Samlingsregering

Kristider

Vissa politiker talar om "mitten" som kompromissernas paradis för oss invånare. Andra politiker och opinionsbildare talar om ideologiska kompass och praktiska frågor där man tagit tydliga ställningstaganden. Vad som är "mitten" kan man ha många filosofiska samtal om. Det kan filosofiskt klassas som det parti som kompromissar mest mellan ytterligheternas åsikter. 

Anna Dahlberg, Expressen, har i flera år önskat är att typ "mittenpartierna" Socialdemokraterna och Moderaterna ska samregera för att ansvarsfullt lösa många strukturproblem som Sverige tveklöst har och för att inte låta mycket små partier (svagt väljarstöd) få orimligt stort inflytande över politiken. Ett av problemen med en liknande lösning är att både S och M tror sig förlora väljare på ett sådant drag. De har ju länge varit varandras huvudmotståndare. Och mentalt skulle det vara svårt för Moderaterna att acceptera en statsminister i ett samarbete som är socialdemokrat. I Israel prövar de dock en metod där de växlar rollen som regeringschef under en tänkt gemensam mandatperiod. Om man förstår hur svåra tider vi befinner oss i, och om man vet hur näringslivet ständigt önskar långsiktighet i politiska vägval, kan jag kopplat till den nationella politiken bara hålla med Dahlberg. Nationellt skulle S och M tillsammans i nuläget vara det minst dåliga för Sverige. Den allt populärare Uppsalabördiga Magdalena Andersson kanske sände en signal när hon och Kristersson åkte stridsvagn tillsammans.....

Jag träffar varje vecka väldigt många Uppsalabor. Personligen kampanjar jag för den politik jag är övertygad om leder Uppsalaborna mot en bättre framtid. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, har en 100 procent Uppsalaanpassad politik. Det är ingen dålig ”mellanmjölkspolitik” utspädd med nationella kompromisser. UP erbjuder en möjlig vision om vad framtidens Uppsala är och en konkret politik som tar oss dit. Vår utgångspunkt är starkt lokalt förankrad politik utan kompromissande med andra regioner i Sverige. De flesta jag träffar lyssnar och reflekterar över UPs erbjudanden. Många håller med medans andra inte alls gör det. Det som återkommande sägs av många är att de framförallt tycker att det saknas bra nationella alternativ. Det är intressant att så många känner att något tillräckligt bra saknas kopplat till riksdagsvalet. Det är inte så konstigt, vad får man om man röstar på V? Får man en regering med S och C? Vad får man om man röstar på M? Får man en regering med KD och SD?

I Uppsala har nu invånarna ett mycket starkt politiskt alternativ i Utvecklingspartiet demokraterna. Vi får se hur många Uppsalaborna som tar den chansen de har att rösta fram en mycket positiv utvecklingsplan för Uppsala kommun och Region Uppsala.

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om samlingsregeringar nedan.

"Ännu befinner vi oss inte i ett läge där det vore naturligt med samlingsregering. Men vi kan hamna där. Det kan inte uteslutas att det säkerhetspolitiska läget i Europa försämras ytterligare det närmaste halvåret. Det är redan nu så pass allvarligt att man med rätta kan förvänta sig en mer konstruktiv och saklig ton och en större vilja att hitta gemensamma lösningar. Förväntningen kan i synnerhet ställas på de stora partierna: Moderaterna och Socialdemokraterna, men i viss mån även på Sverigedemokraterna."

