt. Varför inte "Framtidspakten" ; )
http://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/stor-risk-for-annu-en-forlamad-regering/
Visar inlägg med etikett energipolitik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett energipolitik. Visa alla inlägg
måndag 4 juli 2016
Stärkt samarbete
Etiketter:
Alliansen,
ansvar,
Centerpartiet,
debatt,
Di,
energipolitik,
försvar,
marknadsekonomi,
migration,
Regeringsalternativ,
samarbete,
ultimatum,
utspel,
valfrihet
lördag 23 februari 2013
Ostyrbar nation
En nation utan ledning
Vad händer med Sverige om vi efter valen 2014 vaknar upp och har en parlamentarisk situation där ingen hållbart möjlig majoritet kan skapas? Regeringsalternativen är relativt många men hur hållbara är de? Jag har svårt att se att något parti kan tänka sig att försöka samregera med SD. Inget riksdagsparti kommer heller att samregera med V. För att skapa förutsättningar för dagens regeringssamarbete kompromissades en gemensam energipolitik fram där Centerpartiet fick acceptera att befintliga kärnkraftsverk får ersättas med nya om de som bygger står för kostnaderna och alla risker mot att en kraftig satsning på förnyelsebara energikällor genomförts och fortsatt pågår. Folkpartiet har tydligt markerat att de vill investera i nya kärnkraftverk trots överenskommelsen. Energipolitiken är central för ett välfärdssamhälle. Folkpartiets inställning i energiförsörjningspolitiken och nu försvarspolitiken gör det sannolikt mycket svårt för MP att kunna ingå i en hållbar regering med dem. Även om S och M skulle kunna bilda en majoritetsregering tror jag inte det händer då vi inte är ekonomiskt i fritt fall eller befinner oss i krig. M är fortsatt ett skattesänkarparti som vill vara statsbärande. S är fortsatt ett parti som hårt vill beskatta oss invånare och politiskt omfördela pengar via alla våra transfereringssystem. Även S vill vara statsbärande. Försök föreställa dig Reinfeldt som statsminister, Löfven som finansminister osv...... Tänk dig följande valresultat: M = 28, C = 6, FP = 5, KD = 4, S = 32, MP = 8, SD = 12 och V = 5. Scenariet bygger på att C lyckades räta upp tabbarna runt idéprogrammet och att Både C och KD får rikligt med stödröster från M. S har erfarenhet av att leda egna minoritetsregeringar. M har erfarenhet av att leda komplexa minoritetsregeringar. Kanske blir den initials lösningen en M minoritetsregering som tungt, tungt, tungt försöker kryssa sig framåt. Vi får se hur det blir.
Risken är stor att Sverige har en ostyrbar eller mycket, mycket handlingslös regering efter riksvalet 2014. Risken är då stor att det blir nyval efter nyval som inte leder till några större parlamentariska skillnader. Till sist kanske Löfven får bli finansminister i en krisregering i alla fall. Om det läget inträffar kommer definitivt C, KD och FP få en ordentlig chans att visa om de var för sig tillför något inom svensk politik och kan attrahera betydligt fler väljare än idag.
Personligen blir jag för var dag allt mer övertygad om att partiernas företrädare är mycket avgörande för hur väljarstödet svänger. Vi lever i en komplex värld. Vi lever också i en tid där de som har jobb inte hinner att sätta sig in i alla perspektiv som finns t o m kopplat till en liten cykelvägsfråga i Uppsala. Verkligheten är också att de allra flesta människor inte bryr sig om ideologier. I denna värld väljer många att rösta på lag av ledande personer som man känner förtroende för. Förtroende får man utifrån kunskap, erfarenhet och kommunikativ förmåga. För att vända trenden för FP, C och KD måste de byta ledande företrädare? Är det t ex sannolikt att tillräckligt många vet vem KDs nya EU "dragplåster" Adaktusson är? Om vi antar att tillräckligt många svenskar har en uppfattning om vem han är, tror väljarna att hans journalisterfarenhet räcker till för att skapa önskade resultat? Hur gick det för journalisten Jens Orback som gjordes till S minister?
