Underhåll och optimera

Vårda gjorda investeringar och frigör enorma bostadsytor

Dagens svenska politiska system har tappat väldigt mycket invånarförankring. De etablerade partierna är också väldigt partistyrelsestyrda, toppstyrda. Det vet alla som varit engagerad i ett av partierna som finns representerade i Sveriges riksdag. Brytpunkten från att vara folkrörelser till allt mer karriärverksamheter var 1970 talet. Då började allt mer skattepengar ösas över etablerade politiska partier och den offentliga sektorn växte i en våldsam fart. Tyvärr är en konsekvens av denna utveckling att allt för få av våra så kallade folkvalda ledande företrädare har en rimlig riktig arbetslivserfarenhet med sig i bagaget när de axlar viktiga politiska ledarroller. Det är en oklok ordning som på många sätt visat sig tydligt i Sverige. Bland annat genom att det pragmatiska perspektivet fått mycket mindre genomslag inom politiken till förmån för ideologiskt tänkande. Det är inte så konstigt när många politiska ledare saknar ordentligt praktisk erfarenhet från riktiga jobb. Ett sådant praktiskt perspektiv är att vårda det man har och att förstå värdet av att stimulera till kloka förändringar. 

På många sätt är vi dåliga på att förvalta gemensamma tillgångar. Till exempel skollokaler i Uppsala kommun har mycket att önska vad avser bättre löpande underhåll. Nytt, nytt och åter nytt står i för stor utsträckning i fokus för många. Nytt anses fint och blir monument för den egna tiden vid makten för en del. Inte minst ur ett miljö och klimatperspektiv är underhåll av det gamla och optimering av det befintliga bostadsbeståndet en klokare väg att gå än att ständigt bygger mer och mer kvadratmeter per person. Sverige tillhör de länder där invånarna har mest kvadratmeter per invånare. Det är klokt att använda alla dessa kvadratmeter bättre istället för att bara bygga mer och mer och mer innan det som finns utnyttjas bättre. En sådan fråga är till exempel hur vi frigör alla kvadratmeter som idag inte används för att ägarna anser att det är för dyrt med alternativen, och uppskattar de hittills långvariga värdeökningarna.

En professor från KTH, en forskare från Handels i Stockholm och flera andra mycket initierade människor skriver en mycket läsvärd debattartikel i Dagens Samhälle som jag bifogar nedan. Vi måste få ett bättre ledarskap inom politiken. Det är för mycket som inte sköts på ett ansvarsfullt och ekonomiskt klokt sätt.

"Den oberoende tankesmedjan Global Utmaning har i tre år fört samtal med aktörer på bostadsmarknaden om utmaningar och lösningar för att nå FN:s globala mål. Vi behöver tänka nytt! Det krävs en social bopolitik som utgår från människor - inte produktion."

"Bara genom en aktiv och samlad bostadspolitik kan vi lösa utmaningar som segregation, kriminalitet och klimatkrisen. Som rådgivare till Global Utmaning vill vi lyfta tre frågor som regeringen bör prioritera:

01.Utnyttja beståndet bättre. Ökat bostadsbyggande beskrivs ofta som lösningen på bokrisen: Boverket uppskattar att 59 000 bostäder behöver byggas årligen. Men det är ett för smalt synsätt. Det missar hur ineffektivt bostadsbeståndet utnyttjas i dag och förbiser de 50 000 hushållen i akut behov av bostad."  

"Det kommunala bostadsförsörjningsuppdraget är i dag ensidigt fixerat vid nyproduktion. Men det är resurskrävande och löser inte akuta problem. Hela beståndet måste involveras för att säkerställa en mångfald av upplåtelseformer och storlekar. Även åtgärder som läker uppdelade områden och stadsdelar måste ingå; det skulle motverka segregation och minska resursförbrukningen. För detta krävs en ny typ av platssamverkan där staten kan bidra genom att skapa incitament och tydliggöra kommunernas ansvar."

"02.Hela kedjan måste ta ansvar. Mellan produktion och förvaltning råder en uppdelning av ansvar. Byggherrarna står i regel för nyproduktion och förvaltar sällan den färdiga byggnaden. De saknar därför incitament att använda hållbara material, se över byggfusk och svinn och bygga till rimliga priser. Vi ser allt längre kedjor där huvudentreprenören har flera led av underentreprenörer. Det skapar en okontrollerad samt ekonomiskt och miljömässigt kostsam produktionskedja." 