"Vad Sverige minst av allt behöver är ännu en valrörelse som kretsar kring just SD. Partiet bör förstås kritiseras. Men utslitna käpphästar och medvetna missförstånd kring detta parti har starkt bidragit till att dra ned svensk offentlighet. Kravet på uppryckning gäller dock inte bara notoriska brunmålare som Aftonbladets ledarsida, SD själva måste visa sig moget en ny roll, tona ned sin ”alternativoffentlighet” och avstå från medvetna provokationer och fulgrepp."

https://www.gp.se/ledare/kriget-kr%C3%A4ver-vuxnare-politiker-1.68497758

Volymen har betydelse

Pragmatism eller naivitet?
Allt fler människor på vår jord inser att vi människor har en mycket stor påverkan på allt liv på vår planet. Ingen annan samling celler har så effektivt som människan underkastat sig sin omgivning. Och inget annat levande har så snabbt och effektivt som vi utrotat djurarter och ödelagt naturområden. Skälen till vår vårdslösa framfart på jorden handlar både om kortsiktig girighet men också om volym. Tänk att volym alltid är en viktig faktor i alla ekvationer... I takt med att vi blivit allt fler människor på jorden har också rovdriften av vår omgivning ökat kraftigt. Inte så konstigt då befolkningen på jorden kraftigt ökat sedan 1945. Befolkningsnivåerna låg länge rätt konstant men har särskilt sedan 1900-talet ökat exponentiellt (väldigt mycket). Främst på grund av att vi överlever fler sjukdomar och lever allt längre. Enkelt uttryckt är antalet människor på jorden klimatproblemet. Kan inte minnas att jag någonsin hört till exempel ledande miljöpartister säga det... Volymfrågan är i många stora sammanhang tabubelagd.
http://youtu.be/k1Ykpw6higc
http://youtu.be/9_9SutNmfFk
http://www.worldometers.info/se/

Hans Rosling använder sin enkla pedagogik för att försöka få människor, runt om i världen, att förstå hur antalet människor utvecklas framöver. Enligt honom växer vi med några miljarder till för att därefter plana ut... Vi får se hur det går. Några miljarder till innebär oundvikligen mer påfrestningar på vår planet. Alldeles oavsett våra tekniska framsteg kommer allt fler människor innebära fler som så länge det går vill ha allt som t ex medelsvensson har. Även den största optimisten borde inse att klimatutmaningen och miljöförstörelseutmaningen är gigantisk.

I december träffas återigen världens ledare för att försöka enas om åtgärder för att människans negativa klimatpåverkan ska minska. De träffas i Paris. Tror du att dom denna gång kommer överens om modeller som kan leda mot mer hållbara vägar framåt? Kineserna har ur sitt perspektiv insett att "ett barnspolicyn" blev fel. Men den initierades för att kineserna förstår att volymfrågan har betydelse. Är volymen av människor med på dagordningen i Parisförhandlingarna? Försök att föreställa dig hur förhandlingarna skulle gå om världens länder skulle försöka enas om befolkningskvoter som inte får överträdas......
http://klimatforhandling.se

Personligen har jag sedan några år landat i att politiken måste bli mer relevant och ägna sig åt mer offensiv problemlösning. Centerpartiets miljöpolitik har nu växlat in på den kloka vägen att göra miljöovänliga och hälsofarliga produkter dyrare och bättre alternativ billigare. Om hela EU följer Centerpartiets exempel, och struntar i lobbyisterna, så kan vi betydligt snabbare ställa om våra ekonomier mot mer hållbarhet. Det politiska engagemanget blir också mycket roligare. Tycker du att det är bra att vi straffar dåligt och uppmuntrar bra? Politikens uppgift är bland annat att definiera vad som är bra eller dåligt.
http://www.nytid.fi/2011/06/lonsam-miljoforstorelse/
http://youtu.be/kYEBZDgVnhg

Är lojalitet viktigt?

Ett rovdjur?

