Hybris som är farlig

Extremt risktagande

Team Trump spelar nu ett högt spel med hela världsekonomin som insats. Han har ju drivit casinon så han vet att de flesta som spelar förlorar. Han vet också att de få som vågar riskera mycket på ett högt spel och som vinner blir rikligt belönade. Med hans grandiosa självbild är jag säker på att han tror att han kommer att vinna på sitt idiotiska globala handelskrig. Hela hans agerande handlar nog om att han vill säkra en tydlig plats i USAs historieböcker, inget annat. Nu har han lanserat det största globala handelskriget någonsin. När denna presidentperiod är över är han 82 år. 

https://edition.cnn.com/business/live-news/tariffs-trump-news-04-02-25/index.html

https://edition.cnn.com/2025/04/03/politics/trump-tariffs-economy-gamble/index.html

https://www.bbc.com/news/live/c1dr7vy39eet

Risk och möjliga belöningar hänger ihop. Men vilka tar riskerna och hur strömmar pengarna? Det är inte bara i USA där det finns stora risktagare. Men för vilkas pengar leker de? I Sverige drivs en lirare som Harald Mix enbart av pengar. Det är en självklarhet om man är en så kallad riskkapitalist. Hela syftet med en riskkapitalverksamhet är att försöka maximera avkastningen på sina projekt. Inget fel med det i sak men hur stora personliga risker tar de?

Andreas Cervenka är en frisk fläkt i svensk samhällsdebatt. Han låter sig inte bländas till tysthet för att få umgås med ”fina” människor och han är skarp i sina analyser. Jag hoppas nu personer som Cervenka och Wennblad tvingar politikerna och pensionsförvaltarna att sluta låta dessa personer spekulera bort andras pengar samtidigt som de tjänar egna pengar. Jag vill veta hur mycket till exempel Mix verkligen förlorat på Northvolt. Jag tycker också det är en galen idé att grundarna ska få sälja av samtidigt som en tidig bolagssatsning kräver mer och mer kapital. Enbart emitering av nya aktier borde tillåtas. 

”Kraschade Northvolt är bara ett av många storskaliga industrisatsningar som dragits igång av riskkapitalisten Harald Mix och hans investeringsbolag Vargas.”

”Enligt dokument som Stegra lämnat in till Energimyndigheten och som Aftonbladet tagit del av uppger bolaget att det under perioden april 2023 till december 2024 hade kostnader på totalt 22,5 miljarder kronor. Den största posten på drygt 19 miljarder utgjordes av inköp av material och utrustning. Stegra har dessutom köpt in andra tjänster för 3,6 miljarder som bland annat omfattar “konsulttjänster och andra externa experter som bidrar till projektets genomförande”.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zAybX4/ska-gora-gront-stal-gor-av-med-en-miljard-i-manaden

Även PeterWennblad skriver en läsvärd ledare i tidningen SvD om att regeringens låter sig luras, sannolikt genom Näringsdepartementet. Det är inte ovanligt. Näringsdepartementet har många gånger visat sig korrupt. 

”Budgetdokumentet visar hur regeringen försöker rädda ståltillverkaren Stegras finanser med ett skräddarsytt miljardbidrag. Det borde den verkligen låta bli.”

https://www.svd.se/a/93Qd1q/regeringen-springer-stegras-arenden

Det verkar som att regeringen efter ovan personers kraftiga ifrågasättanden börjar dra öronen åt sig. Sent ska syndaren vakna. Hur gick det med Näringsdepartementets stöd till Vattenfalls köp av Eon?…

Är lojalitet viktigt?

Ett rovdjur?