"Byggfusk- och fel kostar svindlande 100 miljarder kronor per år. Under 2020 investerades 546 miljarder kronor i byggbranschen – alltså gick 18 procent av investeringarna förlorade. Det ger höga byggnadskostnader som i slutänden betalas av de boende. Kedjorna gömmer också kopplingar till organiserad brottslighet." 

"03.Bryt dödläget och skapa förändring. Bostadskrisen har förstärkt pandemins konsekvenser och riktat fokus mot sambandet mellan trångboddhet, socioekonomisk utsatthet och segregation. Men det finns ett möjlighetsfönster: lokalbeståndet behöver rustas upp samtidigt som nya möjligheter att jobba hemifrån påverkar vårt resande samt behov av service och rekreation. Tyvärr ser inte alla möjligheterna. Branschaktörer fortsätter att verka i silos vilket motarbetar en förändring av bostadspolitiken. Det som krävs är samverkan mellan bostadsbolag och kommuner samt engagemang från det lokala näringslivet och civilsamhället."

"Vi efterlyser därför ett statligt ramverk som uppmuntrar till nya typer av samarbeten och utmanar vedertagna idéer om hur bostadskrisen bör lösas. Bostadspolitiken är och måste få lov att vara en grundbult för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Det vilar, menar vi, ett ansvar på regeringen att visa vägen för en sådan utveckling."

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/bygga-nytt-ar-inte-losningen/

Du är för gammal

Fel fokus

Det börjar bli väldigt tröttsamt med alla politiska motståndare som har ett ologiskt och dumt fokus i sitt politiska arbete. Varför fokusera på vinster när det i grunden är ointressant om man för de pengar man är beredd att betala får den kvalitet man upphandlat? Om inte den kvaliteten som upphandlats levereras ska självklart kraftiga sanktioner mot den leverantör som brister i sitt åtagande vara metoden för att göra det ointressant för oseriösa aktörer på en marknad.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/fokusera-p%C3%A5-kvaliteten-inte-p%C3%A5-vinsten-1.4153419


Rätt fokus
I dagens Sverige råder stor kompetensbrist inom både privata sektorn och offentlig sektor. Enligt gammal ekonomisk teori borde vi inom kort få en kraftig inflation. Samtidigt tycks inte gamla teorier gälla längre i en ny tid. Vi får se. En sak är dock säker och det är att i en liknande situation borde vårt samhälle inse att den svenska åldersdiskrimineringen måste få ett slut. Den är inte bara respektlös mot livserfarenhet och kunskap utan också ekonomiskt oklok. Lika ointressant som etnicitet, hudfärg, sexuell läggning eller kön är för duglighet är ålder. Självklart handlar det alltid om enskilda människor med olika ambitioner, kunskaper, erfarenheter och kraft. Det finns gott om +67 åringar som har mer ambitioner, kunskaper, erfarenheter och kraft än många 30 åringar. Ändå betraktas äldre människor många gånger som passé och som belastningar i samhället. Det är, som sagt, både dumt och ekonomiskt oklokt. Det är dags att ta kampen mot åldersdiskrimineringen på största allvar. Det tjänar hela samhället på. Det är bra att många pensionärsorganisationer börjar driva denna viktiga jämställdhetsfråga. Upplever du att det är ett stort diskrimineringsproblem mot äldre? Jag tror tyvärr att det stämmer. Ta bara Sveriges riksdag som exempel. Den senaste siffran av antalet 65+ i Sveriges riksdag var 2%..... Vet du hur stor del av befolkningen dessa människor representerar? Visst kan du föreställa dig hur mycket erfarenhet och klokhet många av dem bär på? Det är dags för rätt fokus i diskrimineringsdebatten, sluta diskriminera äldre! Bland de äldre finns självklart också människor som har olika etnicitet, olika sexuell läggning, olika hudfärg och olika kön. Det är funktionsdugligheten som sätter eventuella begränsningar, inte en siffra som anger en ålder.
http://www.expressen.se/kronikorer/frida-boisen-1/alderism--dags-att-lara-sig-det-ordet/
http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/alder-som-diskrimineringsgrund/
http://www.hallandsposten.se/%C3%A5sikter/ledare/f%C3%B6r%C3%A5ldrad-syn-p%C3%A5-%C3%A5lder-1.1657802