Är lojalitet viktigt? Vad innebär lojalitet? Kan man vara lojal mot fler än en ”herre”? Lojalitet är viktigt. Lojalitet handlar om att ha väldigt klart för sig vem och vilka man stöttar när det uppstår intressekonflikter. Och sedan människan började kommunicera på ett intelligent sätt har lojaliteter ständigt prövats och priset för illojalitet har oftast varit väldigt högt. Många människor blandar ihop lojalitet med underkastelse. Många maktmänniskor genom vår mänskliga historia har använt lojalitetsbegreppet för att få människor att underkasta sig. Och nästan alltid har metoden för underkastelse varit rädsla och/eller riklig belöning. Sällan, mycket sällan, har lojaliteten byggts upp av självklar respekt och kärlek till en person eller ett koncept. Organiserad brottslighet, komunistiska regimer, fanatiska religiösa grupperingar men även många affärsimperium styrda av familjer är uppbyggda med starka krav på lojalitet och där just rädsla och möjligheten till riklig belöning för lojaliteten är metoden som ofta får systemen att fungera. Dessa system har alltid funnits, och de kommer alltid att finnas. De speglar bara människans grundläggande beteendemönster och utnyttjas maximalt av dem som försöker styra liknande starka lojalitetssystem. Även den svenska staten använde sig av dessa styrmekanismer långt in på 1900-talet. Men inte längre.  Om djuren kan gruppera in oss bland andra levande varelser tror jag att de skulle gruppera in oss blandrovdjuren, vad tror du?

Statusmarkörer

Under lång tid var det familje- och grupptillhörighet som avgjorde våra enskilda välfärdsmöjligheter under våra mänskaliga liv. I västvärlden tog sedan kunskap, erfarenhet  och meritokratin över och gjorde det möjligt för många som kom från ”fel” familj att med egen ambition skapa ett högt välstånd för sig och sina. Status fick man kopplat till sin prestationsförmåga inom sitt kunskapsområde och titlar. Och kunskapen bjöd och bjuder på möjligheter och respekt inom väldigt många områden. Idag sägs respekten i västvärlden helt vara kopplad till hur mycket pengar en person har. Om det är så att många i västvärlden hamnat i ett sådant statustänkande är västvärldens storhetstid garanterat över. Respekt bör aldrig ges för annat än kunskap, erfarenhet, prestationsförmåga och förhållningssätt. I väst har den offentliga sektorn i form av kommuner, landsting och stater tagit över klanens tidigare roll. Men så är det inte 2015 i väldigt många delar av världen! Det är viktigt att förstå om integrationsarbetet ska förbättras och lokal lojalitet ska kunna byggas, om det nu anses värdefullt.

Klansamhällen

Det finns gott om klansamhällen i världen. En klan är en samling människor till vilken man föds in i. En grupp med en egen gruppidentitet, egna regler och egna överhuvuden. I många klansamhällen använder man sig av samma ledarprincip som i gamla Sverige där kungen valdes vid ting och inte ärvdes. Afghanistan och Somalia är exempel på länder med starka klankulturer. Lojaliteten är mot klanen och klanledningen och inget annat. Nyligen var jag gästtalare på ett stort möte med invandrade afghaner. En fantastisk samling människor med en fascinerande kultur och fantastiskt vackra folkdräkter. Jag talade om mycket och bl a om skillnaden mellan det svenska samhället och klansamhället. Det var frustrerande att konstatera att många som talade med mig efter mötet tydligt redogjorde för att de aldrig tidigare hört någon svensk så tydligt tala om dessa stora och fundamentalt viktiga samhällsskillnader. Om vi vill att nysvenskar med klanbakgrund ska känna sig riktigt välkomna i Sverige och att deras lojalitet ska inkludera t ex Uppsalas bästa, då måste de i grunden förstå skillnaderna mellan våra system. Det är enorma skillnader. Och jag anser att det är nödvändigt att dessa skillnader reds ut både för att de ska inkluderas bättre in i vårt gemensamma samhälle men också för att jag vill att deras lojalitet främst ska finnas där de nu fått en fristat och en chans att bygga ett nytt och tryggare liv. Annars utvecklas inte närsamhället så som jag tror är bäst för alla, i vårt gemensamma närsamhälle. Vad tycker du? Är lojalitet viktigt? Hur skapas lojalitet till ett närsamhälle eller en nation med människor från olika sociala grupper och ifrån alla jordens olika hörn? Eller är det bara en naiv förhoppning att det går?