För svenska folkets skull hoppas jag att FP, C och KD mycket snart hittar budskapen och budskapbärarna som kan vinna tillräckligt många väljares förtroende. Vi får se... Det börjar bli bråttom. Dagens ledare i UNT är läsvärd.
http://www.unt.se/ledare/foraldrafritt-i-maramo-2290001.aspx
Vad händer med Sverige om vi efter valen 2014 vaknar upp och har en parlamentarisk situation där ingen hållbart möjlig majoritet kan skapas? Regeringsalternativen är relativt många men hur hållbara är de? Jag har svårt att se att något parti kan tänka sig att försöka samregera med SD. Inget riksdagsparti kommer heller att samregera med V. För att skapa förutsättningar för dagens regeringssamarbete kompromissades en gemensam energipolitik fram där Centerpartiet fick acceptera att befintliga kärnkraftsverk får ersättas med nya om de som bygger står för kostnaderna och alla risker mot att en kraftig satsning på förnyelsebara energikällor genomförts och fortsatt pågår. Folkpartiet har tydligt markerat att de vill investera i nya kärnkraftverk trots överenskommelsen. Energipolitiken är central för ett välfärdssamhälle. Folkpartiets inställning i energiförsörjningspolitiken och nu försvarspolitiken gör det sannolikt mycket svårt för MP att kunna ingå i en hållbar regering med dem. Även om S och M skulle kunna bilda en majoritetsregering tror jag inte det händer då vi inte är ekonomiskt i fritt fall eller befinner oss i krig. M är fortsatt ett skattesänkarparti som vill vara statsbärande. S är fortsatt ett parti som hårt vill beskatta oss invånare och politiskt omfördela pengar via alla våra transfereringssystem. Även S vill vara statsbärande. Försök föreställa dig Reinfeldt som statsminister, Löfven som finansminister osv...... Tänk dig följande valresultat: M = 28, C = 6, FP = 5, KD = 4, S = 32, MP = 8, SD = 12 och V = 5. Scenariet bygger på att C lyckades räta upp tabbarna runt idéprogrammet och att Både C och KD får rikligt med stödröster från M. S har erfarenhet av att leda egna minoritetsregeringar. M har erfarenhet av att leda komplexa minoritetsregeringar. Kanske blir den initials lösningen en M minoritetsregering som tungt, tungt, tungt försöker kryssa sig framåt. Vi får se hur det blir.
Risken är stor att Sverige har en ostyrbar eller mycket, mycket handlingslös regering efter riksvalet 2014. Risken är då stor att det blir nyval efter nyval som inte leder till några större parlamentariska skillnader. Till sist kanske Löfven får bli finansminister i en krisregering i alla fall. Om det läget inträffar kommer definitivt C, KD och FP få en ordentlig chans att visa om de var för sig tillför något inom svensk politik och kan attrahera betydligt fler väljare än idag.
Personligen blir jag för var dag allt mer övertygad om att partiernas företrädare är mycket avgörande för hur väljarstödet svänger. Vi lever i en komplex värld. Vi lever också i en tid där de som har jobb inte hinner att sätta sig in i alla perspektiv som finns t o m kopplat till en liten cykelvägsfråga i Uppsala. Verkligheten är också att de allra flesta människor inte bryr sig om ideologier. I denna värld väljer många att rösta på lag av ledande personer som man känner förtroende för. Förtroende får man utifrån kunskap, erfarenhet och kommunikativ förmåga. För att vända trenden för FP, C och KD måste de byta ledande företrädare? Är det t ex sannolikt att tillräckligt många vet vem KDs nya EU "dragplåster" Adaktusson är? Om vi antar att tillräckligt många svenskar har en uppfattning om vem han är, tror väljarna att hans journalisterfarenhet räcker till för att skapa önskade resultat? Hur gick det för journalisten Jens Orback som gjordes till S minister?
För svenska folkets skull hoppas jag att FP, C och KD mycket snart hittar budskapen och budskapbärarna som kan vinna tillräckligt många väljares förtroende. Vi får se... Det börjar bli bråttom. Dagens ledare i UNT är läsvärd.
http://www.unt.se/ledare/foraldrafritt-i-maramo-2290001.aspx
Etiketter:
energipolitik,
erfarenhet,
företrädare,
försvarspolitik,
förtroende,
hållbarhet,
kris,
kändisar,
majoritet,
nyval,
ostyrbart,
Regeringsalternativ,
väljarstöd
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