 

Byggherrar & dålig soppa

Kort och lång sikt
Är det inte frustrerande att byggherrar inte vill bygga på landsbygden eller i kransorter för de tjänar för lite pengar där alternativt tror inte att de blir av med lägenheterna och husen om de bygger. I städerna får byggherrar eftertraktade byggrätter men väljer inte att bygga eftersom efterfrågan överstiger utbudet vilket innebär att om de väntar så tjänar de mer pengar. Är det dax för lagstiftaren att göra något?..... Nej varför då marknaden tycks ju fungera perfekt..... Som vanligt är lagstiftaren destruktivt seg med att genomföra förändringar som är bra för samhällsutvecklingen. Hur mäter man om det är bra eller dåligt för samhället i stort att det byggs för lite? Det finns garanterat många synpunkter på det men jag tar mig friheten att be dig titta på börsutvecklingen hos olika branscher. Där kan du se att det är väldigt lönsamt för vissa att äga fastighetesbolag och byggbolag just nu i Sverige. Är det konstigt?....... För en stad som Uppsala är nuvarande situation oacceptabel och lagtiftaren måste ge oss mer möjligheter att se till så att de som får byggrätter också skyndsamt använder dem. Svensk nödvänig tillväxt är beroende av det! Vad väntar lagstiftaren på? Lagstiftaren är EU byråkratin och Sveriges riksdag. Kanske inte så konstigt att det är svårt att göra rätt och att göra det nödvändiga tillräckligt fort när man befinner sig i de tröga systemen..... Vad tycker du vi ska göra?

Där jag befinner mig fick jag lära mig två intressanta saker idag. Skattesystemet här var tidigare utformat så att den som byggde på en liten basyta fick låg skatt. Det innebar att många byggde med liten basyta och sedan byggde större högre ytor på sina fastigheter. Staden drabbades av en enorm jordbävning som i sin tur både gav en tsunami och många bränder. Istort sett hela denna huvudstad gick under. Några undantag bland byggnader fanns dock som inte förstördes bland all förödelse. Vilka var de byggnaderna? Jo de som betalat lite mer skatt och byggt solida fundament till sina hus. Kan man lära något av detta? Kanske att det är klokt att lagstiftare tänker till när de stiftar lagar. Kanske att det ibland är bättre att betala lite mer skatt än att vara dumsnål och försöka komma undan från att bidra till helheten. Vad tycker du att man lär av detta?

Långsamt att bygga upp och snabbt att riva
Glöm aldrig att det är väldigt svårt att bygga upp något väldigt bra och att det ofta går väldigt snabbt att riva ner något som tidigare var bra. Exemplen på detta är många. De finns också inom politiken och de som bryr sig får gärna reflektera över vad som hände. Det går att komma tillbaka men det kräver hårt arbete och väldigt kompetent ledarskap. Tillåt mig att ta två exempel på väldigt mäktiga och framgångsrika företag som byggdes upp under många många år och som snabbt tappade sin glans och marknadsställning. Trygg-Hansa var i början av 80-talet ett mycket starkt försäkringsbolag. Under Björn Sprängares ledning, som rikligt belönades, kördes koncernen nästan totalt i botten. Skandia var i början av 90-talet ett mycket starkt försäkringsbolag. Under Lars Ramquists ledning av Skandia, som rikligt belönade sig själv och andra ledande tjänstemän, tappade bolaget snabbt kunder och sin glans och har reducerats till ett betydligt mindre värdefullt bolag för sina ägare. Kan vi lära något av detta? Kanske att det gång efter gång tycks vara populärt för oss människor att se upp till kejsare som är nakna. Kanske att det är ett sjukt samhällssystem där tjänstemän kan tjäna så mycket som det gör utan att de blir återbetalningsskyldiga om det aktieägarvärde de ansett sig skapa plötsligt havererar. Hur tycker du att vi ska försöka undvika detta systemfel som belönar kortsiktighet på ett felaktigt sätt? Hedras den som hedras bör!