Är lojalitet viktigt? Vad innebär lojalitet? Kan man vara lojal mot fler än en ”herre”? Lojalitet är viktigt. Lojalitet handlar om att ha väldigt klart för sig vem och vilka man stöttar när det uppstår intressekonflikter. Och sedan människan började kommunicera på ett intelligent sätt har lojaliteter ständigt prövats och priset för illojalitet har oftast varit väldigt högt. Många människor blandar ihop lojalitet med underkastelse. Många maktmänniskor genom vår mänskliga historia har använt lojalitetsbegreppet för att få människor att underkasta sig. Och nästan alltid har metoden för underkastelse varit rädsla och/eller riklig belöning. Sällan, mycket sällan, har lojaliteten byggts upp av självklar respekt och kärlek till en person eller ett koncept. Organiserad brottslighet, komunistiska regimer, fanatiska religiösa grupperingar men även många affärsimperium styrda av familjer är uppbyggda med starka krav på lojalitet och där just rädsla och möjligheten till riklig belöning för lojaliteten är metoden som ofta får systemen att fungera. Dessa system har alltid funnits, och de kommer alltid att finnas. De speglar bara människans grundläggande beteendemönster och utnyttjas maximalt av dem som försöker styra liknande starka lojalitetssystem. Även den svenska staten använde sig av dessa styrmekanismer långt in på 1900-talet. Men inte längre.  Om djuren kan gruppera in oss bland andra levande varelser tror jag att de skulle gruppera in oss blandrovdjuren, vad tror du?

Statusmarkörer

Under lång tid var det familje- och grupptillhörighet som avgjorde våra enskilda välfärdsmöjligheter under våra mänskaliga liv. I västvärlden tog sedan kunskap, erfarenhet  och meritokratin över och gjorde det möjligt för många som kom från ”fel” familj att med egen ambition skapa ett högt välstånd för sig och sina. Status fick man kopplat till sin prestationsförmåga inom sitt kunskapsområde och titlar. Och kunskapen bjöd och bjuder på möjligheter och respekt inom väldigt många områden. Idag sägs respekten i västvärlden helt vara kopplad till hur mycket pengar en person har. Om det är så att många i västvärlden hamnat i ett sådant statustänkande är västvärldens storhetstid garanterat över. Respekt bör aldrig ges för annat än kunskap, erfarenhet, prestationsförmåga och förhållningssätt. I väst har den offentliga sektorn i form av kommuner, landsting och stater tagit över klanens tidigare roll. Men så är det inte 2015 i väldigt många delar av världen! Det är viktigt att förstå om integrationsarbetet ska förbättras och lokal lojalitet ska kunna byggas, om det nu anses värdefullt.

Klansamhällen

Det finns gott om klansamhällen i världen. En klan är en samling människor till vilken man föds in i. En grupp med en egen gruppidentitet, egna regler och egna överhuvuden. I många klansamhällen använder man sig av samma ledarprincip som i gamla Sverige där kungen valdes vid ting och inte ärvdes. Afghanistan och Somalia är exempel på länder med starka klankulturer. Lojaliteten är mot klanen och klanledningen och inget annat. Nyligen var jag gästtalare på ett stort möte med invandrade afghaner. En fantastisk samling människor med en fascinerande kultur och fantastiskt vackra folkdräkter. Jag talade om mycket och bl a om skillnaden mellan det svenska samhället och klansamhället. Det var frustrerande att konstatera att många som talade med mig efter mötet tydligt redogjorde för att de aldrig tidigare hört någon svensk så tydligt tala om dessa stora och fundamentalt viktiga samhällsskillnader. Om vi vill att nysvenskar med klanbakgrund ska känna sig riktigt välkomna i Sverige och att deras lojalitet ska inkludera t ex Uppsalas bästa, då måste de i grunden förstå skillnaderna mellan våra system. Det är enorma skillnader. Och jag anser att det är nödvändigt att dessa skillnader reds ut både för att de ska inkluderas bättre in i vårt gemensamma samhälle men också för att jag vill att deras lojalitet främst ska finnas där de nu fått en fristat och en chans att bygga ett nytt och tryggare liv. Annars utvecklas inte närsamhället så som jag tror är bäst för alla, i vårt gemensamma närsamhälle. Vad tycker du? Är lojalitet viktigt? Hur skapas lojalitet till ett närsamhälle eller en nation med människor från olika sociala grupper och ifrån alla jordens olika hörn? Eller är det bara en naiv förhoppning att det går?  

Byggherrar & dålig soppa

Kort och lång sikt
Är det inte frustrerande att byggherrar inte vill bygga på landsbygden eller i kransorter för de tjänar för lite pengar där alternativt tror inte att de blir av med lägenheterna och husen om de bygger. I städerna får byggherrar eftertraktade byggrätter men väljer inte att bygga eftersom efterfrågan överstiger utbudet vilket innebär att om de väntar så tjänar de mer pengar. Är det dax för lagstiftaren att göra något?..... Nej varför då marknaden tycks ju fungera perfekt..... Som vanligt är lagstiftaren destruktivt seg med att genomföra förändringar som är bra för samhällsutvecklingen. Hur mäter man om det är bra eller dåligt för samhället i stort att det byggs för lite? Det finns garanterat många synpunkter på det men jag tar mig friheten att be dig titta på börsutvecklingen hos olika branscher. Där kan du se att det är väldigt lönsamt för vissa att äga fastighetesbolag och byggbolag just nu i Sverige. Är det konstigt?....... För en stad som Uppsala är nuvarande situation oacceptabel och lagtiftaren måste ge oss mer möjligheter att se till så att de som får byggrätter också skyndsamt använder dem. Svensk nödvänig tillväxt är beroende av det! Vad väntar lagstiftaren på? Lagstiftaren är EU byråkratin och Sveriges riksdag. Kanske inte så konstigt att det är svårt att göra rätt och att göra det nödvändiga tillräckligt fort när man befinner sig i de tröga systemen..... Vad tycker du vi ska göra?

Där jag befinner mig fick jag lära mig två intressanta saker idag. Skattesystemet här var tidigare utformat så att den som byggde på en liten basyta fick låg skatt. Det innebar att många byggde med liten basyta och sedan byggde större högre ytor på sina fastigheter. Staden drabbades av en enorm jordbävning som i sin tur både gav en tsunami och många bränder. Istort sett hela denna huvudstad gick under. Några undantag bland byggnader fanns dock som inte förstördes bland all förödelse. Vilka var de byggnaderna? Jo de som betalat lite mer skatt och byggt solida fundament till sina hus. Kan man lära något av detta? Kanske att det är klokt att lagstiftare tänker till när de stiftar lagar. Kanske att det ibland är bättre att betala lite mer skatt än att vara dumsnål och försöka komma undan från att bidra till helheten. Vad tycker du att man lär av detta?

Långsamt att bygga upp och snabbt att riva
Glöm aldrig att det är väldigt svårt att bygga upp något väldigt bra och att det ofta går väldigt snabbt att riva ner något som tidigare var bra. Exemplen på detta är många. De finns också inom politiken och de som bryr sig får gärna reflektera över vad som hände. Det går att komma tillbaka men det kräver hårt arbete och väldigt kompetent ledarskap. Tillåt mig att ta två exempel på väldigt mäktiga och framgångsrika företag som byggdes upp under många många år och som snabbt tappade sin glans och marknadsställning. Trygg-Hansa var i början av 80-talet ett mycket starkt försäkringsbolag. Under Björn Sprängares ledning, som rikligt belönades, kördes koncernen nästan totalt i botten. Skandia var i början av 90-talet ett mycket starkt försäkringsbolag. Under Lars Ramquists ledning av Skandia, som rikligt belönade sig själv och andra ledande tjänstemän, tappade bolaget snabbt kunder och sin glans och har reducerats till ett betydligt mindre värdefullt bolag för sina ägare. Kan vi lära något av detta? Kanske att det gång efter gång tycks vara populärt för oss människor att se upp till kejsare som är nakna. Kanske att det är ett sjukt samhällssystem där tjänstemän kan tjäna så mycket som det gör utan att de blir återbetalningsskyldiga om det aktieägarvärde de ansett sig skapa plötsligt havererar. Hur tycker du att vi ska försöka undvika detta systemfel som belönar kortsiktighet på ett felaktigt sätt? Hedras den som hedras bör!